UP 2009 – Högre utbildning och forskning

Turen har kommit till grupp 4, Högre utbildning och forskning, vars resolutioner från Utlandssvenskarnas Parlament 2009 i dag presenteras på hemsidan. Gruppordförande var Lena Wallensteen.

4.1 MERIT- OCH KARRIÄRVÄRDE AV UTLANDSSTUDIER
Resolutionsmottagare:
Svenskt näringsliv
 
Frågeställning/problemformulering:
Det föreligger oro för att utlandsstudier försvårar tillträde till den svenska arbetsmarknaden och för att kunna göra karriär i hemlandet. Det finns alltför många exempel på att utlandsstudier inte premierats av arbetsgivare.

Resolutionsförslag:
Svenska arbetsgivare uppmanas att ställa sig uttalat positiva till utländska akademiska examina och vinnlägga sig om att ta tillvara svenska studenters utlandserfarenheter. Att studier i utlandet skall vara meriterande för svenska studenter bör framhållas i alla relevanta sammanhang.
 
4.2 POST. DOK. – FINANSIERING
Resolutionsmottagare:
Finansdepartementet
Utbildningsdepartementet
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF
 

Frågeställning/problemformulering
Den kunskap och de erfarenheter som unga post.dok.-forskare får under vistelser vid utländska universitet är av stort värde för hela svenska samhället. Många avstår att skaffa sig sådan meritering på grund av att den är förenad med flera problem.
 
Nästan alla som med stöd av svenska finansiärer reser utomlands för post.dok.-meritering finansieras genom stipendier, vilket gör att de faller ur socialförsäkringssystemet vid återkomst till Sverige. Särskilt drabbas kvinnor eftersom de tar ut mer föräldrapenning än män och eftersom post.dok.-perioden inte sällan sammanfaller med familjebildande. Vidare är det ofta svårt att ordna arbete eller annan finansiering för medföljande familjemedlemmar.

Resolutionsförslag:
För att lösa frågan om tillhörighet till försäkringssystemet föreslås att stipendier som finansieringsform avskaffas till förmån för anställningar. Sveriges universitetslärarförbund, SULF, har sedan länge föreslagit att denna kategori forskare under sin utlandsvistelse är anställda vid ett svenskt lärosäte. Personen fortsätter därmed att tillhöra svenska försäkringssystem och tjänar in pension i Sverige.
 
Anställningarna skulle kunna finansieras genom direkta anslag till universiteten eller via forskningsråden. Därigenom får det anställande lärosätet, till skillnad från vid stipendiefinansiering, även möjlighet att ställa krav på arbetet personen utför och kan även arrangera så att den berörda efter utlandsvistelsen kan arbeta en tid på det svenska lärosätet och därigenom föra med sig sina kunskaper och sitt kontaktnät tillbaka.
Då anslagen många gånger är så små att den unga forskaren inte kan ta med familjen och därför tvekar att ge sig av utomlands bör postdok-finansieringen göras generösare för forskare med familj.
 
Detta blir dyrare än med stipendier. Det är därför viktigt att statsmakterna prioriterar denna fråga och ställer ytterligare medel till förfogande för denna prioriterade fråga så att antalet som får finansiering för post.dok.-meritering inte minskar.

4.3 SKATT VID KORTARE FORSKNINGSVISTELSER UTOMLANDS
Resolutionsmottagare:
Finansdepartementet
Utbildningsdepartementet
 
Frågeställning/problemformulering:
Ett antal nationer har särskilda ”forskarparagrafer” i sina dubbelbeskattningsavtal med t.ex. USA för att stimulera akademiskt utbyte. Det tidigare generella dubbelbeskattningsavtalet med USA innefattade en paragraf vilken gav svensk medborgare som bedrev forskning vid ett (del-)statligt amerikanskt universitet/forskningsinstitut i mer än sex månader skattebefrielse i båda länderna för lön utbetalad i USA – och vice versa. Detta fungerade väl och bidrog till viktiga forskarutbyten i båda riktningarna.

Resolutionsförslag:
Finansdepartementet bör i kommande dubbelbeskattningsavtalsförhandlingar verka för skattemässigt förmånligare bestämmelser för svenska forskare med forskningsvistelser upp till två år i länder av intresse för svenskt forskningssamarbete.

4.4 TILLVARATAGANDE AV UTLANDSSVENSKA AKADEMIKERS KOMPETENS
Resolutionsmottagare:
Finansdepartementet
Utbildningsdepartementet
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF
www.forskning.se
 
Frågeställning/problemformulering:
Utlandssvenska akademikers kunskaper och erfarenheter tas oftast inte tillvara vid lärosäten, institut, myndigheter, råd etc. i Sverige och bidrar därigenom inte till att stärka och stödja högre utbildning/forskning i vårt land. Vilka utlandssvenska akademiker som finns runt om i världen är inte alltid bekant.
 
Utlandssvenska akademiker kan svenska, känner till och har erfarenhet av det svenska universitetssystemet samtidigt som de har internationella universitets- och forskningsinsikter.
 
Resolutionsförslag:
Samtliga svenska myndigheter/råd/organisationer/motsvarande med relevans för högre utbildning och forskning i Sverige uppmanas att på allt sätt ta till vara utlandssvenska akademikers/forskares kompetens vid tjänstetillsättningar och som bl.a. sakkunniga, granskare, utvärderare och opponenter. Det senare kan gälla granskning av anslagsansökningar, utlåtanden om tjänsteansökningar, ansökningar om befordran eller docentkompetens m.m.

En organisation/motsvarande, t.ex. forskningsinformationskanalen www.forskning.se bör få i uppdrag att upprätthålla en resurspersonlista, en portal där berörd utlandsakademiker själv kan mata in namn, CV och insatser som forskare/universitetslärare samt om de är beredda att bidra som kontaktperson, granskare, opponent eller dylikt inom svenska högskolor och myndigheter.

4.5 UTLANDSSVENSK I REGERINGENS FORSKNINGSBEREDNING
Resolutionsmottagare:
Utbildningsdepartementet
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF

Frågeställning/problemformulering:
Forskningsberedningen är rådgivande organ till regeringen i forskningsfrågor, består av företrädare från olika delar av forskarvärlden och näringslivet och leds av utbildnings- och forskningsministern.
 
Det skulle gagna Forskningsberedningens arbete om en svensk forskare som nyligen varit eller är verksam utomlands ingick i beredningen.

Resolutionsförslag:
Regeringen uppmanas komplettera Forskningsberedningen med en svensk, gärna yngre, forskare verksam utomlands eller som nyligen återkommit till Sverige efter en längre period vid ett utländskt universitet eller forskningsinstitut.
 
4.6 BEFATTNINGSSYSTEM INOM SVENSKA UNIVERSITET
Resolutionsmottagare:
Finansdepartementet
Utbildningsdepartementet

Frågeställning/problemformulering:
Det akademiska karriärsystemet i Sverige upplevs av utlandssvenskar som både svårgenomträngligt och utan transparens. Förhoppningen är att aktuell diskussion och beslut i spåren av Befattningsutredningen (SOU 2007:98) kommer att ändra på detta.

Resolutionsförslag:
Utbildningsdepartementet uppmanas verka för att den svenska akademiska karriärstrukturen görs så tydlig att såväl utlandssvenska universitetslärare/forskare/motsvarande som deras kolleger vid universitet och institut i utlandet lätt kan förstå hur den ser ut och vilka möjligheter den erbjuder.

4.7 INFORMATION INFÖR (FORSKNINGS)VISTELSE UTOMLANDS
Resolutionsmottagare:
Utbildningsdepartementet
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF

Frågeställning/problemformulering:
Många praktiska problem behöver lösas under planering av en forskar(utbildnings)period utomlands. Dit hör t.ex. försäkringsfrågan för den utresande och dennes familj.
 
Flera internationella sekretariat vid universitet och högskolor ger stöd, råd och tips inför internationell verksamhet endast till studerande på grundutbildnings- och magister/masternivå, samtidigt som administratörer på institutionsnivå saknar kunskap och kapacitet att kunna bistå forskarstuderande och forskare på högre nivå.

Resolutionsförslag:
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT bör få i uppdrag att utforma, upprätta, administrera och underhålla en webbplats med kontinuerligt uppdaterad information kring samtliga frågor av betydelse för svenska forskarstuderande, forskare och högskolelärare som ämnar vara verksamma utomlands, någonstans i världen, under ett antal år.
 
Förvaltningar vid universitet och högskolor bör uppmuntras att medverka till att forskare och forskarstuderande på väg till ett utländskt universitet/forskningsinstitut även lokalt kan få korrekt och professionell information infö
r utlandsvistelsen.
 
4.8 FORSKNING OM UTLANDSSVENSKAR
Resolutionsmottagare:
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF
IMER-förbundet

Diaspora används som begrepp för etniska gruppers bosättning utomlands. Diasporaforskning i Sverige tenderar att innefatta studier av andra länders diaspora i Sverige och till en viss grad i tredje land. Studier av aktuell svensk diaspora är mindre vanligt förekommande.
 
Resolutionsförslag:
Berörda universitet och forskare verksamma inom IMER-förbundet uppmanas att inom ramen för existerade diaspora-forskning genomföra olika studier om den stora grupp svenskar som idag bor och verkar utomlands.