Valhemligheten och säkerheten ett absolut måste för e-röstning
Svenskar i Världen har i många år drivit frågorna om särskild valkrets för utlandssvenskar och möjlighet till e-röstning. Med anledning av den pågående utredningen som syftar till att stärka skyddet mot manipulationer av valsystemet har vi nu diskuterat utlandssvenskarnas önskemål med kommitténs sekreterare Kristina Lemon.
En parlamentariskt sammansatt kommitté under ledning av ordförande Lena Hjelm Wallén har fått i uppdrag att göra en översyn av och överväga förändringar i delar av valsystemet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2021.
Kristina Lemon är kommitténs sekreterare och har arbetat med valfrågor i många år, bland annat på Valmyndigheten där hon jobbade i 17 år men också som expert i olika sammanhang. Hon har under årens lopp varit i dialog med SVIV angående utlandssvenskarnas önskemål om särskild valkrets för utlandssvenskar och möjlighet till e-röstning.
På frågan om hur särskild valkrets för utlandssvenskar behandlas inom ramen för kommitténs arbete kommenterar Kristina Lemon:
– I kommittédirektivet ges det inget utrymme för att utreda frågan om särskild valkrets för utlandssvenskar. Då och då motioneras det i riksdagen i frågan bland annat med stöd av SVIV, så jag kan konstatera att ni syns och har en tydlig röst i sammanhanget. Men i detta sammanhang kommer frågan inte att behandlas.
E-röstning är ett alternativ i vissa länder som Estland, Indien och Venezuela. I dessa länder gör man en annan bedömning då infrastruktur, utmaningar och valsystem skiljer sig från Sveriges. E-röstning har även testats i Norge, men trots lyckade försök ansågs systemet inte vara tillräckligt säkert. I Sverige finns dessvärre ingen politisk vilja att utreda frågan om e-röstning.
Det är två faktorer som särskilt spelar in. Den ena är säkerhetsaspekten där man behöver utveckla en helt ny infrastruktur för att digitalisering av röstning ska göras säker och möjlig. På frågan om varför hela den finansiella sektorn litar på BankID och där det finns säkerhetsanordningar som bedöms som säkra, svarar Lemon:
– Utmaningen ligger framförallt i anonymiseringen, det vill säga du identifierar dig för att rösta och därefter görs din röst anonym. Det betyder att du och din röst måste sitta ihop om än för en bråkdel av en sekund för att sedan göras omöjlig att para ihop igen. Om en sådan infrastruktur inte fungerar prickfritt skulle väljarnas valhemlighet, dvs vilket parti de röstar på, kunna avslöjas. Den andra faktorn som spelar in är risken för manipulation. Genom att valhandlingen plockas bort från en kontrollerad miljö, dvs en vallokal, där en röstmottagare säkerställer både väljarens identitet och att rösten görs i ordning i hemlighet, ökar risken för påverkan och manipulation av väljarna och deras röster.
Vad krävs då för att väcka den politiska viljan? Här vill Lemon inte svara, då hon inte är politiskt tillsatt i utredningen. Men hon konstaterar att det fanns ett intresse att utreda frågan vidare runt 2013, men att intresset avtagit med tiden – inte minst i ljuset av förra presidentvalet i USA, där misstankar om manipulation via sociala medier figurerade.
En annan sak som påverkar viljan är vilket valsystem man har. I Sverige har vi hög tilltro till att röstningsförfarandet fungerar utan korruption eller yttre påverkan, och det är något som värderas extremt högt. Så länge nuvarande system lever upp till alla krav och utmaningarna med e-röstning fortfarande är stora kommer den politiska viljan att vara låg.
– Jag uppskattar att ni hör av er och framför utlandssvenskarnas åsikter. Faktum är att jag hade blivit förvånad om ni inte hade kontaktat oss. Ni är skickliga på att komma till tals oavsett vilken fråga det gäller. Jag ser ofta SVIV:s namn i motioner eller utredningar där ni har hållit er framme, avslutar Kristina Lemon.
Efter mötet med Kristina Lemon kan vi konstatera att frågan om särskild valkrets inte kommer att tas upp i kommitténs arbete och att e-röstning för närvarande inte möter något större intresse bland politiker i dagsläget, med undantag för några enskilda riksdagsledamöter som motionerar om frågan.
Trots situationen kommer Svenskar i Världen fortsätta jobba vidare med målet att få till en särskild valkrets för utlandssvenskar men också möjligheten att e-rösta. Teknikutvecklingen går framåt och därmed möjligheten att hitta lösningar som motsvarar högt ställda säkerhetskrav.
