Resolutioner om medborgarrättsfrågor
Den 22 augusti 2017 anordnade Svenskar i Världen det sjätte i raden av Utlandssvenskarnas parlament. Under dagen arbetades det flitigt fram 21 olika resolutioner, varav sju berör området medborgarrättsfrågor. De sju resolutionerna hanterar ämnen som ansökan om pass i utlandet, bevis om svenskt medborgarskap, fler sidor i passet, svenska beskickningar i utlandet, egen valkrets för utlandssvenskar, e-röstning och särskild ansvarig i regeringen för den svenska diasporan. Nedan har vi sammanställt svaren vi hitintills har fått in och eventuell utveckling av frågorna.
Underlätta vid ansökan om nytt pass i utlandet. Att förnya sitt pass som utlandssvensk kan i många fall vara väldigt tidskrävande och kostsamt då avståndet till ambassad eller konsulat kan vara väldigt långt och priserna betydligt högre än om man förnyar sitt pass i Sverige. I resolutionen menar Svenskar i Världen att man ska se över kostnaden av förnyelse av pass och man uppmanar till fler konsulat och ambassader samt mobila passtationer, där man kan ska kunna förnya sitt pass. Resolutionen tar även upp frågan om att undersöka möjligheten att förnya pass elektroniskt. Ekonomistyrningsverket som tilldelats uppgiften att undersöka kostnaden hänvisar till regeringen då avgiften måste regleras i förordningen. Rikspolisstyrelsen har inte svarat. UD svarar att ”mobila passtationer finns för närvarande på ett fåtal utlandsmyndigheter. Av skäl som berör både resurser och säkerhet finns för närvarande inga planer på att utöka användning av mobila stationer.” De menar också att departementet kontinuerligt ser över den svenska representationen utomlands och att den styrs av olika faktorer. De ger dock inga konkreta svar på hur det ser på passförnyelsen.
Bevis om svenskt medborgarskap. I dagsläget kan det vara svårt för utlandssvenskar att få bevis för svenskt medborgarskap utfärdat. Denna resolution föreslog därför att ett gemensamt register ska upprättas över svenska medborgare, alternativt förbättra det som finns idag. Dessa register bör vara enkla att komma åt för dem som utfärdar pass. Resolutionen skickades till UD, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och Migrationsverket. Vi har inte fått återkoppling från någon av ovannämnda myndigheter i denna fråga. Migrationsverket har skickat ett gemensamt svar att många av de resolutioner de har fått är av karaktären att de behövs regelförändringar och eftersom Migrationsverket är tillämpande myndighet kan de inte ändra på något. Det kan vara så att denna kommentar kan tillämpas för denna resolution.
Fler sidor i passet. Resolutionen uppmanar till att utreda ärendet om att man ska kunna ansöka om pass med fler sidor. Resolutionen lämnades över till Rikspolisstyrelsen och Utrikesdepartementets enhet för konsulära och civilrättsfrågor, ingendera har återkommit med svar. Under Utlandssvenskarnas parlament 2015 ställdes liknande fråga till Rikspolisstyrelsen. De svarade då att de skulle se över möjligheten att få fler sidor i passet. Det finns ingen aktuell information om hur polisen ser på detta.
Svenska beskickningar i utlandet. Denna resolution rapporterar om samma problematik som i resolutionen om förnyelse av pass, just problematiken med närhet till svenska beskickningar i utlandet där många svenskar befinner sig. Resolutionen skickades till Utrikesdepartementet och svaret är det samma som i resolutionen om passförnyelse. Alltså att departementet hela tiden arbetar med hur den svenska representationen ska se ut i utlandet. Mycket handlar om resurser och hur många svenskar som befinner sig i landet. När det var dags för det svenska valet hösten 2018 utökade dock många av de svenska beskickningarna i utlandet sina öppettider för att fler svenskar skulle ha möjlighet att rösta. Detta bör ses som en framgång för Svenskar i Världen.
Särskild valkrets för utlandssvenskar. På resolutionen som tar upp frågan om en separat valkrets för utlandssvenskar är det enbart Kristdemokraterna och Centerpartiet som har svarat. Vi har ännu inte fått svar från de andra partierna, valmyndigheten eller Justitiedepartementet. Kristdemokraterna är positiva till att pröva tanken om valkrets för utlandssvenskar och ser att detta bör utredas. Centerpartiet delar inte Kristdemokraternas positiva syn på tanken utan menar att de inte ser ett behov av detta eftersom systemet som det ser ut nu fungerar bra. Däremot trycker man på att partier borde nå ut bättre till utlandssvenskar. Detta är även något regeringen tar upp i sin strategi för en stark demokrati. Strategin beskriver utmaningar och åtgärder. För att främja utlandssvenskarnas delaktighet i de svenska valen har valmyndigheten fått i uppgift att utöka informationen för hur man går tillväga för att rösta som utlandssvensk. Strategin kan du läsa här.
I en enkät som skickades ut till alla riksdagspartier inför det allmänna riksdagsvalet togs frågan om särskild valkrets upp. Där ger även moderaterna, miljöpartiet, liberalerna och socialdemokraterna sin syn på idén. Moderaterna menar att de är positiva till att införa en särskild valkrets för utlandssvenskar, Miljöpartiet menar att det finns andra sätt att öka valdeltagandet hos utlandssvenskar, likaså menar Socialdemokraterna att införandet av en egen valkrets inte är rätt väg att gå. Liberalerna kommenterar inte skapandet av valkrets utan understryker utlandsmyndigheternas viktiga roll i att öka informationstillgången för utlandssvenskar. Läs alla svar här.
E-röstning från utlandet. Även i denna resolution diskuteras problematiken att få utlandssvenskar röstar. Svenskar i Världen menar i sin resolution att e-röstning kan vara ett sätt att utöka valdeltagandet hos utlandssvenskar. Det är enbart Kristdemokraterna och Centerpartiet som har svarat även på denna resolution. På grund av säkerhetsrisken visar båda partierna ett svalt stöd till att införa e-röstning för att få upp valdeltagandet. Båda partierna håller med om att det kan vara fördelaktigt men att vi kan arbeta mer för att nå ut till utlandssvenskar i stället för att införa e-röstning.Sveriges Riksdag, Justitiedepartementet och valmyndigheten har ännu inte svarat på resolutionen.
Särskild ansvarig i Regeringen för den svenska diasporan. Resolutionen tar upp problematiken att många utlandssvenskar känner sig bortglömda och att den kompetens många besitter inte tillvaratas i Sverige. Flera andra länder använder sig av en minister för att föra de utflyttade personernas talan och åsikter till regeringen. I dagsläget är det endast Svenskar i Världen som har denna roll. En minister för utlandssvenskarna kan även arbeta med att tillvarata hemvändares kompetenser. Organisationen har ännu inte fått återkoppling på denna resolution från Sveriges Regering och Statsrådsberedning.