Johanna hade aldrig kunnat satsa på basketen på samma sätt i Sverige

Text: Linus Ljungström

Johanna Welin föddes i Pajala 1984 och växte upp i Töreboda. Hon gick på fotbollsgymnasium, var en lovande spelare och även aktiv snowboardåkare vintertid. Under en snowboardtävling 2004 landade hon mycket illa efter ett hopp och är sedan dess förlamad från midjan och neråt. Efter olyckan började hon spela rullstolsbasket och fastnade direkt för idrotten. 2007 flyttade Johanna till München för att studera till läkare och för att kunna satsa på basketen.

Först och främst, stort grattis till silvermedaljen i Paralympics!

Tack! Vi gjorde tyvärr inte en av våra bästa matcher och det är lite tråkigt att förlora guldet på det sättet. Men jag är så klart väldigt glad över silver!

Din första utlandsflytt blev till Österrike och Innsbruck för att plugga tyska. Varför just Österrike?

Det var lite av en slump. Jag ville helt enkelt komma ut och kollade möjligheter till kurser i tyska utomlands. Göteborgs universitet hade en kurs i Innsbruck och jag tyckte det lät kul. Jag hade en längtan efter ett utlandsår och se något annat än Sverige och så ville jag läsa ett nytt språk.

Vad är viktigt att tänka på för att trivas i ett nytt land tror du?

Lära sig språket så fort som möjligt är A och O. Det är kul när man kan göra sig förstådd och väldigt frustrerande
när man inte kan det. Sedan är viljan att lära känna människorna där du är väldigt viktig.Första året i Innsbruck umgicks jag med många andra svenskar eftersom det var ett svenskt universitet som stod bakom kursen. Egentligen ska man försöka göra tvärtom och inteumgås med andra svenskar. Då lär man sig inte, utan försök att integrera dig med lokalbefolkningen.

Basketen låg bakom flytten till Tyskland

Jag hade börjat spela basket lite grann i Sverige men spelade inte i Innsbruck. I München finns tre olika lag och jag ville fortsätta spela så jag började helt enkelt pendla omkring 20mil till träningarna. Samtidigt bestämde jag mig för att börja plugga till läkare. Jag älskar Innsbruck men jag visste att om jag skulle satsa på basketen och samtidigt studera så måste det bli en flytt och då bar det av till München.

Du har också hunnit bli tysk medborgare.

Javisst. Egentligen ska man bo här i åtta år för att få bli medborgare. Men med särskild grund kan det gå på fyra år, till exempel om man är bra på basket och att landslaget vill ha med en, haha.

Vad är det bästa med att bo i Tyskland?

Oj, svår fråga. Det är bekvämt att Sverige och Tyskland liknar varandra. Samhällsuppbyggnaden är snarlik och det blir ingenjättestor kulturkrock direkt. Det är skönt. Jag hade heller aldrig kunnat satsa på basketen på samma sätt i Sverige. Stödet till handikappidrotten är mycket större i Tyskland och detläggs mer pengar på idrott överlag. Men det är på frammarsch även i Sverige. När jag fick tyskt medborgarskap 2011 fanns inget landslag i Sverige. Hade vi haft det hade jag spelat i det så klart.

Hur mycket av Sverige har du tagit med dig till Tyskland?

Vi pratar svenska och tyska hemma. Jag vill att min son ska bli tvåspråkig så klart. Man blir mycket mer svensk i utlandet än hemma i Sverige på något vis, så den bakgrunden finns med hela tiden.

Finns det karaktärsdrag som skiljer sig mellan det svenska och tyska som du lägger märke till?

Här är det väldigt rakt. Tyskar säger vad de tänker och tycker. Det är raka rör. Som svensk kan det kännas lite ohövligt och vi är ofta mer diplomatiska. Här är det är ordning och reda. Det låter som en klyscha, men det är sant. Det kan man tycka vad man vill om och det är klart att det kan bli långdraget med all byråkrati när det ska
tas beslut.
Finns det svenska attityder och inställningar som du kan sakna i Tyskland?

Något jag fortfarande har svårt för är att man niar varandra här. Det är ganska förvirrande. Man vet inte riktigt hur man ska bete sig mot folk man inte känner och det kan bli stelt ibland. Jag tycker det är jobbigt att bli niad i intervjuer till exempel och brukar säga att jag föredrar ”du”. Det blir en sådan distans mellan människor och det främjar hierarkin som inte är lika vanlig i Sverige. Jag föredrar det svenska duandet.

Tror du att du någon gång kommer att spela för Svenska landslaget i rullstolsbasket?

Jag tror inte det tyvärr. Man måste ha fyra års paus för att gå mellan landslag. Att spela för Tyskland är ett val jag gjort och då får man hålla sig till det. Men jag skulle bli jätteglad om Sverige fick fram ett bra landslag så klart.

Finns det någon fråga som du tycker att Svenskar i Världen börlägga extra fokus på?

Bra fråga. Jag har ju dubbelt medborgarskap, så det mesta funkar. Men det skulle till exempel vara väldigt skönt att kunna förnya det svenska passet på ett smidigare sätt, så att man inte behövde resa för att kunna göra det.