Utlandssvenskarnas utmaningar diskuteras med Skatteverket

Några av de utmaningar som utlandssvenskar stöter på berör Skatteverket. Hur ser Skatteverkets prioriteringar ut och vilka lösningar finns i sikte? Vi har träffat enhets- och sektionschefen på rättsavdelningen.

Skatteverket är en viktig mottagare för många av de resolutioner som togs fram vid Utlandssvenskarnas parlament: Utökad information vid registrering av ”birth certificate”, ”death certificate” och ”marriage certificate”, Förbättrat system av folkbokföring vid ut- och inskrivning av utlandssvenskar, Personnummer till svenska medborgare födda utomlands, samt anpassade samhällsfunktioner för samordningsnummer och Bevara utlandssvenskarnas folkbokföring i det statliga personadressregistret SPAR.

Vi har träffat Stina Ögren, enhetschef på Skatteverkets rättsavdelning och Anne-Charlotte Hakefjäll, sektionschef på samma avdelning för att diskutera olika lösningsförslag.

Förbättra information vid viktiga händelser i livet

Svenskar boendes utanför Europa riskerar att stöta på patrull i samband med att de ska registrera sitt giftermål, sitt barns födelse eller om de behöver bevisa att en person har avlidit i Sverige. Problemet uppstår eftersom den svenska registreringen inte ses som komplett i många länder. Detta bidrar till onödigt krångel och kostnader vid registreringen eftersom man behöver ta hjälp av en notarie för att erhålla en apostille. En auktoriserad stämpel på ett dokument som intygar att en signatur på den är äkta.

Enligt Stina Ögren händer det mycket inom folkbokföringen just nu. Såväl automatisering som digitalisering ligger till grund för den systemförnyelse som är påbörjad. Det finns dessutom numera stöd i EU:s handlingsförordning om att kunna lägga till fler översatta uppgifter, så det kommer att bli bättre i framtiden, säger Stina Ögren, enhetschef på Skatteverkets rättsavdelning.

Inskrivning prioriterad fråga för Skatteverket och svenskar som flyttar hem

Många svenskar vittnar om de långa handläggningstiderna vid inskrivning i Sverige. Detta är något som Skatteverket är medvetet om och aktivt arbetar med. På Skatteverkets webbplats finns information om vad som gäller när du ska flytta utomlands, men även när du flyttar till Sverige. Idag tar ett beslut mellan två till tio veckor. Bästa rådet för att minimera handläggningstiden är att förbereda sig så mycket det bara går.

– Individen kan själv bidra till att korta handläggningstiden genom att säkerställa att ansökan är så komplett som möjligt. På vår webbplats listar vi vilken dokumentation som måste tas med den dag du skriver in dig på något av servicekontoren. Om ansökan behöver kompletteras drar ärendet ut på tiden, säger Anne-Charlotte Hakefjäll, sektionschef på Skatteverkets rättsavdelning.

På frågan om varför man inte kan skicka in alla handlingar digitalt i förväg och enbart gå till Skatteverkets servicekontor för att identifiera sig och aktivera sin inflytt, blir svaret att det inte är möjligt.

– Servicekontoren är en egen myndighet som har i uppgift att ta emot ansökan och identifiera personerna i fråga. Själva beslutet ligger hos Skatteverket, och uppgifterna måste därför skickas dit. Digitaliseringen kommer att kunna korta handläggningstiderna. Just inflytten till Sverige är ett prioriterad område hos Skatteverket, säger Stina Ögren.

Olika typer av samordningsnummer?

Barn födda utomlands där en eller båda föräldrarna är svenska medborgare får sedan millennieskiftet ett samordningsnummer istället för ett personnummer. Samordningsnummer ska visa på en mindre stark koppling till det svenska samhället. Men det är inte bara svenska barn födda utomlands som får samordningsnummer – andra grupper i Sverige tilldelas också samordningsnummer, exempelvis säsongsarbetare, för att registreras i landet. I media har det rapporterats om hur dessa samordningsnummer missbrukas, vilket har resulterat i att samordningsnummer har fått dålig klang. Men det största problemet ligger i att kunskapen om samordningsnummer i vissa samhällsfunktioner trots allt är bristfällig och att vissa digitala system inte kan ta emot samordningsnummer, exempelvis förskolor och skolor, vilket innebär att dessa föräldrar inte kan sätta sina barn i den sedvanliga kön. Samordningsnumret ersätts av ett personnummer när barnet skrivs in i Sverige. Från utlandssvenskarnas perspektiv vore det bättre om deras barn fick personnummer redan från födseln.

– Du kan inte vara folkbokförd innan du flyttar till landet. Och eftersom personnumren är knutna till folkbokföringen, som i sin tur reglerar dina förmåner och skyldigheter, kan du inte få ett personnummer om du föds utomlands. Däremot undersöker regeringen just nu möjligheten att ha olika typer av samordningsnummer. Ett sådant styrkt nummer skulle mer ses som ett personnummer, säger Anne-Charlotte Hakefjäll.

Den lagrådsremiss som nu är ute och föreslås träda i kraft den 1 maj syftar till att stärka samordningsnumren och motverka fel och fusk. Bland annat föreslås det att man ska kunna förklara samordningsnummer vilande, och lagrådsremissen betonar vikten av att uppgifterna är korrekta och tillförlitliga.

– Det är viktigt att samordningsnumren fungerar i samhället, säger Anne-Charlotte Hakefjäll.

Förslag att gallringsfristen dubbleras

När man avregistreras ur folkbokföringen finns man kvar i Statens personadressregister, SPAR, i ytterligare tre år innan man gallras ut. Ingen matchning i folkbokföringsregistret och utgallrad ur SPAR-registret innebär stora utmaningar för många svenskar som flyttat utomlands. Vi har bland annat diskuterat frågan med BankID, eftersom många utgallrade får problem med just denna tjänst.

Skatteverket är inne på SVIV:s linje och anser också att tre år är en för kort period. I sitt yttrande till Finansdepartmentet på promemorian “Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen” har de föreslagit att gallringsfristen ska dubbleras till sex år. SVIV föreslår tio år, vilket skulle gå i linje med Valmyndighetens röstlängd om tio år.

Från BankID:s perspektiv borde en säker identifiering med hjälp av polisens nya ID-kort och ett giltigt pass vara nog för att vara kvar i SPAR-registret, men det håller inte Skatteverket med om.

– Syftet med SPAR-registret är att det ska innehålla uppgifter om alla som är folkbokförda i landet, säger Stina Ögren.