”Vi måste göra det enklare för utlandssvenskar”
Skriftlig förfrågan till Socialministern angående vilande SGI, vidare diskussioner i utskottet gällande uppehållstillstånd för medföljande, uppföljande diskussion gällande förlorat medborgarskap efter 22 år och samordningsnummer. Mötet med Socialförsäkringsutskottet om utlandssvenskarnas utmaningar och behov var fruktsamt. Personnummer istället för samordningsnummer, förlorat medborgarskap efter 22 års ålder, vilande SGI vid utflytt och uppehållstillstånd för medföljande.
Vi har diskuterat några av utlandssvenskarnas utmaningar och önskemål med Socialförsäkringsutskottets ordförande Maria Malmer Stenergard, tillika Moderaternas migrationspolitiska talesperson. Socialförsäkringsutskottet bereder frågor om sjukförsäkring, allmän pension, ekonomisk familjepolitik, asyl- och migrationspolitik, integrationspolitik samt svenskt medborgarskap.
Först ut var frågan om risken för förlorat medborgarskap efter 22 år ålder. Barn födda utomlands med minst en svensk förälder har utifrån svensk lagstiftning rätt till svenskt medborgarskap. Vissa av dessa barn riskerar dock att förlora sitt svenska medborgarskap när de fyller 22 år. Till riskgruppen hör de som aldrig har bott i Sverige och inte har varit här ”under förhållanden som visar samhörighet med Sverige”. För att inte förlora sitt svenska medborgarskap måste denna grupp ansöka om att få behålla det. Tidigast från det att man fyller 18 år, men innan man fyller 22 år.
Denna regel medför problem för de personer som identifierar sig som svenskar boendes i ett annat land och inte är medvetna om att de aktivt måste ansöka om att behålla medborgarskapet innan de fyller 22 år.
Att ansöka om medborgarskap efter 22 års ålder är en lång och komplicerad process och kräver bland annat stadigvarande bosättning i Sverige i fem år, något som kan vara svårt att uppfylla för en ung person som under hela sitt liv har bott utomlands.
Socialförsäkringsutskottets ordförande Maria Malmer Stenergard medger att den aktiva handling som krävs är anmärkningsvärd och att informationen måste göras tydligare för att ingen ska missa tillfället.
– Det känns lite märkligt att man ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap på detta vis. Möjligheten att få informationen måste också bli bättre. Jag tar med mig frågan så får vi titta på det, säger Maria Malmer Stenergard.
Vill komma åt fuskare, inte utlandssvenskar
Barn födda utomlands där en eller båda föräldrarna är svenska medborgare får sedan millennieskiftet ett samordningsnummer istället för ett personnummer. Samordningsnummer ska visa på en mindre stark koppling till det svenska samhället.
Men det är inte bara svenska barn födda utomlands som får samordningsnummer – andra grupper i Sverige tilldelas också samordningsnummer för att registreras i landet, exempelvis säsongsarbetare. Media har rapporterat om hur dessa samordningsnummer missbrukas, vilket resulterat i att samordningsnummer har fått dålig klang.
Det största problemet ligger i att kunskapen om samordningsnummer i vissa samhällsfunktioner är bristfällig och att inte alla digitala system kan ta emot samordningsnummer, exempelvis alla förskolor och skolor. Det innebär att föräldrarna till dessa barn inte kan sätta dem i den sedvanliga kön.
Samordningsnumret ersätts av ett personnummer när barnet blir inskrivet i Sverige. Från utlandssvenskarnas perspektiv vore det bättre om deras barn fick personnummer redan från födseln.
– Samordningsnummer måste absolut diskuteras utifrån utlandssvenskarnas perspektiv. Här måste Sverige ta sitt ansvar och se till att göra det enklare. Vi vill komma åt fuskare, inte utlandssvenskar, säger Maria Malmer Stenergard.
Utlandssvenskar önskar vilande SGI
Sjukpenningsgrundade inkomst (SGI) är ett belopp som Försäkringskassan räknar fram och som är baserad på personens arbetsinkomst. Om du vabbar, är föräldraledig eller sjuk är det först och främst din SGI som bestämmer hur mycket pengar du får. För vissa svenska medborgare nollställs SGI:n när man flyttar utomlands, men inte för alla.
För vissa personkategorier finns det nämligen särskilda skyddsregler så att de fortsätter att omfattas av svensk socialförsäkring vid längre utlandsvistelse. Bland annat är det möjligt att vila SGI samt få ett efterskydd som är längre än det generella tre-månaders-skyddet. Dessa regler gäller personer som sänts ut av en statlig arbetsgivare och biståndsarbetare.
De som är utsända av privata företag samt alla medföljande omfattas däremot inte av skyddsreglerna. I samband med utsändning av en anställd behöver oftast den medföljande sätta sin egen karriär på paus för att kunna flytta med. Den medföljande förlorar då sin SGI efter tre månader, vilket innebär att denne även förlorar sitt försäkringsskydd om han eller hon inte återvänder till Sverige inom ett år (efterskyddstiden). På så vis hamnar den medföljande utanför socialförsäkringen både under utlandsvistelsen och vid återkomsten till Sverige. I EU-förordningen från 2020 föreskrivs gemensamma regler för att skydda de sociala rättigheterna när man flyttar inom EU (samt till Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). Enligt Maria Malmer Stenergard är detta en bred överenskommelse som ger ett starkt skyddsnät.
– Det är alltid en balansgång mellan vilka förmåner man ska ha rätt till när man inte är med och betalar skatt. Den främsta orättvisan ligger i att reglerna skiljer sig åt mellan anställda på ambassader och organisationer jämfört med privatanställda. Jag kommer att ställa en skriftlig fråga till Socialförsäkringsministern om detta, säger Maria Malmer Stenergard.
Hopp för utlandssvenskar när Sverige får ny migrationslag
Senast den 20 juli ska den nya migrationslagen vara på plats. Detta är något som svenskar över hela världen välkomnar eftersom den tillfälliga migrationslagen som gällt sedan 2016 har satt käppar i hjulen för utlandssvenskar som vill återvända med sin familj där partnern kommer från ett land utanför EU/EES.
Enligt den tillfälliga lagen måste den svenska medborgaren först skaffa sig ett jobb och en bostad som Migrationsverket godkänner innan ansökningsprocessen för den utländska partnern påbörjas – en process som idag kan ta ett år eller längre om kompletteringar tillkommer. Under tiden som ansökningsprocessen pågår får den utländska partnern inte bo i Sverige. Det innebär att familjerna splittras och som alltid är det barnen som drabbas mest.
– Moderaterna vill i en bred överenskommelse ta bort försörjnings- och bostadskravet för utlandssvenskarna, något som Migrationskommittén har tagit fasta på, säger Maria Malmer Stenergard.
Men ett slopat försörjnings- och bostadskrav löser inte alla problem. SVIV gav exempel på en familj som hade klarat att leva upp till kravet utan att lämna USA, men som ändå stötte på patrull. Eftersom ansökan för uppehållstillstånd för den amerikanske maken beräknades ta 12-18 månader ansökte de i god tid före planerad utflytt. Men Migrationsverket menade då att den svenska medborgaren inte visat att hon tänkte flytta till Sverige inom en snar framtid. Och eftersom maken inte tillåts bo och arbeta i Sverige under ansökningsprocessen kan han inte jobba här trots att svensk sjukvård skriker efter hans kompetens som läkare. Nu måste kvinnan och barnen flytta i förväg och familjen kommer att splittras under handläggningstiden.
Att få bo i Sverige under handläggningstiden och ha en särskild kö för utlandssvenskar skulle underlätta och minskar risken att familjer splittras.
– Jag kan tycka att det är rimligt att svenska familjer som återvänder ska ha en särskild kö. Det är inte själva ärendet som tar tid, utan att det är så många ärenden som ska behandlas. Vi får diskutera detta vidare i utskottet när proppen kommer den 8 april, säger Maria Malmer Stenergard.
Här kan du läsa mer om vårt arbete med migrationsfrågan
Foto: Moderaternas pressbilder
