Utbildningsdepartementet svarar på resolutioner

Av de 29 resolutioner som togs fram på Utlandssvenskarnas parlament i somras berörde tre av dem Utbildningsdepartementet.

• Medförande av skolpeng utomlands 
• Studievägledning för främjande av utlandsstudier 
• Finansiering av högre utlandsstudier 

Precis som statssekreterare Erik Nilsson betonar i sitt svar, nämligen att det svenska studiemedelssystemet är bland de mest generösa i världen, håller vi med om. Men från utlandssvenskars perspektiv finns det förbättringsmöjligheter.

Enligt Utbildningsdepartementet förs i dagsläget inga diskussioner inom regeringskansliet gällande frågorna.    

Vad gäller Medförande av skolpeng utomlands påminner Utbildningsdepartementet att kommuner inte är skyldiga att betala ut skolpeng till elever i utlandet, vilket för övrigt nämns i resolutionen. Att vissa kommuner väljer att godta att skolpengen tas med utomlands, men andra inte resulterar till ojämlik behandling av elever.

Utbildningsdepartementet tillägger att det finns möjlighet för huvudmän som anordnar utbildning i utlandet att ansöka om statsbidrag  (1994:519). Utöver att minst en av elevens vårdnadshavare måste vara svensk medborgare är förutsättningen att minst en av vårdnadshavarna vistas utomlands på grund av tjänstgöring vid en svensk myndighet eller internationell organisation, vilket täcker långt ifrån alla.

I frågan om Studievägledning för främjande av utlandsstudier kommenterar Utbildningsdepartementet att det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som ansvarar för denna fråga då de har i uppdrag att stimulera samordnad högskoleutbildning, samt utveckling och främjande av verksamhet för internationellt samarbete och mobilitet inom utbildningsområdet.

Som svar på förslaget gällande studievägledning hänvisar Utbildningsdepartementet igen till UHR eftersom de driver en informationssida (https://www.uhr.se/syv) riktad till vägledare, bland annat information om internationell mobilitet vilket SVIV tycker bör bli en standardiserad del av studievägledares utbildning.

Utbildningsdepartementet lyfter även de facto att individuella lärosäten ansvarar för detaljer av utbildningars innehåll. Vi menar att det bör finnas en nationell policy för att förbättra informationen gällande utlandsstudier.

I den tredje resolutionen, Finansiering av högre utlandsstudier, föreslår vi att studenter ska kunna ta ut studiestödet vid ett eller några få tillfällen för att på så vis minska de administrativa kostnaderna. Dessutom föreslår vi möjligheten att kunna ansöka om ett statligt stipendium för att få hjälp med att finansiera utländska undervisningsavgifter. Utbildningsdepartementet svarar att möjligheten finns att ansöka om merkostnadslån för studier på lärosäten med obligatoriska undervisningsavgifter. Deras förklaring till varför varken studielånet eller merkostnadslånet går att ta ut som en klumpsumma är för att minska risken av bidragsbrott och skuldsättning.

Utbildningsdepartementets fullständiga svar hittar du här.