Egna upplevelser krävs för interkulturell förståelse
Freja Rahm har studerat och arbetat i flertal länder. Här berättar hon om sina upplevelser som utlandssvensk och varför utlandsstudier och internationella erfarenheter är viktigt att ha med sig i bagaget.
I slutet av 2020 släppte Svenskar i Världen, tillsammans med Swedish International Students and Alumni (SISA), en rapport som visar att antalet svenska utlandsstudenter är för lågt för Sveriges bästa. Andelen utlandsstudenter har stått stilla sedan 2002, trots nya möjligheter att åka utomlands i takt med att globaliseringen har ökat. En del lärosäten arbetar däremot både strategiskt och långsiktigt med internationalisering och för en ökad studentmobilitet, vilket har gett tydliga resultat.
Freja Rahm har arbetat med internationaliseringsfrågor vid ett av universiteten som toppar listan över andelen utlandsstudenter – Lunds universitet. Idag bor hon i Köpenhamn och är precis klar med sin masterutbildning i statsvetenskap med inriktning utrikespolitik och hållbarhet vid Köpenhamns universitet.
Kulturchock – i Sverige
Redan i tidig ålder växtes Frejas intresse för att verka i internationella sammanhang. Under sitt andra år på gymnasiet fick hon och hennes klasskamrater möjlighet att studera en termin i en annan europeisk stad. Freja valde då att åka till Madrid och efter terminsslut valde hon att stanna i staden över sommaren för att jobba. Efter avslutad gymnasieutbildning i Sverige reste Freja sedan tillbaka till Madrid för att studera vid Universidad Complutense de Madrid. Hon utbildade sig för att kunna undervisa i engelska och efter några månader lämnade hon Spanien och reste till Chile i Sydamerika. Under fyra månader arbetade Freja som engelskalärare i Chile men hon fick också möjlighet att resa och upptäcka andra länder via buss, däribland Bolivia, Peru, Ecuador och Colombia.
Jag kände mig lite dum när jag upplevde att det var svårt att komma hem till sitt hemland.
Efter två år utomlands upplevde Freja en kulturchock när hon kom tillbaka till Sverige. Hon berättar:
– Jag kände mig lite dum när jag upplevde att det var svårt att komma hem till sitt hemland. Allt var sig likt men jag hade vant mig att leva på ett annat sätt. Det rörde framförallt det sociala och hur man umgås med varandra, men också mörkret och att man kan kunde ta en promenad på tomma gator i Sverige. I Spanien och Chile var det alltid fullt med folk, i parker eller på barer, restauranger och kaféer.
Väl hemma i Sverige började Freja studera pol kand-programmet vid Lunds universitet men inom ramen för hennes utbildning tog hon chansen att åka utomlands igen, denna gång som utbytesstudent till York i England. Efter ett år med studier utomlands jobbade Freja sedan en sommar på Irland genom EF. Inför sina masterstudier visste hon att hon ville studera utomlands men inte allt för långt hemifrån. Köpenhamn blev därför det bästa av två världar.
Internationella möjligheter
Freja berättar att hon alltid har försökt att ta vara på alla de utlandsmöjligheter som har funnits. Under sin studietid i Köpenhamn arbetade Freja parallellt, bland annat för att ha rätt till danskt CSN, vilket är en fördel när den svenska kronan genom det svenska CSN-lånet är svag gentemot den danska kronan. På grund av deltidsjobb hade hon svårt att åka iväg på ett längre utbyte men tack vare kortare projekt via programmet Erasmus+ kunde hon åka på ett projekt till Estland om ledarskap, governance och small states, ett till Litauen om utrikes- och säkerhetspolitik, samt åka till Cypern för ett 10-dagars Erasmus-projekt med fokus på migration.
– Erasmus erbjuder många möjligheter, även för unga som inte har egna ekonomiska möjligheter att åka och bo utomlands. Under de kortare Erasmus-projekten i Litauen och Estland respektive Cypern fick jag allt betalt, både resor och boenden. Dessutom kunde jag tillgodoräkna projekten till min masterutbildning genom att jag fick ETS-poäng för mitt deltagande. Under min tid i Spanien för flera år sedan kunde jag också ansöka om CSN, berättar Freja.
I samband med att Freja började studera vid Lunds universitet saknade hon det internationella och började därför söka efter internationella möjligheter på hemmaplan. Till att börja med blev hon mentor för internationella studenter vid universitetet och efter det började hon arbeta på enheten för externa relationer. Under två års tid var Freja koordinator för det internationella mentorprogrammet som hjälper inkommande studenter att få en bra studieerfarenhet.
Hon berättar:
– Lunds universitet toppar listan över hur nöjda internationella studenter är med sin studieerfarenhet i Sverige. Universitetet är duktiga på att hjälpa studenter med praktiska saker men mentorprogrammet är framförallt viktigt för det sociala. Vi har mentorsgrupper där svenska och internationella studenter möts och umgås, det kan vara alltifrån att arrangera en kräftskiva till att åka till IKEA tillsammans. Det är viktigt att inkommande studenter får en bra erfarenhet för då rekommenderar de sedan andra att åka till Lund, men det är också viktigt för svenska studenter att få internationalisering på hemmaplan, exempelvis för att öva sina språkkunskaper.
Vi har mentorsgrupper där svenska och internationella studenter möts och umgås, det kan vara alltifrån att arrangera en kräftskiva till att åka till IKEA tillsammans
I arbetet som koordinator fick Freja även möjlighet att ansvara för universitetets internationella besök, däribland det största akademiska utbytesprojektet mellan Chile och Sverige, ACCESS. Under internationella konferenser och besök lyfter Freja att hennes språkkunskaper, exempelvis spanskan, var en stor fördel.
Globalisering kräver internationalisering
Freja lyfter att internationaliseringen inom högre utbildning i Sverige är viktigt av flera anledningar. Hon säger:
– Vi kan inte bortse från att vi lever i en alltmer globaliserad värld som kräver att vi måste prata med varandra. Vi har så många problem som sträcker sig utanför våra nationsgränser. Hur ska vi exempelvis komma överens i klimatfrågan om vi inte pratar och förstår varandra? Utlandsstudier gör att man får vänner över hela världen. Jag har idag vänner, egna guldklimpar, i många länder, alltifrån Schweiz till Kenya och Barbados. Som utlandsstudent får du ökade språkkunskaper och en ökad interkulturell förståelse. Man kan inte läsa sig till interkulturell förståelse utan egna internationella erfarenheter krävs för att skapa en mer nyanserad bild av människor och för att minska kulturella stereotyper.
Hon fortsätter:
– Det är märkligt att vi ibland tar internationaliseringen för givet i Sverige och att det inte är en större fråga från politiskt håll. Visst, Sverige är redan duktiga i många avseenden. Många talar bra engelska och Sverige är ett attraktivt land för internationella studenter att åka till. Men det är en skillnad att prata engelska och att jobba på engelska, eller på ett annat språk. Om fler svenska studenter ska åka utomlands måste det vara enkelt att åka, man behöver få hjälp och stöttning i processen, vare sig det är ett kortare eller länge utbyte. Lärosätena måste möjliggöra valfria kurser inom ett program och att det blir mer flexibelt med kurser. Det måste inte vara exakt utan kunskapsmässigt är det bättre med en större flexibilitet i val av kurser. Om man åker på ett utbyte är det oftast bara en termin. Oavsett vad så tror jag att det kan vara bra att ha en annorlunda kurs.
Freja lyfter också att lärosätena kan arbeta mycket med internationalisering på hemmaplan. Internationella lärare leder till fler kurser på engelska vilket gör att svenska och internationella studenter möts i en större utsträckning. För att Sverige ska fortsätta vara ett attraktivt land behöver man också få duktiga forskare till universiteten. Dessutom kan den svenska högre utbildningen bli bättre på att lära av andra. Freja lyfter dock att det är viktigt att inte uppfinna hjulet på nytt utan man ska lära sig av de internationella sammanhang som redan finns, exempelvis från studentföreningar eller internationella mentorprogram.
Bidrar till personlig utveckling
Freja berättar att hennes internationella erfarenheter har gett henne mycket, både på ett personligt och professionellt plan. Hon lyfter att hennes utlandsstudier tillsammans med de kortare Erasmus-projekten har gett henne mycket akademisk erfarenhet. Hon säger:
– Det känns som jag aldrig har lärt mig så mycket som när jag har studerat utomlands.
När hon nu söker jobb i Sverige och Danmark berättar Freja att hennes internationella erfarenheter kan vara en stor fördel. Det syns också i jobbannonser där de allra flesta jobb, i alla fall i Danmark, efterfrågar särskilda språkkunskaper och där internationell erfarenhet är meriterande. Men Freja säger också att hennes erfarenheter har bidragit mycket till hennes personliga utveckling.
– När jag åkte till Chile flyttade jag dit helt själv, jag kände ingen och jag fick själv försöka hitta personer att umgås med. Det var utmanande i början men det har framförallt gjort att jag idag är bra i olika sociala sammanhang och att skapa nya kontakter. Under min tid utomlands har jag också landat i vad som är viktigt för mig i livet. När man hamnar i ett helt nytt sammanhang rycks man upp från det vardagliga hjulet och får fundera på vad man själv vill göra. Jag har utvecklats enormt genom att komma närmare mig själv och att lära mig att både uppskatta saker när man kommer hem och att uppskatta saker som finns i andra länder.
Sammanfattningsvis lyfter Freja att det inte räcker med att den högre utbildningen i Sverige arbetar mer för att öka sin internationalisering. Arbetslivet behöver också tänka om genom att arbetsgivare breddar sin syn på kandidater för att möjliggöra mångfald.
– Universiteten vill att deras studenter ska få ett jobb. I England kan man ha studerat litteratur men man jobbar sedan på en bank. För de svenskar som har studerat utomlands men vill jobba i Sverige borde det finnas enkla vägar för att komplettera sin utbildning för att få de grundkrav som krävs på den svenska arbetsmarknaden. Det är viktigare att ha kompletteringsmöjligheter än att stirra sig blind på att man behöver genomföra fem-års studier exakt ”by the book”. Vi måste vara öppen för olikheter och att personer har olika erfarenheter som kompletterar varandra, avslutar Freja.
Text av: Styrelseledamot Hanna Waerland-Fager
