Resolutionerna från Utlandssvenskarnas Parlament 2017
I augusti förra året hölls Utlandssvenskarnas Parlament, där Svenskar i Världens medlemmar fick diskutera och anta de resolutioner som ska styra organisationens arbete de kommande två åren. Efteråt skickade vi ut alla resolutionerna till resolutionsmottagarna. Resolutionerna finns även att läsa här på hemsidan.
Resolutionerna i korthet
Totalt 21 resolutioner antogs. De berör sakområdena skatt- och välfärdsfrågor, medborgarrättsfrågor, mobilitetsfrågor och familj- och utbildningsfrågor. Svenskar i Världen engagerar sig i frågorna om lägre SINK-skatt, begravning i Sverige för utlandssvenskar, en egen valkrets för utlandssvenskar, underlättande av kreditprövning av hemvändande svenskar samt möjligheten att e-rösta i riksdagsval för utlandssvenskar.
Nytt för 2017 års parlament var att vi vill att en särskild ansvarig ska utses i regeringen för alla frågor som rör utlandssvenskar, att bedömningen av IB-betyg vid ansökan till svenska universitet ska ses över, att svenskar som är födda utomlands inte ska behöva ansöka om att behålla sitt medborgarskap, att det ska bli lättare och mindre kostsamt att förnya sitt pass utomlands samt att det måste bli lättare att flytta till Sverige som svensk medborgare med medföljande familjemedlemmar som inte är EU-medborgare.
Här kan du läsa resolutionerna från 2017
Strukna resolutioner
Två av de resolutioner som behandlades på parlamentet har tagits bort från den slutgiltiga versionen. Vilka de är och varför vi tog bort dem kan ni läsa längre ner på denna sidan.
Register över utlandssvenskar
En resolution handlade om att ett register över utlandssvenskar borde upprättas. Motiven var att underlätta kommunikationen med utlandssvenskarna i ett visst område när kriser uppstår, att underlätta kontakten utlandssvenskar emellan samt mellan utlandssvenskar och Sverige. Eftersom motivet kriskommunikation tangerade en resolution i samma grupp som rörde samordnad krishantering ambassaderna och Svenskar i Världen emellan, beslöt sig medlemmarna i arbetsgruppen för att slå ihop dessa två resolutioner på parlamentet.
Efter övervägande och diskussion på kansliet har den delen av resolutionen som handlar om att upprätta ett register över utlandssvenskar tagits bort helt. Ett register av den typen som föreslås skulle vara mycket svårt att både upprätta och upprätthålla. Med de personuppgiftslagar som gäller i Sverige och EU får personuppgifter inte användas till annat än det ändamål de samlats in för. Myndigheter kan alltså inte dela personuppgifter med varandra hursomhelst, lika lite som Svenskar i Världen skulle kunna dela våra medlemmars personuppgifter med olika myndigheter. Det enda register över utlandssvenskar som skulle kunna upprättas skulle därför behöva vara ett sådant där utlandssvenskar frivilligt skriver upp sig och tydligt informeras om vad personuppgifterna ska användas till i.
Risken är dock stor att många utlandssvenskar inte skulle välja att skriva upp sig på denna typ av listor. UD har dessutom redan i dagsläget en svensklista, där den som är boende utomlands kan skriva upp sig för att ge ambassaden tillgång till personens kontaktuppgifter vid en kris i området. Uppslutningen till den listan är låg. Eftersom motivet för ett nytt register är snarlikt det som finns till att svensklistan redan existerar skulle det dessutom vara slöseri av både tid och resurser att försöka upprätta ytterligare ett register med ett liknande syfte. Bristen på uppslutning vittnar också om att problemet snarare ligger i att försöka få utlandssvenskar att skriva upp sig än bristen på register i sig.
Av dessa skäl kommer vi istället att fokusera på att öka medvetenheten kring UD:s svensklistor och uppmuntra utlandssvenskar att skriva upp sig där. Bor du utomlands i dagsläget? Skriv upp dig på UD:s svensklista här.
Främjande av svenskundervisning utomlands
Resolutionen gällande främjandet av svenskundervisning utomlands rörde främst problemet med att många svenska utlandsskolor stänger ner. År 2004 fanns det 28 utlandsskolor, år 2009 fanns det 23 utlandsskolor och 2017 fanns det 18 utlandsskolor.
Efter diskussion med både sakkunnig från Skolverket och inom kansliet, har vi bestämt oss för att ta bort denna resolution. Det finns tydliga anledningar till varför svenska utlandsskolor stänger ner. Främst är det på grund av att antalet behöriga elever till statsbidrag understiger 5 stycken. Föräldrar väljer också att sätta sina barn i internationella skolor eller lokala skolor vilket gör att efterfrågan på svenska utlandsskolor inte blir lika högt. Finanskrisen 2008 bidrog till att många skolor blev så små att de till slut stängde ner. Nedläggningar av olika företag och projekt utomlands har också resulterat i färre elever vilket har lett till fler nerlagda skolor.
Svenskar i Världen anser att man ska värna om det svenska språket och uppmanar därför föräldrar och engagerade utomlands att starta skolföreningar för kompletterande svensk undervisning. Här är det inte alls samma behörighetskrav jämfört med de svenska skolorna. Svenska barn får sin huvudsakliga utbildning vid en lokal eller internationell skola medan extra undervisning i svenska språket och om Sverige kompletterar utbildningen.
Information om hur ni startar en skolförening
