Socialförsäkringsutskottets ordförande och vice ordförande lyssnar in, kommenterar och ger beröm
Tillsammans med Svenskar i Världen diskuterade Socialförsäkringsutskottets ordförande Maria Malmer Stenergard (M) och vice ordförande Rikard Larsson (S) några av utlandssvenskarnas viktiga sakfrågor. De var överens om att Svenskar i Världen spelar en viktig roll, inte minst i arbetet inför den nya migrationslagen.
Socialförsäkringsutskottets ansvarsområde innefattar frågor om ekonomisk trygghet vid sjukdom, funktionsnedsättning, ålderdom och barnfamiljer, men också migrationsfrågor och asylpolitiken. Tillsammans med Svenskar i Världen diskuterade ordförande Maria Malmer Stenergard (M) och vice ordförande Rikard Larsson (S) några av utlandssvenskarnas viktiga sakfrågor.
Vilande SGI vid utflytt
När en svensk medborgare skriver ut sig från Sverige nollställs den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, med undantag för vissa. I korthet kan man summera att orättvisan består i vilken arbetsgivare du har om din SGI ska kunna vara vilande under tiden du bor utomlands eller inte. Idag drabbas privatanställda.
– Frågan är inte helt okomplicerad, säger Rikard Larsson. Rent generellt ska det inte gå att utnyttja det svenska välfärdssystemet. I fallet med SGI så förstår kritiken jag mot att välja ut vissa grupper men inte andra.
Senast frågan om möjligheten till vilande SGI diskuterades med Maria Malmer Stenergard var i mars i fjol. Efter det mötet tog Malmer Stenergard upp frågan med Socialförsäkringsministern.
– Jag är beredd att driva frågan vidare när det kommer till att vissa grupper inkluderas, medan andra inte gör det, säger Maria Malmer Stenergard i dagens möte med Svenskar i Världen.
Båda ansåg att det skulle vara värdefullt för utredaren av den pågående utredningen ”Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet”att få ta del av Svenskar i Världens inspel.
Resolution: Vilande SGI vid utflytt
”Översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst för ökad trygghet och förutsebarhet”
Utöka och digitalisera det nationella vaccinationsregistret
2019 gav regeringen i uppdrag till E-hälsomyndigheten och Folkhälsomyndigheten att genomföra en förstudie om tillgång till information om vaccinationer. Svenskar i Världen bidrog med utlandssvenskarnas behov i det arbetet.
Därefter har E-hälsomyndigheten tagit del av Svenskar i Världens resolution ”Utöka och digitalisera det nationella vaccinationsregistret”, och även återkopplat att deras ambition går i linje med Svenskar i Världens.
I korthet handlar det om att det är av stor vikt att ett utökat nationellt register innehåller samtliga vaccinationer en person har tagit i sitt liv, oavsett om de kommer från det allmänna vaccinationsprogrammet eller från privata vaccinationsbyråer. Svenskar i Världen vill även att vaccinationer tagna utomlands ska kunna läggas in i det nationella registret, något som pandemin har aktualiserat.
”Ingen politisk konflikt i frågan om att utöka och digitalisera det nationella vaccinationsregistret”
Varken Rikard Larsson eller Maria Malmer Stenergard såg en politisk konflikt i frågan om att utöka och digitalisera det nationella vaccinationsregistret. Det är en fortsatt fråga för E-hälsomyndigheten, menar de, och poängterar att det är bra att utlandssvenskarnas perspektiv förs in i det arbetet genom Svenskar i Världen.
Resolution: Utöka och digitalisera det nationella vaccinationsregistret
E-hälsomyndigheten svarar på resolutionen ovan
Personnummer i stället för samordningsnummer
Fram till den 1 januari 2000 fick svenska barn födda utomlands ett personnummer vid födseln. Sedan dess kan personnummer endast ges till personer som är folkbokförda i Sverige, vilket leder till att svenskar som föds utomlands till svenska föräldrar blir tilldelade ett samordningsnummer i stället för ett personnummer. Samordningsnummer ska indikera en mindre stark koppling till det svenska samhället.
Samordningsnummer är en högst aktuell fråga.
– Även detta är en komplicerad fråga, säger Rikard Larsson. I grunden handlar det om att vi behöver ha kontroll. Vi behöver dock en ordning som möjliggör att man ska kunna ställa sina barn i kö till skolor och förskolor, skaffa BankID och mobiltelefon baserat på ett säkert identitetsnummer.
Medborgarskapet innebär en särställning och ska manifesteras, menar båda.
– Problemet är att regelverket inte fungerar, säger Maria Malmer Stenergard. Som det är nu är samordningsnumren ett haveri.
Resolution: Personnummer i stället för samordningsnummer till svenska medborgare födda utomlands
Svenskt medborgarskap efter 22 års ålder
Barn födda till minst en svensk medborgare erhåller automatiskt svenskt medborgarskap vid födseln, oavsett om barnet föds i Sverige eller utomlands. Om barnet fortsättningsvis bor utomlands och bara har en begränsad koppling till Sverige, behöver barnet ansöka om fortsatt svenskt medborgarskap från det att personen är 18 år men senast innan den fyller 22. Om inte det görs så förloras det svenska medborgarskapet, givet att hen har ett annat medborgarskap. Ingen kan göras statslös.
Svenskar i Världen anser att svenskar som är bosatta utomlands och som erhållit svenskt medborgarskap vid födseln inte ska behöva ansöka om att behålla medborgarskapet efter 22 års ålder.
Det ställs idag ett stort ansvar på utlandssvenskarnas kännedom om svensk medborgarskapslag för att utlandssvensken ska kunna bevaka sin rätt att bibehålla sitt svenska medborgarskap. Svenskar i Världen menar därför att med dagens lagstiftning måste berörd myndighet ta ett större ansvar för att säkerställa att informationen har nått fram.
”Som jag sa till er förra gången så hade jag ingen aning om detta förrän ni lyfte frågan.”
Slutligen – i de fall då det svenska medborgarskapet har återtagits, anser vi att processen för att återigen bli svensk medborgare borde vara betydligt enklare än vad som är fallet idag.
– Som jag sa till er förra gången så hade jag ingen aning om detta förrän ni lyfte frågan. Jag förstår ju att detta får stora konsekvenser för den drabbade. Jag har därför tagit initiativ till en motion, tack vare er information, som kommer att behandlas i riksdagen inom kort, berättar Maria Malmer Stenergard.
– Jag anser att frågan bottnar i vad det svenska medborgarskapet egentligen innebär, säger Rikard Larsson. Jag skulle inte vilja gå så långt att jag säger att regeln ska tas bort, men däremot är det såklart viktigt att informationen når ut ordentligt.
Rickard Larsson och Maria Malmer Stenergard lovade att ta med sig frågan till utskottet, för att därigenom ge berörda myndigheter uppdraget att informationen måste bli bättre. Delgivning är dock inget som löses i en handvändning, enligt politikerna.
– Inom EU är det relativt enkelt med delgivning eftersom vi har fattat beslut om gemensamma processer, säger Maria Malmer Stenergard. Det blir betydligt svårare i många andra länder.
Frågan om vilket ansvar och skyldighet som den svenska medborgaren har att hålla koll på myndigheternas olika delgivanden diskuterades. Ingen tvekade på att digitala brevlådor är ett bra och enkelt sätt att ta del av myndighetsinformation, men en stor utmaning är fortfarande att inte alla utlandssvenskar har tillgång till BankID. Larsson och Malmer Stenergard höll med om att om den knuten gick att lösa upp skulle många utmaningar försvinna.
Resolution: Svenskt medborgarskap efter 22 års ålder
Motion Maria Malmer Stenergard (M) m.fl: Uppvärdera medborgarskapet (se sista yrkandet)
Uppehållstillstånd för medföljande
I samband med den flyktingsituation som uppstod 2015 infördes året därpå en tillfällig lag som kraftigt begränsade möjligheten till uppehållstillstånd för anhöriga. Lagen fick stor effekt på alla utlandssvenska familjer som ville flytta hem till Sverige där partnern kommer från ett land utanför EU/EES. Det nya bostads- och försörjningskravet för den svenska medborgaren resulterade i att familjemedlemmarna var tvungna att leva separerade från varandra under tiden det tog för utlandssvensken att hitta bostad och jobb, och för Migrationsverket att handlägga ärendet – handläggningstider på upp emot 18 månader var, och är, inte ovanliga.
Svenskar i Världen har under en längre tid haft stort fokus på frågan. Bland annat försåg vi migrationskommittén med exempel från verkligheten, gjorde ett upprop som 4 200 svenskar signerade, vi skrev ett öppet brev till dåvarande migrations- och justitieminister Morgan Johansson och fick flertalet debattartiklar publicerade.
I juni 2021 ersattes den tillfälliga lagen och i samband med det togs äntligen bostads- och försörjningskravet bort för utlandssvenskarna. Trots det kvarstår stora utmaningar, inte minst kravet på att kunna påvisa en manifesterad avsikt att flytta till Sverige. Enligt Migrationsverket är ett exempel på manifesterad avsikt att familjen har skaffat sig en bostad eller fått jobb i Sverige, eller att de kan visa på att de har sagt upp barnen från skolan. Med andra ord, inte så väsensskilt från det tidigare bostads- och försörjningskravet.
Andra utmaningar är den varierade kunskapsnivån hos handläggare på Migrationsverket om ändringarna, men också de oskäligt långa handläggningstiderna.
”Den nya lagen hade inte blivit som den blev om inte ni hade legat på”
Både Maria Malmer Stenergard och Rikard Larsson ingick i migrationskommittén, och konstaterar att Svenskar i Världens arbete gjorde skillnad.
– Den nya lagen hade inte blivit som den blev om inte ni hade legat på, konstaterar både Rikard Larsson och Maria Malmer Stenergard.
Beträffande Svenskar i Världens förslag att låta familjerna få bo i Sverige under tiden handläggningsprocessen pågår diskuterades.
– I grunden är det bäst att ha ett godkänt uppehållstillstånd redan innan man kommer till Sverige. Detta eftersom det är besvärligare att hantera ett avslag om personen befinner sig i landet, säger Rikard Larsson.
Båda var bekymrade över att utlandssvenskarna är fortsatt drabbade av bostads- och försörjningskravet, som de de facto är undantagna från, genom att Migrationsverket anser att motsvarande utgör bevis på att vara en manifesterad avsikt. De kommer därför att ta frågan vidare till Migrationsverkets insynsråd, och kommer att återkoppla till Svenskar i Världen.
Moderaterna har tagit fram en motion som nu behandlas i riksdagen där ett av de föreslagna besluten är att se över möjligheten för familjemedlemmar som sammanbott med en svensk medborgare under en längre tid att ansöka om uppehållstillstånd och avvakta besked på ansökan i Sverige.
Resolution: Uppehållstillstånd för medföljande
Motion Maria Malmer Stenergard med flera: En målstyrd och långsiktigt hållbar migrationspolitik (se yrkande 10)
Svenskar i Världens arbete i frågan om uppehållstillstånd för medföljande
Utökad sjukvård och bättre information inom vården
Svenskar i Världen vill gärna se att utlandssvenskars rätt till vård i Sverige utökas till att även inkludera planerad vård. Det finns också ett behov av att säkerställa att anställda på vårdcentraler och sjukhus informeras om utlandssvenskarnas rätt till akutvård för att undvika att vårdpersonal förmedlar felaktig information till utlandssvenskar som söker vård i Sverige.
– Det är viktigt att göra skillnad mellan vilka rättigheter man har som obegränsat eller begränsat skattskyldig, säger Maria Malmer Stenergard. Däremot är informationen om att det brister i just informationen till utlandssvenskarna något som vi tar med oss.
– Rätten till vård är inte knutet till medborgarskapet utan till att du bor i landet. Beträffande ansvaret för att utlandssvenskar får rätt information oavsett vilken vårdinrättning du går till måste ligga på SKR:s bord, säger Rikard Larsson.
Resolution: Utökad sjukvård och bättre information inom vården
Beröm till Svenskar i Världen
Avslutningsvis betonade Rickard Larsson och Maria Malmer Stenergard vikten av det arbete som Svenskar i Världen gör för utlandssvenskarnas räkning.
– Jag vill passa på att ge er beröm för det arbete som ni gör. Ni är bra på att lyfta frågor, säger Maria Malmer Stenergard avslutningsvis.
Rikard Larsson fyller i.
– Det är många andra som knackar på dörren. Ni har verkligen lyckats med att hålla er framme i frågor som berör utlandssvenskarna och gör ett jättebra arbete, avslutar Rikard Larsson.
