Hur passar utlandssvenskarna in i den svenska migrationspolitiken?

Den tillfälliga migrationslagen är inte rimlig utifrån utlandssvenskars perspektiv. Nu är tid att göra om och göra rätt. Våra förslag till kommittén som arbetar med frågan kan du läsa i vår debattartikel som SvD publicerar idag.

Länk till debattartikel
Länk till PDF av debattartikeln

”Migrationsregler slår mot utlandssvenskar”

Den tillfälliga migrationslagen från 2016 sätter krokben för många svenskar som vill återvända till Sverige. Vi har förslag på hur detta kan rättas till, skriver Cecilia Borglin, generalsekreterare för Svenskar i världen.

För snart ett år sedan tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som fick i uppdrag att utreda den framtida svenska migrationspolitiken. Vid målsnöret förväntas en långsiktigt hållbar lösning som ska vara human, rättssäker och effektiv, och dessutom ha ett brett stöd i den svenska riksdagen. Nu är det två månader kvar tills målsnöret bryts. Senast den 15 augusti får tusentals människor besked om hur de berörs, varav utlandssvenskarna är en grupp.

Under en tid utomlands som student eller yrkesverksam är det många som möter sin livspartner och väljer att gifta sig och bilda familj. Fram till 2015 kunde dessa svenskar utan större problem återvända till Sverige tillsammans med sin familj. I samband med flyktingvågen införde dock regeringen en tillfällig lag 2016 med syfte att begränsa asylsökandes möjligheter att få uppehållstillstånd. Denna tillfälliga lag sätter krokben för många svenskar som vill återvända till Sverige. Med sig i bagaget har de värdefull internationell erfarenhet och kompetens som bidrar till stärkt konkurrenskraft för det svenska näringslivet och samhället i stort.

Som en konsekvens av den tillfälliga lagen måste en svensk medborgare boende utanför EU/EES med en maka/make från ett land utanför EU/EES kunna visa på boende och inkomster i Sverige innan partnern kan beviljas uppehållstillstånd.

I praktiken uppstår följande, exemplet är taget ur verkligheten:

En svensk kvinna gifter sig med en kanadensisk man i Stockholms rådhus för 25 år sedan. Sedan dess har paret bott i makens hemland och de har fått två söner som båda har dubbla medborgarskap, precis som sin mamma. Den äldste sonen studerar i Sverige och vill fortsätta sitt liv i mammans hemland. Lillebror föredrar pudersnön i Kanada.

En dag sätts allt på sin spets; den svenska kvinnans mamma får en alzheimerdiagnos och därför fattar paret det gemensamma beslutet att flytta till Stockholm för att vara närmare mamman.

På grund av den tillfälliga lagen behöver den svenska kvinnan nu lämna kvar sin make i Kanada eftersom hon först måste hitta en bostad som Migrationsverket bedömer är tillräckligt stor för dem båda. Dessutom måste hon kunna visa att hon har en inkomst som är stor nog att försörja dem båda.

Priserna på Stockholms bostadsmarknad, men även i andra storstadsregioner, har inte gjort sig kända för att vara billiga, och hyreslägenheter som byter ägare i solljuset hör till ovanligheterna. Som utlandssvensk med alla tillgångar på utländska bankkonton blir det ingen huggsexa bland de svenska bankerna om att bevilja lån.

Efter det ger man sig i kast med försörjningskravet. Att söka jobb utan att vara på plats i Sverige är inte det enklaste i vanliga fall, och pandemin underlättar inte ansträngningarna för att få den anställning som Migrationsverket kräver. Många driftiga utlandssvenskar som vill starta eget vittnar om att Migrationsverket har en tendens att inte godkänna sådana inkomstuppgifter med förklaringen att den enskilde har inflytande över bolaget.Stäng

Under tiden ansöker maken om uppehållstillstånd från hemmet i Kanada eftersom ansökan och beviljande av uppehållstillstånd måste ske från ett land annat än Sverige. Detta är en process som kan ta 1–2 år. Om sökande besöker Sverige under tiden ansökan om uppehållstillstånd handläggs kommer handläggningen att stoppas. Först när den sökande åter är i sitt hemland återupptas handläggningen.

Processen tär både ekonomiskt och emotionellt, betänk om barnen hade varit i småbarnsåldern. Kan en flytt till sitt hemland verkligen vara värt allt besvär? Kanske kan den gamla modern klara sig utan sin dotter…

Den här historien är inte unik, faktiskt inte ens ovanlig. Uppskattningsvis bor det 660 000 svenskar utomlands varav många vittnar om problem med att återvända till Sverige, det land som i många fall har investerat i deras omsorg och utbildning och som är i ett stort behov av internationell erfarenhet och kompetens för att stå sig i den globala konkurrensen.

I och med kommitténs uppdrag finns nu möjlighet att ta fram lösningar som är just humana, rättssäkra och effektiva. Svenskar i Världen föreslår därför att:

1. Migrationsverket tar fram en ny ansökningskategori som adresserar denna grupp av hemvändande svenskar med partner och barn från icke-EU/EES-länder.
2. En icke-EU/EES-medborgare som vill flytta till sin partner som är svensk medborgare ska få bo tillsammans med denne i Sverige under tiden ärendet behandlas.
3. Migrationsverket prioriterar ansökan om uppehållstillstånd för anhöriga till svenska medborgare i en särskild ordning för partner/föräldrar med minderåriga barn, detta för att undvika att barnfamiljer splittras.
4. Migrationsverket ser över den information som dess handläggare förmedlar då många utlandssvenskar upplever att kunskapen i frågan varierar markant mellan handläggarna.

Cecilia Borglin
generalsekreterare Svenskar i Världen

Foto: Bengt Säll