Statlig e-legitimation – en lösning för utlandssvenskarna?

20 oktober 2022

Utlandssvenskarnas möjlighet till en svensk e-legitimation gäckar fortfarande många. Vi har i veckan träffat Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) för att höra hur arbetet med att ta fram en statlig e-legitimation går – och samtidigt säkerställa att utlandssvenskarnas behov och perspektiv tas i beaktande.

Den ökade digitaliseringen gör det allt svårare att klara sig i samhället utan tillgång till en e-legitimation. Svenskar i Världen har under flertalet år och till flera aktörer påpekat att svenska medborgare bosatta utomlands inte alltid har tillgång till en svensk e-legitimation, något som krävs i användandet av både privata och statliga tjänster i Sverige idag.

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag om framtagandet av en statlig e-legitimation, något som vi har skrivit om tidigare i år. Uppdraget genomförs i samarbete med Polismyndigheten och Försäkringskassan, och ska rapporteras till regeringen senast den 31 januari 2023.

Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna ska ansvara för grundidentifieringen vid utfärdande av e-legitimationen. DIGG ska i övrigt ansvara för e-legitimationen.

Digital inkludering

Svenskar i Världen har i veckan träffat Anneli Hagdahl, strateg på avdelningen Digital identitet på DIGG för att höra hur arbetet fortskrider och säkerställa att utlandssvenskarnas behov och perspektiv tas i beaktande.

Ett av ingångsvärdena i arbetet är att säkerställa att e-legitimationen utformas på ett sådant sätt att så många som möjligt kan använda e-legitimationen, så kallad digital inkludering.

– Utöver inkluderingen är det viktigt att noggrant analysera vilket tekniskt stöd som behövs för att e-legitimationen ska kunna utfärdas, men också säkerställa vilken informations- och cybersäkerhet som krävs, berättar Anneli Hagdahl.

DIGG har i sitt arbete redan noterat att lösningen måste fungera för styrkt samordningsnummer, motsvarande de samordningsnummer som svenska barn födda utomlands får istället för personnummer.

Offentliga myndigheter, regioner och kommuner måste följa EU-förordningen om e-legitimation, eIDAS. Med eIDAS kan varje medborgare använda sin egen e-legitimation som är utfärdad i sitt eget land och godkänd inom eIDAS-samarbetet.

– Vi ska säkerställa att analysen går i linje med eIDAS och utvecklingen av den digitala plånboken där status i förhandlingen nu är att det kommer krav på en e-legitimation på den högsta tillitsnivån. Sverige har inte någon sådan e-legitimation idag, säger Anneli Hagdahl.

Personlig inställelse vid högsta tillitsnivå

Det finns idag tre statligt godkända e-legitimationer för privatpersoner; BankID, Freja eID, och AB Svenska Pass.

– Vi är noga med att betona att den statliga e-legitimationen är ett komplement till de lösningar som finns på marknaden. Vi ser oss inte som konkurrenter utan har ett gott och väl etablerat samarbete där vi bl.a. delar erfarenheter med varandra, betonar Anneli Hagdahl.

Den statliga e-legitimationen ska tillhandahålla en lösning på högsta tillitsnivån, vilket inte erbjuds i Sverige idag. För att den högsta tillitsnivån ska gälla kommer det att behövas personlig inställelse på samma vis som när man ansöker om ett svenskt pass. Detta ska göras endera hos Polismyndigheten eller vid en utlandsmyndighet.

Svenskar i Världen har i och med detta möte skickat med följande ingångsvärden:

Återigen poängterat vikten av att den statliga e-legitimationen måste kunna hantera samordningsnummer.
Hänsyn måste tas till att svenskar gallras ut ur Statens personadressregister, SPAR, efter tre år som utskriven. I vanliga fall kan inte myndigheter eller företag verifiera dennes personuppgifter och vederbörande nekas därför myndigheternas och företagens tjänster och kommunikation.
Eftersom det kommer att krävas personlig inställelse är det önskvärt att så många utlandsmyndigheter (ambassader, generalkonsulat, konsulat) som möjligt kan utfärda den statliga e-legitimationen.