Sverigedemokraterna svarar på 7 frågor
Inför EU-valet har Svenskar i Världen ställt sju frågor till samtliga riksdagspartier. De handlar bland annat om möjligheten att förnya körkortet utomlands, den borttagna garantipensionen, skatteavtal med samtliga EU-stater och att införa e-röstning.
1. Inför e-röstning till EU-valet
Det svenska valdeltagandet i Europavalen har historiskt varit betydligt lägre än i riksdagsvalen, bland såväl bosatta i Sverige som utlandssvenskar. Ett sätt att få fler att rösta är att införa e-röstning, något som redan implementerats på ett framgångsrikt sätt i Estland. E-röstning skulle lösa utmaningen med dålig postgång och därmed eliminera risken med att brevrösterna inte kommer fram i tid. Det skulle även adressera problemen med långa avstånd till närmaste vallokal, ett av utlandssvenskarnas främsta hinder för att delta i val. E-röstning kan också vara ett sätt att nå unga väljare som är vana vid digitala lösningar.
Svenskar i Världen anser att e-röstning bör införas som alternativ i EU-valet. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Förslaget om E-röstning är förvisso intressant och Sverigedemokraterna utesluter inte en sådan lösning i framtiden. Men i nuläget kan ett sådant förfarande inte betraktas som erforderligt skyddat mot missbruk och manipulation. En annan viktig parameter är att den som röstar enligt svensk lag har rätt att vara anonym och E-röstning från utlandet kan, åtminstone i nuläget, inte sägas erbjuda samma garantier för rätt till anonymitet som ett bemannat röstmottagningsställe kan. Sverige har ett robust system för röstning i dag, men det kan förstås behövas justeringar, exempelvis med gemensamma valsedlar.
2. Ge utlandsbosatta möjlighet att förnya det svenska körkortet utomlands
Den 1 maj 2017 trädde nya lagändringar i körkortslagen i kraft om förnyelse av körkort från utlandet. De tillkom som en konsekvens av EU:s körkortsdirektiv. Det innebär att förnyelse av svenskt körkort endast är möjligt för den som är permanent bosatt i Sverige eller sedan minst sex månader studerar här. Möjligheten för utskrivna svenskar att förnya sitt svenska körkort är därmed borttagen.
Tidigare kunde utlandssvenskar förnya sina svenska körkort vid en utlandsmyndighet alternativt på plats i Sverige. Enligt det tredje körkortsdirektivet får en stat endast utfärda och förnya körkort för personer boende permanent i landet, eftersom den staten anses ha bäst förutsättningar att bedöma den enskildes förhållanden. Problem med att erhålla lokala körkort utomlands kan bland annat uppstå till följd av juridiska och språkliga begränsningar, lokala bestämmelser, samt varierande anställnings- och boendeformer.
Svenskar i Världen anser att utlandssvenskar ska ha möjlighet att förnya sitt svenska körkort oavsett i vilket land de bor. De ska även ges möjlighet att förnya det svenska körkortet på plats i Sverige trots utskrivning ur folkbokföringen. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Precis som lyfts fram i frågan – för att få förnya svenskt körkort gäller att man måste vara permanent bosatt i Sverige eller studera i Sverige sedan minst sex månader. Svensk körkortsinnehavare som bor utomlands kan använda sitt svenska körkort så länge det är giltigt. När körkortet går ut måste det förnyas. Om innehavaren då är permanent bosatt i ett land inom EES, ska körkortet bytas ut till ett körkort från det landet. Är man däremot permanent bosatt i ett land utanför EES gäller reglerna för det landet. Det är dock viktigt att skilja på permanent bosatt och tillfälligt bosatt. Om man är folkbokförd i Sverige, men tillfälligt befinner sig utomlands för studier, arbete eller en längre resa kan man förnya sitt svenska körkort och hämta ut det på en svensk ambassad eller ett konsulat. Denna ordning ser vi är rimlig.
3. Återinför rätten till garantipension för pensionärer bosatta inom EU
Vid årsskiftet 2022/23 upphörde rätten att ta med garantipensionen utanför Sverige, något som drabbade närmare 58 000 pensionärer boendes i ett annat EU/EES-land.
Utöver utmaningen med att få pengarna att räcka till mat, hyra, räkningar och mediciner står uppehållsrätten i landet de bor i på spel. För att få uppehållsrätt som EU-medborgare och tillika pensionär krävs nämligen förmågan att kunna försörja sig utan bidrag från boendelandet, samt en heltäckande sjukförsäkring.
I utredningen ”Grundpension – några anslutande frågor” (SOU 2020:32) står:
”Att personer som har planerat inför pensionen utifrån hittillsvarande tillämpning och personer som redan har garantipension, ska hamna i en situation där de ekonomiska förutsättningarna ändras utan någon möjlighet till framförhållning bedömdes som orimligt”.
Den femtonde principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter lyder:
”Pensionerade arbetstagare och egenföretagare har rätt till en pension som motsvarar deras avgiftsinbetalningar och som garanterar en tillräcklig inkomst. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att förvärva pensionsrättigheter. Alla äldre har rätt till resurser som garanterar ett värdigt liv.”
Mot bakgrund av utredningens slutsats i kombination med den femtonde principen anser Svenskar i Världen att riksdagens beslut om borttagande av garantipensionen, som togs i riksdagen den 22 juni 2022, är oskäligt.
I första hand vill Svenskar i Världen att den som beviljas svensk garantipension ska kunna ta med den till ett annat EU-land. Som en kompromiss föreslås att pensionärer bosatta inom EU/EES som redan hade beviljats garantipension ska få den åter och behålla den livet ut. Det ger dem en skälig möjlighet att fortsätta sina liv utifrån de premisser som var gällande när de blev pensionärer. I gengäld kan det finnas en acceptans att nytillkomna pensionärer i motsvarande situation inte får garantipension. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: EU domstolen har beslutat i en dom att bidrag som bidragstagaren erhåller, ska ske i det land som bidraget erhålls från. Garantipensionen är ett bidrag från staten när ens egna pension inte räcker till.
4. Förhandla fram avtal med fler tredjeländer för att säkerställa att EU-medborgare har rätt till social trygghet
Många svenskar har bosatt sig i länder utanför EU/EES. I dagsläget saknas det emellertid både socialförsäkringsavtal och sjukvårdskonvention mellan Sverige och många av dessa tredjeländer vilket gör att det krävs privat sjukvårdsförsäkring för att ha ekonomiskt skydd vid sjukdom eller olycka.
En konsekvens av detta är att utlandssvenskar boendes i tredjeland måste teckna en egen, ofta väldigt kostsam, försäkring alternativt förlita sig på att arbetsgivaren tillhandahåller en försäkring. Denna försäkring kan sägas upp vid första sjukdomsfall vilket kan försätta ekonomiskt utsatta människor i en svår situation eftersom de kan bli utan vård.
Svenskar i Världen anser att Sverige bör driva frågan med övriga EU-länder om fler avtal med tredjeländer för ökad social trygghet för EU-medborgare. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: I Sverige har vi ett system med sjukvård, sjukförsäkring och pensioner som inte resten av världen har, därav vårt skattesystem. Det torde då vara orimligt att åtnjutna dessa förmåner i andra länder där systemet bygger på en helt annan konfiguration än vår.
5. Öka antalet svenska studenter utomlands
Det finns många fördelar med att studera utomlands. En person som studerat utomlands tar med sig färdigheter som interkulturell kompetens, utifrånperspektiv och internationella kontakter som är till nytta för individ, företag och samhälle.
Trots fördelarna studerar förhållandevis få svenskar utomlands. I Universitetskanslerämbetets statistik från den senaste tioårsperioden (2002/03–2022/23) framgår att antalet examinerade som har studerat utomlands var som högst 15 procent (2016/17) för att därefter dala till knappt 9 procent (2022/23). Sverige missade därmed med råge det uppsatta EU-målet som sattes 2011 att medlemsstaterna skulle få upp andelen till var femte student (20 procent) till år 2020. Pandemin har med stor sannolikhet bidragit till extra låga siffror.
Behovet av att stödja Sveriges internationalisering har uppmärksammats på regeringsnivå. 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå nya mål och en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor. Resultatet blev den så kallade Internationaliseringsutredningen ”En strategisk agenda för internationalisering” (SOU 2018:3) i vilken utredaren föreslår en strategi med åtta mål för att stödja Sveriges internationalisering:
- Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.
- Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.
- Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.
- De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.
- Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.
- Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.
- Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.
System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade.
Svenskar i Världen anser att det krävs en tydlig politisk signal för att säkerställa att målen uppfylls så att andelen svenskar som studerar utomlands når det uppsatta EU-målet. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Det är viktigt att den högre utbildningen håller hög internationell klass. Sverigedemokraterna delar därför synen på att det finns många fördelar med att studera utomlands. Vi är således positiva till den möjlighet som t.ex. Erasmusprogrammet, inom ramen för nuvarande EU-budget, ger för svenska studenter att förlägga delar av sin utbildning utomlands. Det finns ett stort mervärde i att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Vi är också förespråkare för att öka lärosätenas samarbete med andra länder på avancerad nivå, d.v.s. inom ramen för mastersprogram samt på doktorand- och forskarnivå. Inte minst inom de viktiga naturvetenskapliga, tekniska och medicinska utbildningarna är detta ett mervärde för svenska lärosäten. Vår målsättning är att vi med ökade förväntningar och tydligare kunskapsfokus i hela det svenska utbildningssystemet kommer att se fler studenter med spetskompetens på våra lärosäten.
6. Stärkt konsulärt stöd
Behovet av fler utlandsmyndigheter är stort. I de länder där svenska utlandsmyndigheter saknas hänvisas svenskarna till ett grannland. En sådan resa är i många fall förenad med logistikutmaningar och kostnader. I oroliga tider, som under pandemin, kan inreseförbud mellan länder sätta stopp för möjligheten att ta sig till en svensk ambassad eller ett konsulat i grannlandet. Det kan också vara stora avstånd inrikes till svenska utlandsmyndigheter.
Det finns en bred uppfattning bland utlandssvenskarna om att utlandsmyndigheterna inte är tillräckligt tillgängliga genom begränsade öppettider. En ökad befogenhet för konsulaten för att få hjälp med konsulära frågor – inte minst passförnyelse – efterfrågas också bland utlandssvenskarna.
För att möta upp det behov som finns anser Svenskar i Världen att antalet utlandsmyndigheter bör öka, likaså deras behörighet att utfärda all konsulär hjälp. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Sverigedemokraterna har inte tagit ställning för att generellt utöka antalet utlandsmyndigheter, däremot anser vi att deras behörighet att utfärda konsulär hjälp behöver förbättras. Svenska utlandsmyndigheter bör exempelvis i högre utsträckning utrustas med den infrastruktur som behövs för att ta upp biometriuppgifter.
7. Skatteavtal med samtliga EU-länder
Dubbelbeskattning inträffar när en person eller ett företag beskattas för samma inkomst i två olika länder till följd av internationella skatteregler och avsaknaden av bilaterala eller multilaterala inkomstskatteavtal.
Dubbelbeskattningen kan inträffa om:
- En person bosatt i Sverige har inkomster från utlandet, till exempel lön från arbete, pension eller kapitalvinster. Då kan det hända att både Sverige och det andra landet kräver beskattning av dessa inkomster.
- En person anses vara bosatt i både Sverige och ett annat land enligt respektive länders interna lagstiftning. Då kan båda länderna kräva skatt på den globala inkomsten.
Av EU:s 27 medlemsstater har Sverige skatteavtal med samtliga länder förutom med Grekland och Portugal vilka sagts upp och är saknade av många svenskar boendes i länderna. Beskattning sker nu enligt respektive lands lag utan någon begränsning av ett skatteavtal.
Svenskar i Världen anser att Sverige ska ha skatteavtal med alla EU-länder för att minska risken för dubbelbeskattning. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Sverige ska självklart ha gällande skatteavtal med samtliga EU-länder. Sverigedemokraterna har länge drivit på för att skatteavtalen dessutom ska hållas uppdaterade och aktuella, vilket försummats av svenska regeringar sedan millennieskiftet.
Mellan Sverige och Grekland pågår förhandlingar om ett nytt skatteavtal. I fallet Portugal är situationen en annan. Den socialdemokratiska regeringen i Portugal bröt avtalet med Sverige vilket ledde till att vår S-ledda regering tvingades säga upp avtalet helt, med enhälligt stöd från riksdagen. Hittills har Portugal visat begränsat intresse för att inleda nya förhandlingar med Sverige men vår målsättning är att ett nytt avtal ska komma på plats.