Svensk social trygghet i en globaliserad värld

Det blir allt vanligare att svenskar, såväl anställda som medföljande, rör sig utanför landets gränser i tjänsten.  Svenskar i Världen fick nyligen möjlighet att som remissinstans yttra sig över regeringens betänkande angående ”Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)”. I torsdags skickade vi ett remissvar till Socialdepartementet. Vi konstaterar att betänkandet visar tendenser att gå i rätt riktning och i större utsträckning ta hänsyn till behovet av ett välfungerande socialt trygghetssystem som underlättar internationell rörlighet. Det finns dock även saker att förbättra när det gäller utlandssvenskarnas sociala trygghet.

Förslaget rör sig i rätt riktning

Svenskar i Världen ställde sig bakom flertalet av utredningens förslag att garantera ett socialt trygghetssystem som underlättar internationell rörlighet. Vi ställer oss positiva till:

• att egenföretagare som utför arbete utanför Sverige ska anses vara fortsatt arbetande i Sverige
• förslaget att förbättra möjligheten för medföljande familjemedlemmar till utsända att få ta del av efterskyddstid, vilande SGI samt 240-dagars villkoret för föräldrapenning
• att utredningen ser behov av att tydliggöra landstingets skyldighet att erbjuda vård för medborgare inom EU/EES och Schweiz
• förslaget att den tid som en person arbetar utomlands som utsänd ska kunna ses som att ha arbete i Sverige i tre år

Ytterligare förbättringar för utlandssvenskarna

Såväl i detta remissvar som i en av de resolutioner som antogs vid Utlandssvenskarnas Parlament 2017, anser Svenskar i Världen att möjligheterna att få efterskyddstid, vilande SGI samt 240-dagars villkoret för föräldrapenning även borde inkludera utsända av företag och deras medföljande, inte bara statsanställda och biståndsarbetare. Svenskar i Världen motsätter sig vidare förslaget att folkbokföring i Sverige ska grundas på en samlad bedömning av samtliga omständigheter och inte längre bedömas på avsikten att vistas i Sverige längre än ett år.

Dessutom menar Svenskar i Världen, såväl i detta remissvar som i några av de resolutioner som antogs vid Utlandssvenskarnas Parlament 2017, att det fortsatt finns problem i kommunikationen mellan myndigheter och att regler som gäller utlandssvenskar tillämpas olika. Precis som utredningen menar vi att detta måste förbättras och att informationsutbytet mellan myndigheter måste bli bättre.

Dessutom ser vi att utredningen till största delen berör länder inom EU/EES och Schweiz, men det är desto mer oklart hur utredningen och dess förslag påverkar de länder med vilka Sverige inte har avtal, så kallade icke-konventionsländer.

Svenskar i Världens remissvar i sin helhet kan läsas här.