Ny omräkningstabell för high school-betyg kan ge ett högre svenskt betyg

UHR är nu klar med sin jämförelse mellan svensk elevstatistik och amerikansk statistik och föreslår en ny omräkningstabell. Vinnarna är de sökande som har högsta betyg utan att ”weighted GPA” räknas in. Det är en seger för många svenska ungdomar som studerar på high school.

Det finns 400 olika betygssystem som ska anpassas till det svenska betygssystemet. Ungefär vartannat års görs en revision av systemen med syfte att säkerställa att antagningen till svenska utbildningar sker på likvärdiga villkor. Ansvarig myndighet är Universitets- och högskolerådet (UHR).

Den 1 augusti 2020 trädde nya bestämmelser om värdering av high school-betyg i kraft. Ändringen tillämpades för första gången i antagningen till sommarkurserna 2021.

I och med de nya bestämmelserna tappade de amerikanska betygen i värde när de räknades om till den svenska betygsskalan jämfört med hur det var tidigare. Anledningen till att betygen från USA fick en ny omräkningstabell var att sökande med amerikanska betyg i skala 1–4 uppvisade en mycket hög andel med betyget 4.

Jämfört med sökande som gått på ett svenskt gymnasium hade cirka 12 procent av high school-studenterna som sökte sig till utbildningar på svenska universitet och högskolor maxbetyg medan motsvarande siffra för sökande som studerat på svenskt gymnasium låg på 0,3 procent, enligt statistik från UHR.

Reaktionerna lät inte vänta på sig från upprörda föräldrar vars ungdomar fick ett lägre betyg efter den nya omräkningstabellen. Efter påtryckningar från bland andra Svenskar i Världen har UHR nu gjort en djuplodande konsekvensanalys av meritvärderingen av gymnasiebetyg från USA i skala 1-4, och vi bjöds i veckan in till ett möte på UHR där avdelningschef Tuula Kuosmanen tillsammans med tre kolleger gick igenom resultatet.

Viktade betyg tas bort

Gymnasiebetyg i USA har ofta, men inte alltid, ett viktat betygsmedelvärde, weighted GPA. Weighted GPA innebär att betygen i de olika ämnena kan viktas av den utfärdande skolan på olika sätt. Det innebär att betyget i en kurs som anses vara på en högre nivå ges ett högre betygsvärde än det faktiska. UHR har vidare konstaterat att gymnasiebetyg från USA visar på en mycket stor variation. Det finns inga enhetliga bestämmelser kring betygsskalor och poängssystem. Vissa skolor använder ett viktat betygsmedelvärde medan andra skolor inte använder detta. Skolorna viktar även betygen på olika sätt, det gäller inte bara när de räknar fram ett viktat medelvärde utan även medelvärden som ska vara oviktade kan vara viktade.

Sökande med betyg från USA i skala 1–4 har fått sitt medelvärde genom sitt GPA eller viktat GPA beroende på vad som anges på betyget. Fram till och med den 1 augusti 2020 räknades detta värde om till skala 10,00 – 20,00 genom en ren matematisk modell. De som hade ett viktat värde över 4,00 fick betyget 4,00 och ett omräknat värde på 20,00.

I den fördjupade konsekvensanalysen som UHR nu har gjort har de gått igenom 4 552 betyg där vissa betygsatts enligt “weighted GPA”. 16 procent av alla betyg i denna skala, motsvarande 689 studenter, hade maxvärdet 4,00. När UHR sedan tog bort den viktade delen och endast räknade på de faktiska betygsvärdena fördelade på tre år, var det cirka 3 procent som uppnådde ett medelvärde på 4,00.

Därefter har UHR jämfört resultatet med officiell statistik från National Center for Education Statistics(NCES). NCES:s statistik bygger på en beräkning av ursprungliga meritvärden och innehåller inte ”weighted GPA” som skolorna har räknat fram. Enligt NCES:s statistik når 3,2 procent av studenterna upp till maxbetyg.

Vinnare och förlorare

Resultatet av UHR:s fördjupade konsekvensanalys är att omräkningstabellen framöver ska följa NCES:s upplägg, vilket innebär att ”weighted GPA” inte ska räknas. För studenterna innebär det följande:

• Sökande som har högsta betyg utan att ”weighted GPA” räknas in kommer att få ett högre omräknat meritvärde jämfört med nuvarande omräkningstabell. Det vill säga, har studenten A i alla ämnen får studenten 4,00 i ”unweighted GPA” vilket motsvarar ett meritvärde på strax under 20 i det svenska systemet (jämförelsen exkluderar meritpoäng).
• Sökande som har betyg baserat på ”weighted GPA” och når upp till maxvärdet trots att studenten inte har A i alla ämnen kommer nu att få ett lägre betygsmedelvärde än vad det omräknade värdet före 1 augusti 2021 gav. Det vill säga, har studenten ett lägre betyg än A i alla ämnen kan studenten inte komma upp till 4,00 eftersom det enbart är betyget för prestationen som räknas – inte skolans val av viktade ämnen. Studenten kan med andra ord inte komma upp till 4,00.

Tuula Kuosmanen betonar att alla uträkningar är gjord av statistiker.

 – UHR varken kan eller ska göra någon värdering kring om de olika skolorna är ”bättre eller sämre”. Istället utgår vi från betygen som är satta utifrån studenternas prestationer, precis som NCES gör.

Variation mellan länders antagningssystem

Att jämföra hur andra länder värderar olika betyg vid antagning till högre utbildning är svårt. Alla länder har olika antagningsregelverk och detta avspeglas också i hur gymnasiebetyg bedöms. Det är vanligt att man i andra länder har ett regelverk där man inte bara tar hänsyn till gymnasiebetyget utan även andra kriterier. I Sverige används gymnasiebetyg och högskoleprov som urvalsinstrument när antalet behöriga sökande är fler än antalet platser till en viss utbildning. Till ett stort antal utbildningar i Sverige sker inget urval. Även i de nordiska länderna skiljer det sig åt mellan hur de konverterar utländska betyg till sina respektive betygssystem.

– Varken Norge eller Danmark tar med ”weighted GPA” i sina omräkningstabeller. Faktum är att de ställer ännu högre krav på de utländska betygen än vad Sverige gör, säger Tuula Kuosmanen.

Nästa steg är att den föreslagna föreskriftsändringen ska gå på remiss, därefter fattas beslut i UHR:s styrelse i juni 2023. Om allt går enligt UHR:s plan träder ändringarna i kraft i juli 2023 och tillämpas första gången vid antagning till studier som påbörjas vårterminen 2024.

– Vi gör allt för att skynda på processen, säger Tuula Kuosmanen och passar samtidigt på att slå ett slag för högskoleprovet. Jag vill verkligen uppmana alla att göra högskoleprovet om man är hemma. Det är nämligen inte alltid att antagningen via högskoleprovet är lika hög som antagningen via betyg.

Påverkansarbete från ax till limpa

Svenskar i Världen har arbetat med frågan sedan våren 2021. Det började med att vi fick ett stort antal mejl från föräldrar vars barn hade fått sitt amerikanska betyg avsevärt sänkt vid omräkning till den svenska betygsskalan jämfört med tidigare år.

Vi uppmärksammade problemet i en debattartikel i Svenska Dagbladet i maj samma år, vilken i sin tur uppmärksammades av utbildningsutskottet som kallade in UHR:s generaldirektör Eino Örnfeldt för att diskutera frågan. Två interpellationer senare debatterade dåvarande andre vice ordförande i utbildningsutskottet Kristina Axén Olin (M) frågan med ansvarig minister Matilda Ernkrans (S).

På Utlandssvenskarnas parlament 2021 deltog både Kristina Axén Olin och Eino Örnfeldt i en debatt som fokuserade på utbildning och där frågan lyftes ännu en gång. Därefter initierade UHR en intern utredning av high school-betygen som gjordes under våren 2022. I samband med det arbetet träffade vi avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor på UHR. De hade kommit fram till att en fördjupad konsekvensanalys skulle göras.

Konsekvensanalysen är nu klar, och Svenskar i Världen bjöds in till möte på UHR den 20 februari 2023 för att gå igenom resultatet.

Vinnarna är de sökande som har högsta betyg utan att ”weighted GPA” räknas in. Det är en seger för många svenska ungdomar som studerar på high school.

Läs mer om Svenskar i Världens arbete i frågan här

Foto: Pexels