Förparlament 2021 – Storbritannien
Under Storbritanniens förparlament träffades fyra utlandssvenskar för att diskutera vilka utmaningar de stöter på som svenskar boendes i Storbritannien. De gav oss en heltäckande bild av vilka frågor som är viktiga bland diasporan i Storbritannien.
Personnummer och samordningsnummer diskuterades. Som många vet, tilldelas svenska barn födda utomlands samordningsnummer i stället för personnummer. Dessa samordningsnummer fungerar dåligt gentemot svenska myndigheter och deras tjänster. Det diskuterades också att svenska barn födda utomlands vid 18-22 års ålder behöver ansöka om att behålla sitt svenska medborgarskap. Detta motsätter sig många då man anser att är man född till svensk medborgare ska man inte behöva ansöka om att behålla sitt medborgarskap. Vidare består ansökningsprocessen i att den som söker ombeds påvisa fysisk koppling till Sverige under sina första 18 år, så blanketten ber indirekt föräldrar att ”föra bok” över varje resa som barnet gör till Sverige. Det kan exempelvis falla sig så att två syskon till svenska föräldrar är födda utomlands, ett syskon konfirmeras i Sverige och anses därmed (enligt blanketten) ha starkare koppling till Sverige än det syskon som inte konfirmerats i Sverige.
Kopplat till samordningsnummer lyfte en av deltagarna att vissa svenskar har tilldelats ett “personnummer av särskild orsak” vilket borde gjort saker och ting enklare men tyvärr är det ingen skillnad jämfört med samordningsnummer. Det går bland annat inte att begära ut personbevis digitalt som andra svenska medborgare kan göra utan i detta fall krävs det att man ringer in och begär detta. Detta leder till fler utmaningar – problem uppstår när man ska förnya pass då man inte finns i systemet, problem vid ansökan om bibliotekskort, BankID och så vidare.
Brexit skapar många frågor hos svenskar i Storbritannien
Många frågor kring brexit uppmärksammades och hur brexit kommer att påverka de utlandssvenskar som bor i Storbritannien. Det råder flera frågetecken kring hur saker och ting kommer att fungera nu i och med brexit. Bland annat lyftes problem vid hemflytt för medföljande. Kommer dessa fortsättningsvis att omfattas av EU-regler eller kommer man att bli tredjelandsmedborgare? Som följd av detta växer oron hos många kring långa handläggningstider hos Migrationsverket och familjesplittring. Även hur socialförsäkringslagarna kommer att ändras och hur dessa personer kommer att passa in i trygghetssystemet. Kommer det att vara skillnad på de som flyttade till Storbritannien innan den 31/12 2020 och de efter? Informationen om detta behöver förbättras och förtydligas. Utlandssvenskarna behöver få klarhet i vad som gäller.
Andra frågor relaterade till Storbritanniens utträde ur EU kom till tals. Hur kommer det bli med den fria rörligheten som svenska medborgare tidigare har kunnat använda sig av för att resa till, samt studera och arbete i Storbritannien? Ett exempel som togs upp var hur Schweiz accepterar och deltar i EUs krav på fri rörlighet mellan länderna till en betydligt högre grad än vad Storbritannien beslutat sig för. Hur kommer det påverka svenska medborgare?
Andra frågor som dök upp var kopplade till pandemin, vaccin och hur det påverkar svenskar i Storbritannien. De svenskar som fortfarande är folkbokförda i Sverige, kommer de att få ta vaccinet i Sverige eller i Storbritannien? Hur kommer vaccinpasset fungera för utlandssvenskar boendes i UK? Som svensk medborgare har du alltid rätt att åka hem till Sverige men om man har en utländsk partner, vad kommer att gälla då?
Krångel med pass och andra myndighetsärenden
Passfrågan diskuterades under mötet. På grund av rådande pandemi råder är väntetider på ambassaden otroligt långa – tiderna som släpps bokas snabbt upp. Detta är dessutom ett stort problem för de bosatta utanför London där det behövs lång framförhållning för att åka till ambassaden för att förnya passet.
Ett annat problem som lyftes kopplat till passförnyelse var den process som vissa behöver gå igenom för att bevisa att man inte ansökt om brittiskt medborgarskap. I denna process behöver man ansöka om ett specifikt intyg. Intyget om att man inte har ansökt om brittiskt medborgarskap gäller för de som var bosatta i Storbritannien, men inte födda i landet, innan 2001 när Sverige ändrade lagen till att acceptera dubbla medborgarskap. Intyget är för att bevisa att man inte förlorat sitt svenska medborgarskap och att man inte försummat att begära det åter under den tillfälliga perioden då den möjligheten fanns. Intyget begärs av engelsk myndighet och tar flera månader att få och kostnaden för intyget är hög. Har man fått dubbelt medborgarskap från födelsen eller har bosatt sig i Storbritannien efter lagändringen så skall man inte behöva detta intyg. Problemet är att detta är en krånglig och dyr process med långa handläggningstider som följd. Kunskapen gällande om man verkligen behöver detta intyg varierar beroende på var man ansöker om att förlänga sitt pass. Detta är dessutom ett dokument personen behöver spara och ta med sig vart femte år vid en ny passansökan.
På tal om pass lyftes också pet passport. Hur kommer dessa påverkas efter brexit? Ett engelskt intyg utfärdas för varje resa, kommer Sverige att acceptera det engelska intyget? Det kommer inte att vara möjligt att förnya dessa pass i England eller få inskrivet vaccinationer gjorda i England i ett sådant pass, om passet är utfärdat i Sverige. Dessa vaccinationer måste göras inom vissa datum och finns i passet för att kunna forsla in ett husdjur mellan EU-länder blir detta ytterst komplicerat. Alternativet som kommer att finnas är ett nytt engelskt certifikat som dels är dyrt men som även behöver utfärdas vid varje utresa från England och har en giltighetstid på endast fyra månader. Detta upplevs begränsande, dyrt och kräver extra lång planering.
Svenska myndigheter och BankID
Som utlandssvensk upplever man även svårigheter med att komma i kontakt med svenska myndigheter. Det man efterfrågar är en person att ringa och prata med men allt som oftast hänvisas man till ett formulär på deras hemsida. BankID diskuterades. Utan BankID är det svårt att använda svenska myndigheters tjänster. Om man har en koppling till Sverige genom till exempel en sommarstuga blir man begränsad och processen blir onödigt krånglig. Ett bättre system för detta behövs.
Digitalisering av personuppgiftsutdrag
Svenskar som gifter sig i Storbritannien – antingen med en annan svensk eller en britt – får ett ”marriage certificate” för att kunna bevisa detta för myndigheter, både i Storbritannien och Sverige. Om en svensk bor i Storbritannien, men gifter sig i Sverige med en brittisk medborgare, så registreras detta digitalt via Skatteverket. Det går att begära utdrag från Skatteverket, men detta uppfyller inte kraven på ”marriage certificate” och accepteras inte av brittiska myndigheter. Den svensk som bor i Storbritannien och gifter sig i Sverige med en brittisk medborgare, anses därmed inte som ”gift” enligt brittiska myndigheter, vilket är något som skapar stora komplikationer exempelvis då ett barn till det gifta paret skall födas.
Topp tre utmaningar
Alla utmaningar som diskuterades upplevdes som väldigt viktiga för deltagarna men man kunde enas om en topp 3 mest prioriterade utmaningar vilken blev följande:
- Personnummer/samordningsnummer
- Hemflytt partner
- Frågor kopplat till brexit
Ännu ett informativt och intressant förparlament är till sin ända. Vi tar med oss era utmaningar in i vårt fortsatta påverkansarbete. Under Utlandssvenskarnas parlament den 31 augusti kommer flera av dessa frågor att lyftas. Hoppas att ni kan vara med då!
Här kan du läsa vad som diskuterades under de andra förparlamenten
Vill du vara med och själv diskutera frågor som rör utlandssvenskar i arbetsgrupper under parlamentet? Bli medlem!
