Brexits betydelse för svenskar

Den stora förändringen med brexit för enskilda personer är att den fria rörligheten försvinner. Ännu vet ingen vilka exakta konsekvenser som utträdet får, men i väntan på besked berättar Sveriges ambassadör i Storbritannien, Torbjörn Sohlström, vad svenskar som lever i Storbritannien idag, eller planerar att flytta dit före årsskiftet, bör göra.

Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020. Från och med den 1 januari 2021 står Storbritannien på egna ben, vilket får konsekvenser för alla svenskar som idag bor i Storbritannien men också för de som planerar att flytta dit för att studera eller arbeta.

Under den rådande övergångsperioden fram tills årsskiftet gäller fortsatt fri rörlighet. Det innebär att EU-medborgare behåller sina EU-rättigheter till dess att nyårsklockorna klämtar. Men från och med den 1 januari kommer Storbritannien att gå över till en migrationspolitik som i princip kommer att vara densamma som för alla medborgare oavsett om man kommer från ett EU-land eller inte.

Ny migrationspolitik väntar

Beträffande rätten att bosätta sig och arbeta i Storbritannien har den brittiska regeringen redan annonserat att ett nytt poängbaserat migrationssystem kommer att införas från 2021. Utifrån ett antal kriterier, som utbildningsnivå och bevis på utlovad anställning eller studieplats, kommer man att kunna ansöka om ett uppehålls- och arbetstillstånd.

– Det kommer att finnas ett antal vägar in. Jag tror att Storbritannien är fortsatt mån om att vara ett öppet land som lockar till sig kvalificerad arbetskraft, men också arbetskraft som inte kräver lång utbildning, säger Sveriges ambassadör i Storbritannien, Torbjörn Sohlström.

Många svenskar boendes i Storbritannien har dubbla medborgarskap. Men de svenskar som idag bor i landet – och har för avsikt att bo kvar – och inte är brittiska medborgare måste ansöka om ”settled status”. Detsamma gäller för de som flyttar till Storbritannien före årsskiftet.

– Man måste komma in i landet före den sista december 2020 för att kvalificera sig för fast bosättning. Sedan har man en övergångsperiod fram till nästa sommar på sig att söka tillståndet, men det finns absolut ingen anledning att vänta, menar Torbjörn Sohlström.

Får man tillståndet behåller man i princip de rättigheter som man idag har som EU-medborgare, det vill säga då har man rätt att stanna, arbeta och rätt att resa ut en tid och sedan komma tillbaka. Man har även rätt att på vissa villkor ta in familjemedlemmar. Fram till idag har 45 000 svenskar ansökt om ”settled status”.

– Söker man inte tillstånd har man ingen legal grund för sin bosättning i Storbritannien från och med mitten på nästa år. Exakt vad som då inträffar vet ingen, men faktum kvarstår att man inte har en rättslig grund för att bo och arbeta i landet och det kan därmed dyka upp problem om man behöver samhällsservice och kontakt med det offentliga Storbritannien.

Brittisk partner räcker inte

Sedan det blev möjligt att ha dubbla medborgarskap har många svenskar utnyttjat det, speciellt om de har bildat familj med en brittisk partner. Men det finns många som inte har gjort det eftersom det inte har behövts. Just för den kategorin är det viktigt att förstå att det inte räcker med att man har en brittisk partner från och med nästa år, utan har man inte brittiskt medborgarskap måste man ansöka om ”settled status”.

– Det finns ingen automatisk anknytningsinvandring för dem som varit här under en lång tid, utan antingen har du brittiskt medborgarskap eller så söker du ”settled status”, förklarar Torbjörn Sohlström.

Studenter som redan har inlett studier på brittisk mark ska söka ”settled status” för att säkra att de kan vara kvar under hela sin studieperiod. Genom att ansöka om tillståndet kan de redan nu säkra en framtid i Storbritannien efter studietiden om de så skulle önska.

”Antingen har du brittiskt medborgarskap eller så söker du ’settled status’”

För de studenter som avser att komma till Storbritannien efter årsskiftet gäller andra regler. Tanken med det nya brittiska migrationssystemet är att om man har säkrat en plats vid ett brittiskt universitet så kommer man att få ett uppehållstillstånd under den perioden, och då kommer specifika regler att gälla för detta. Men det kommer inte att vara lika självklart som nu att man kan stanna kvar efter sina studier.

– Det behövs ett system som särskiljer de nuvarande EU-medborgarna från de som kommer hit efter ”cut off date” den 1 januari nästa år. Från svensk sida hade vi såklart gärna sett att de hade stannat kvar i EU, men nu har ju britterna valt att lämna.

”Settled status” var något som förhandlades och regleras i detalj i det brittiska utträdesavtalet. Det var viktigt från EU:s håll att reglera en bra uppgörelse för EU-medborgarna i Storbritannien. ”Settled status” ger i stort sett identiska rättigheter som en brittisk medborgare har.

– Jag kan förstå om svenskar som har bott här i många år, betalar skatt och på det stora hela redan är en del av det brittiska systemet kan uppfatta det stötande och irriterande att de nu behöver söka tillstånd för att få bo här. Samtidigt är det här systemet ett sätt att säkra att svenskar och andra EU-medborgare som redan finns här i landet just ska få behålla de rättigheter de har, säger Torbjörn Sohlström.

Settled status ger status quo

För de svenskar som har flyttat till Storbritannien före årsskiftet, ska det i princip inte bli några stora förändringar så länge man har sett till att skaffa sig ”settled status”.

– Min starka uppmaning är att alla svenskar som inte har brittiskt medborgarskap och som befinner sig eller har bosatt sig i Storbritannien före utgången av detta år ska söka ”settled status”. På så vis kommer dina medborgerliga rättigheter i princip inte att påverkas av brexit.

De som kommer till Storbritannien och har för avsikt att bosätta sig, arbeta eller studera efter årsskiftet behöver ha lite is i magen.

– Vi vet inte exakt hur det brittiska migrationssystemet i detalj kommer att fungera. Det vi vet är att det kommer att vara ett så kallat poängbaserat migrationssystem. Storbritannien kommer även fortsättningsvis vara ett öppet land med goda möjligheter för svenskar att komma hit för att studera och arbeta, men det kommer inte att vara lika öppet, smidigt och automatiskt som det har varit hittills, säger Torbjörn Sohlström.

Ambassaden hjälper till

Den svenska ambassadens roll är att ge råd och stöd till de svenskar som bor i landet. Allt kopplat till brexit är minst sagt komplex materia; en del förhandlas mellan EU och Storbritannien och en del beslut är föremål för intern brittisk debatt.

– I en ganska osäker tid när det ställs frågor som handlar om grundläggande saker som människors möjlighet att fortsätta leva och arbeta i det land som man har byggt sitt liv är det viktigt att vi som ambassad kan ge de råd och stöd som vi kan, avslutar ambassadör Torbjörn Sohlström.

Ambassaden har vinnlagt sig om att göra all information så tydlig och pedagogisk som möjligt och de har jobbat med ett antal kommunikationskanaler utöver sin hemsida. Bland annat har de haft en Brexittelefon dit man kunde ringa för att ställa sina frågor. Denna kommer att återupptas under december månad. Dessutom har ambassaden genomfört ett stort antal informationsträffar både i London och ute i landet där de har svarat på frågor från svenskar boendes i landet.

Öppettiderna på ambassaden har varit extra generösa eftersom många passar på att förnya sina pass då ”settled status”-tillstånden måste knytas till ett visst identitetsdokument och då vill man inte ha pass med kort giltighetstid kvar. Dessutom har ambassaden märkt av ett ökat tryck på ansökan om svenska medborgarskap i dessa osäkra tider.

Utöver stöd till svenska medborgare finns det ett tusental svenska bolag i landet som ambassaden tillsammans med Kommerskollegium och Business Sweden har haft intensifierad kontakt med under det sista året.

Mer information

För aktuell information, telefonnummer till Brexittelefonen och möjlighet att delta på digitala träffar, läs mer här.

Torbjörn Sohlström, som syns på bilden högst upp i artikeln är Sveriges ambassadör i Storbritannien sedan 2016.