Byråkrati slår mot svenska barn utomlands
I en gemensam debattartikel med Familjens Jurist belyser vi utmaningarna som följer då svenska barn födda utomlands får samordningsnummer istället för personnummer. Ett växande antal svenska familjer boendes utomlands vill nu pröva tillämpningen av samordningsnummer för svenska barn i svensk domstol. Barnens ”misstag” är att de är födda och bosatta utomlands.
I en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet lyfter vi tillsammans med Familjens Jurist problematiken med samordningsnummer för svenska barn.
Byråkrati slår mot svenska barn utomlands
Fram till den 1 januari 2000 tilldelades svenska barn födda utomlands ett personnummer. Sedan dess får svenska barn födda utomlands istället ett samordningsnummer, en förändring som ställt till med problem för många familjer med svenska utomlandsfödda barn. Flertalet myndigheters och företags IT-system stödjer inte samordningsnummer vilket försvårar för familjer som vill sätta barnen i kö till förskoleplatser eller skolor i Sverige, öppna svenska sparkonton och det drabbar även de ungdomar som vill göra svensk militärtjänst.
Drygt 20 år senare förvärras situationen ytterligare.
Den 18 juni 2021 trädde nya bestämmelser i folkbokföringslagen i kraft. För att höja säkerheten kring samordningsnummer infördes olika statuslägen. Bland annat infördes vilande samordningsnummer, vilket innebär att det numera är aktivt i fem år och därefter blir vilandeförklarat. Den nya lagen tillämpades retroaktivt för alla samordningsnummer utfärdade innan 2016 och drabbade många svenska utlandsfödda barn utan att svenska myndigheter vidtog erforderliga åtgärder för att informera berörda vårdnadshavare i förväg.
När ett samordningsnummer har förklarats vilande behöver Skatteverket få in en anmälan om att aktivera det. Det innebär att ytterligare väntetid, besök vid utlandsmyndighet och administration adderas till dagens passkaos eftersom varken utlandsmyndigheter eller polisen kan utfärda ett pass till den svenska medborgaren som har ett vilande samordningsnummer. Det väcker också frågor om barnens ställning som svenska medborgare och deras åtnjutande av det skydd som ett svenskt pass innebär.
Samordningsnummer för medborgare är problematiskt ur ett allmänt rättighetsperspektiv och de medborgarrättsliga konsekvenserna blir än mer olyckligt när de drabbar barn som inte rår över var de föddes eller bor. Barn som är födda utomlands – och som vid födelsen erhöll ett svenskt medborgarskap – måste ansöka om att behålla det från att barnet har fyllt 18 år men senast innan personen fyller 22 år. Det medborgarskap vi tar för givet kan därmed tas ifrån våra barn. Detta trots att Sverige tillämpar den medborgarrättsliga principen jus sanguinis, att medborgarskapet följer blodslinjen och att en svensk förälder ovillkorligt överför sitt svenska medborgarskap till sitt barn.
Flertalet studier har påvisat betydande missbruk av samordningsnummer, vilket nu föranlett en skärpning av reglerna. Behovet av ett system för icke-medborgare att uppehålla sig i Sverige är inte något kontroversiellt i sig. Problemet uppstår när samma system också används för svenska barn som därmed inte uppbär samma grundläggande medborgerliga rättigheter som svenska medborgare bosatta i Sverige.
På samma sätt som utvandrade vuxna svenskar med personnummer kan registreras som utvandrade av Skatteverket och andra myndigheter bör svenska barn födda och bosatta utomlands kunna registreras som utlandsboende på ett personnummer.
Ett växande antal svenska familjer boendes utomlands vill nu pröva tillämpningen av samordningsnummer för svenska barn i svensk domstol. Barnens ”misstag” är att de är födda och bosatta utomlands. Dessa familjer tänker pröva frågan med utgångspunkt i grundlagsskyddade principer om alla medborgares lika rättigheter, Sveriges införlivande av FN:s barnkonvention i svensk lag, FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, principer om barnets bästa i svensk lagstiftning och rättspraxis, samt diskrimineringslagen.
Cecilia Borglin
generalsekreterare Svenskar i Världen
Victoria Thore
vd Familjens Jurist
Läs debattartikeln i SvD här.
Läs vår resolution i ämnet här.
