Så får vi ut fler svenska studenter i världen
Globaliseringen ska inte avvecklas efter pandemin – den ska utvecklas. Det kräver att Sverige får ut fler studenter på utlandsstudier. Men en ny rapport visar att utvecklingen går åt fel håll. Läs vår debattartikel i Göteborgs-Posten och missa inte vårt webinar i ämnet den 3 december.
För att öka andelen utlandsstuderande tillsatte regeringen 2017 den så kallande Internationaliseringsutredningen. Utredningen föreslog en hög men välkommen målbild; att höja andelen utlandsstudier från dagens 15 procent till 25 procent innan år 2025. Trots att utredningen är proppfull med goda förslag har den samlat damm sedan den publicerades.
För många är utlandsstudierna det första självständiga steget ut i världen. Forskning från EU-kommissionen visar att studenter med utlandserfarenhet snabbare hittar ett första jobb och får en bättre löneutveckling. Kontakter, språkkunskap och interkulturell kompetens stärker Sveriges exportberoende företag och landet som helhet.
Stora skillnader
I vår nya rapport ”Hur får vi ut var fjärde svensk student på utlandsstudier?” rangordnas för första gången alla svenska lärosäten efter hur många studenter som studerar utomlands. Skillnaderna är mycket stora; sex lärosäten skickar redan fler än 20 procent av sina studenter utomlands, medan elva lärosäten skickar färre än 10 procent av sina studenter. Chalmers tekniska högskola skickar iväg 22 procent av sina studenter utomlands och Göteborgs universitet 14 procent, att jämföra med Kungliga tekniska högskolan i Stockholm (31 procent) och Stockholms universitet (16 procent).
Tre saker lärosäten redan i dag kan göra:
– Mobilitetsfönster möjliggör utlandsstudier. Ett mobilitetsfönster är en period i utbildningen som består enbart av valbara kurser, kurser som likväl kan förläggas utomlands. Genom mobilitetsfönster kan studenter enkelt delta i internationella utbyten utan att det innebär ett avbrott för den ordinarie studieplanen.
– Odla ett internationellt kunskapskapital. Vid lärosäten där många studerar utomlands blir det lättare för nya studenter att navigera bland utlandsutbudet. På lärosäten där få har studerat utomlands blir det extra viktigt att lyfta deras erfarenheter via evenemang, kommunikation och att främja professorers, forskares och anställdas möjligheter att delta i internationella utbyten.
– Partnerskap och universitetsnätverk sänker trösklarna. Trenden globalt är att många mindre lärosäten ansluter sig till universitetsnätverk, där ett enda avtal kan öppna dörrarna till tiotals skolor.
”Genom mobilitetsfönster kan studenter enkelt delta i internationella utbyten utan att det innebär ett avbrott för den ordinarie studieplanen.”
För att stötta lärosätena i denna process bör regeringen ge Universitets- och högskolerådet ett övergripande utlandsstudiefrämjande uppdrag och arbeta för att genomföra Internationaliseringsutredningens förslag.
Louise Svanberg, ordförande Svenskar i Världen, SVIV
Adrian Stymne, ordförande Swedish International Students and Alumni, SISA
Debattartikeln i GP hittar du här.
Webinar 3 december:
Hur ska Sverige öka andelen svenska utlandsstudenter?
Se vårt webinar där vi pratar med experter i ämnet, och läs rapporten här.
