Resolutioner om familje- och utbildningsfrågor
Den 22 augusti 2017 anordnade Svenskar i Världen Utlandssvenskarnas parlament för sjätte gången. Under dagen arbetades det flitigt fram 21 olika resolutioner, varav sex berör området familje- och utbildningsfrågor. Resolutionerna hanterar ämnen som medförande av skolpeng utomlands, förändrad bedömning av IB-betyg och uppehållstillstånd i Sverige för medföljande som inte är EU-medborgare. Nedan har vi sammanställt resolutionssvaren vi hitintills har fått in.
Medförande av skolpeng utomlands. Svenskar i Världen kartlägger i denna resolution problem med rådande regler av medförande av skolpeng utomlands. Med de existerande reglerna är det inte möjligt för alla svenska elever i grundskolan eller gymnasiet att ta med sig sin skolpeng till svenska utlandsskolor och praxis varierar från kommun till kommun. Det vore enklare och mer rättvist om alla kommuner skickar med skolpengen genom ett enhetligt system. Svenskar i Världen föreslår också att man bör möjliggöra så att alla svenska elever vid grundskolan och gymnasiet ska kunna ta med sig skolpengen till svenska utlandsskolor samt till utländska skolor.
Resolutionen om ”Medförande av skolpeng utomlands” skickades över till Utbildningsdepartementet, Sveriges Riksdag/Utbildningsutskottet, Svensk Utlandssundervisnings Förening (SUF) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL svarar att de anser att det strider mot skollagen och kommunallagen att ge skolpeng till elever som går i skola utomlands. De menar att det inte finns något lagligt stöd för att betala ut skolpengen direkt till vårdnadshavare eller en enskild person. Utöver det skriver de även att det strider mot lokaliseringsprincipen i kommunallagen att kommuner ger skolpengen till skolor utomlands. SKL nämner inget om att detta är något som bör ses över eller förändras.
Utbildningsdepartementet ger liknande svar som SKL, att kommuner inte har skyldighet att betala för elever som väljer att studera vid en skola i utlandet. Detta är upp till kommunen själv att besluta över. Just nu meddelar även departementet att det heller inte förs några diskussioner inom Regeringskansliet att ändra i dessa bestämmelser. De hänvisar till förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar i sitt resolutionssvar. De menar att i vissa fall lämnas statsbidrag ut till huvudmän som anordnar utbildning i utlandet. Dock gäller detta enbart till de barn där minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare och att minst en av dem vistas i utlandet på grund av olika typer av tjänstgöring. Här menar Svenskar i Världen att det inte finns utrymme för medförande av skolpeng för de barn vars föräldrar väljer att på egen hand flytta utomlands. Detta diskuteras vidare i resolutionen om behörighetskrav för utlandsskolors statsbidrag.
Det vi vet är att statsbidrag till huvudman för svensk utvisning i utlandet har ökat i år. Dock vet vi inte hur statsbidraget kommer bidra i praktiken för elever som väljer att studera utomlands. Här finns förordningen om belopp för bidrag av utlandssvenska barn och ungdomar för bidragsåret 2019 för dig som vill läsa vidare.
Mer allmängiltiga behörighetskrav för utlandsskolors statsbidrag. Denna resolution beskriver hur regelverket för behörighetskriterierna som krävs för att ingå i elevunderlaget för statsbidrag är förlegat och inte anpassat till den globala värld vi lever i. Tidigare har exempelvis de barn vars familj har ett eget företag inte haft behörighet till statsbidrag då föräldrarnas verksamhet inte anses vara i svenskt allmänintresse. I en värld där allt fler driver egna företag och där allt färre företag skickar sina anställda utomlands blir färre elever behöriga till statsbidrag. Svenskar i Världen föreslog i denna resolution att regelverket för behörighetskriterierna bör ändras och uppdateras för att fler utlandssvenskar barn ska ha behörighet till statsbidrag vilket i sin tur bidrar till att fler utlandssvenska barn väljer att gå i svenska skolor. Resolutionen skickades till Utbildningsdepartementet och Skolverket.
Utbildningsdepartementet meddelar i sitt svar att regeringen har 2018 gett Statens skolverk i uppdrag i regleringsbrev att utarbeta ett förslag till ändring i förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar i syfte att skapa ett mer hållbart och rättssäkert system för de svenska utlandsskolorna. Detta förslag har nyligen publicerats. Vi noterar glatt att Skolverket följer vårt resonemang om att behörighetskraven är förlegade och inte följer dagens samhällsutveckling. Därför menar de att kraven bör slopas och istället bör man införa att statsbidraget bör gå till alla elever med svensk vårdnadshavare. Här finner du Skolverkets redovisning av förslaget.
Förändrad bedömning av IB-betyg. Denna resolution klarlägger systemet kring bedömningen av betyg från International Baccalaureate (IB) och hur systemet som det såg ut 2017 leder till en större utmaning för studenter med IB-betyg att bli antagna till svenska universitet än vad det är för elever med svenska gymnasiebetyg. 2016 togs beslutet av Universitets- och högskolerådet, trots kritiska remissvar från Svenskar i Världen, Svensk Utlandsundervisning (SUF) och andra remissinstanser, att genomföra en ny konvertering av IB-betyg. Vi menade att den nya konverteringen av IB-betyg var orättvis eftersom möjligheten för en högt presterande IB-elev att bli antagen till ett svenskt universitet minskade kraftigt. Därför föreslogs att det regelverk som gällde för IB-betyg mellan 2007/2008 till 2016 återigen borde införas. Resolutionen skickades till UHR och Utbildningsdepartementet, varav den sistnämnda nyligen inkom med sitt resolutionssvar.
Utbildningsdepartementet svarar att under höstterminen 2017 har Universitets- och högskolerådet (UHR) än en gång ändrat systemet kring bedömningen av IB-betyg. Värderingen av de utländska betygen från IB har nu anpassats till betygsfördelningen i den nya gymnasieskolan för att ge eleverna likvärdiga förutsättningar att komma in på högskola och universitet. Detta har, meddelar departementet, även varit viktigt för regeringen. UHR redovisade en slutrapport om utfallet i mars 2018, denna rapport kan du läsa här.
Personnummer för svenska medborgare födda utomlands. Avsaknaden av ett personnummer gör det svårt att registrera sig för många tjänster i Sverige exempelvis Bank-ID, telefonabonnemang, e-legitimation och så vidare. Denna resolution belyser problematiken med att svenskar som föds utomlands av svenska föräldrar tilldelas ett samordningsnummer i stället för att få ett personnummer. Problemet med samordningsnumret är att det inte går inte att använda för att ta del av ovanstående tjänster, vilket blir diskriminerande. Vi menar därför i vårt förslag att svenska medborgare, födda och bosatta utomlands bör tilldelas svenskt personnummer och det bör endast göras en notering att personen är utlandsbosatt.
Resolutionen om personnummer för svenska medborgare födda utomlands skickades till Skatteverket och Migrationsverket där enbart den sistnämnda har återkopplat. Likt de andra resolutionerna menar de att Migrationsverket är en tillämpande myndighet och kan inte påverka regelförändringar. Problematiken med avsaknaden av personnummer kvarstår fortfarande.
Uppehållstillstånd i Sverige för medföljande icke-EU medborgare. Detta ämne kommer ofta upp som en stor utmaning för utlandssvenskar som vill flytta tillbaka till Sverige med sin respektive. I resolutionen beskrivs situationer där medlemmar till Svenskar i Världen ofta får beskedet av handläggare vid Migrationsverket att de först måste flytta hem med anledningen av det s.k. försörjningskrav som man åberopar i en ansökan om uppehållstillstånd. Detta medför såklart stora problem, däribland att en partner måste lämna sin familj i landet tills dess deras ansökan behandlas. Resolutionen presenterar även andra oklarheter hos Migrationsverket i samband med ansökan om uppehållstillstånd i Sverige för medföljande icke-EU medborgare och vad som förväntas av icke-EU medborgare som partner, make/maka, eller sambo till en svensk medborgare.
Svenskar i Världen föreslår i resolutionen bland annat att det inte ska föreligga något försörjningskrav för den svenske medborgaren och förenkla processen för hemvändande svenskar med partners och barn från icke EU-länder. Detta med exempelvis en egen ansökningskategori hos Migrationsverket och att Migrationsverket får prioritera ansökan om uppehållstillstånd för anhöriga till svenska medborgare i särskild ordning (kö) för partners/föräldrar med minderåriga barn.
Resolutionen skickades till Migrationsverket och till Justitiedepartementet. Justitiedepartementet har ännu inte svarat och Migrationsverket svarar att de i dagsläget inte har möjlighet att prioritera ärenden gällande anhöriga till svenska medborgare. De meddelar också att om man finner att informationen på deras hemsida är otydlig så har man alltid möjlighet att kontakta deras kundtjänst.
Svenskt medborgarskap efter 22 års ålder. Barn till svenska föräldrar får automatiskt svenskt medborgarskap vid födseln. Dock finns en regel som begränsar dem, att om dessa barn inte aktivt ansöker om förnyelse av medborgarskap innan denne fyller 22 år, förlorar personen sitt svenska medborgarskap. I denna resolution uppmanar Svenskar i Världen att denna regel bör strykas för att undvika situationer där personer som under hela sitt liv identifierat sig som svensk eller som svensk medborgare måste gå igenom en lång komplicerad process för att återfå sitt medborgarskap. Denna process kräver bland annat stadigvarande bosättning i Sverige i fem år, något som kan vara svårt att uppfylla för en ung person som under sitt liv har bott utomlands.
Denna resolution skickades till Justitiedepartementet och Migrationsverket. Vi har ännu inte fått svar från Justitiedepartementet. Migrationsverket har svarat i ett kortare mail att många av våra resolutioner är av den karaktär att det behövs regelförändringar och Migrationsverket enbart är en tillämpande myndighet. Vi kommer givetvis att fortsätta dialogen med Migrationsverket.
Kerstin Lundgren från Centerpartiet tog denna resolution vidare i en motion (2017/18:968) till Riksdagen. Motionen gick vidare till Socialförsäkringsutskottet som i sitt betänkande ansåg att det inte finns skäl att föreslå för riksdagen att regeln ska strykas. Deras ställningstagande lyder: ”Enligt 14 § MedbL ska en svensk medborgare som är född och bosatt utomlands ansöka om fortsatt medborgarskap före 22 års ålder. Meningen är att förhindra att avkomlingar till utlandssvenskar generation efter generation bibehåller sitt svenska medborgarskap automatiskt även om sambandet med Sverige, som bör vara medborgarskapets förutsättning, gått förlorat. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå för riksdagen att dessa personer ska få behålla sitt medborgarskap även efter att de har fyllt 22 år.”. Riksdagen bifaller utskottets förslag.
För att läsa Socialförsäkringsutskottets betänkande, klicka här.
