UHR svarar på resolutioner
Under Utlandssvenskarnas parlament 2019 togs inte mindre än 29 resolutioner fram, varav sex av dem handlade om utbildningsfrågor som berör utlandssvenskar. Tre av dessa skickades till Universitets- och högskolerådet (UHR). Avdelningschef på avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor, Tuula Kuosmanen, har svarat.
- Studievägledning för främjande av utlandsstudier
- Medförande av skolpeng utomlands
- Finansiering av högre utlandsstudier
Resolutionen “Studievägledning för främjande av utlandsstudier” belyser den delvis bristfälliga kunskapen om utlandsstudier som återfinns på svenska högskolor och gymnasium. Ineffektiva metoder för informationsspridning om utlandsstudier av studievägledare anses vara en av orsakerna till att elever går miste om värdefull internationell kompetens och erfarenhet eftersom de inte får den information och stöd som behövs för att kunna fatta beslut om utlandsstudier . I sitt svar bekräftar UHR vikten av utlandsstudier men också studievägledarnas betydelse med att uppmuntra elever att söka sig utomlands.
SVIV föreslår att informationen som för nuvarande delas ut till studievägledare gällande internationell utbildning bör ses över, och att kunskap om studier utomlands bör införas i vägledarnas egen utbildning.
UHR refererar till rapporten Det akademiska värdet av mobilitet (2018:9) där de lämnar rekommendationer för främjandet av vägledning och internationaliserade lärandemål. De påpekar att majoriteten av svenska lärosäten är knutna till Erasmus och kan därmed erbjuda sina elever internationell mobilitet. Svaret i sin helhet finns här.
Resolutionen “Medförande av skolpeng utomlands” pekar på att elevers möjlighet att ta med sin skolpeng utomlands skiljer sig åt beroende på vilken kommun de bor i. Att nekas skolpengen blir ett problem för familjer som bor och arbetar utomlands.
Kommuner är skyldiga att betala ut skolpeng till grund- och gymnasieelever, men det finns inget krav på att låta svenska elever ta med sig skolpengen utomlands. SVIV önskar ett tydliggörande av ansvarsfördelningen mellan kommuner och Skolverket gällande utlandsundervisning, och lyfter behovet av en policy eller förordning som ser tar hänsyn till de konsekvenser som uppstår när vissa kommuner godkänner skolpengen utomlands och andra inte.
UHR avstår att kommentera vårt förslag om skolfinansiering och huruvida skolpengen skulle kunna användas eftersom de inte tillhör deras ansvarsområden. UHR:s svar i sin helhet finns här.
Slutligen, resolutionen om “Finansiering av högre utlandsstudier” betonar ett bekymmer bland studenter som uppstår när ett lärosäte i utlandet har en termin- eller årsavgift som inte täcks av CSN, och de inte kan få stöd hemifrån. Elever som går miste om möjligheter att införskaffa sig internationell kompetens missgynnar individen och samhället i stort. Därför anser SVIV att staten bör införa stipendier avsedda specifikt för att finansiera de avgifter som krävs av utländska lärosäten. Länder som exempelvis Nya Zeeland har grundliga strategier för ökad studentmobilitet och internationalisering för att säkerställa att fler kan studera utomlands. Den sortens stipendium vore lovvärd även i Sverige, anser vi.
I sitt svar informerar UHR om tillgänglig finansiering för de utbytesprogram som de administrerar såsom Erasmus+, Nordplus, MFS, Atlas med flera. Dessa program erbjuder stipendiefinansiering genom EU-kommissionen eller Sveriges biståndsprogram. Hela svaret finns här.
