Etappseger i lagrådsremissen: Utlandssvenskar undantas från försörjningskravet
Utlandssvenskarna har kommit ett steg närmare en viktig förbättring gällande gruppen hemflyttande familjer där partnern kommer från ett land utanför EU/EES. I regeringens lagrådsremiss kvarstår nämligen Migrationskommitténs förslag att de svenska medborgarna inte ska omfattas av bostads- och försörjningskravet. Däremot kvarstår huvudregeln att ansökan måste ske från utlandet.
I direkt anslutning till den pressträff där justitie- och migrationsminister Morgan Johansson och jämställdhetsminister Märta Stenevi presenterade delar av innehållet i lagrådsremissen skrev vi ett öppet brev riktat till migrations- och justitieministern eftersom det i den information som presenterades under pressträffen inte gjordes tydligt om utlandssvenskar skulle undantas försörjningskravet eller ej. Utöver mejlet till Morgan Johansson skickade vi motsvarande information till samtliga partiledare, gruppledare, migrationstalespersoner och Morgan Johanssons presstalesperson.
Riksdagsledamoten Rikard Larsson (S), som satt i Migrationskommittén, var snabb med att svara att regeringens lagförslag visst går i linje med Migrationskommitténs förslag beträffande försörjningskravet. Och när väl lagrådsremissen publicerades kunde vi konstatera att det stämde.
Om riksdagen klubbar igenom lagrådsremissen i sin helhet innebär det att svenska medborgare undantas försörjningskravet så snart den vunnit laga kraft. Detta är en stor framgång för alla som planerar att flytta hem till Sverige med sin familj där partnern kommer från ett land utanför EU/EES eftersom det innebär att familjerna inte behöver splittras.
Dock är huvudregeln fortfarande att man måste ansöka om uppehållstillstånd utifrån Sverige, vilket innebär att man på grund av väntetiderna måste vänta länge på ett beslut i utlandet.
De enormt långa handläggningstiderna hos Migrationsverket är därmed ett fortsatt problem som behöver åtgärdas. Vårt önskemål om att upprätta en egen kö för dessa ärenden har i dagsläget inte fått gehör och vi hade också gärna sett ett permanent uppehållstillstånd för den utländska partnern från början.
8.5.2 Undantag från försörjningskravet vid anhöriginvandring
Regeringens förslag: Försörjningskravet vid anhöriginvandring ska inte gälla om anknytningspersonen är ett barn eller om sökanden är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är förälder till barnet och sammanbor med barnet i Sverige. Försörjningskravet ska inte heller gälla när anknytningspersonen är medborgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, om sökanden är anknytningspersonens make eller sambo och sökanden och anknytningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Om anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande ska försörjningskravet gälla endast om ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande eller förklarats vara flykting eller alternativt skyddsbehövande, om familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har särskild anknytning till, eller om sökanden och anknytningspersonen inte har sammanbott utomlands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat. Något försörjningskrav ska dock inte gälla om sökanden är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige. Om anknytningspersonen är en kvotflykting ska tremånadersfristen räknas från hans eller hennes inresa i Sverige. Om det finns särskilda skäl får undantag från försörjningskravet medges helt eller delvis.
Lagrådsremissen i sin helhet finns här
Vi vill rikta ett stort tack till Elison Wahlin Advokatbyrå som pro-bono har hjälpt oss under arbetets gång!
