”Ta ett helhetsgrepp kring utlandssvenskarnas frågor”
”Nationens bästa borde gå före egenintresset, även för utlandssvenskar”. Läs intervjun med utlandssvensken Alexander Koistinen för att ta del av hans erfarenheter av att rösta vid den svenska bataljonen i Bosnien och hans råd till politiker för att få fler utlandssvenskar att rösta.
Namn: Alexander Koistinen
Bor: Belgien (Waterloo) och Cypern
Gör: Författare och har egen IT-konsultfirma
Antal utlandsröstningar: Har utlandsröstat sedan 1990-talet
Alexander Koistinen har just nu sportlov och har precis kommit hem från skidspåret när vi slår på kameran och träffas virtuellt. För mig är det en vanlig tisdagskväll på kontoret men för Alexander är det tid för en afterski. Innan jag börjar intervjun bjuds det på sportlovsenergi när Alexander höjer sitt glas och skålar mot kameran.
Sedan 2008 har Alexander Koistinen varit bosatt i Belgien, mer specifikt i orten Waterloo som är lite av en svensk koloni. Här finns skandinaviska skolan, tidigare även svenska kyrkan och en skandinavisk butik. Alexander spenderar också en del tid på Cypern där han driver en konsultfirma inom IT. Förutom konsultfirman är Alexander även författare och har skrivit romanerna Skymning över Europa (2014), Där kyrkklockorna tystnat (2019) och Det gemensamma intresset (2022).
”Att rösta som utlandssvensk handlar mindre om att rösta för sina egenintressen och specifika sakfrågor, det utgör snarare en identitetsmarkering.”
Alexander Koistinen har aldrig missat att rösta i ett riksdagsval trots att han flyttat runt mycket och bott i ett flertal länder. Att delta i riksdagsvalen är en grundläggande aspekt av att vara svensk medborgare, menar han.
– Att rösta som utlandssvensk handlar mindre om att rösta för sina egenintressen och för specifika sakfrågor och mer om en identitetsmarkering. Att gå till vallokalen är starkt förankrad i den svenska identiteten och bilden av medborgarskapet, säger Alexander Koistinen.
Frågan om nationell identitet, lojalitet och medborgarskap har Alexander funderat mycket på och även belyst i sitt författarskap.
– Som utlandssvensk är man, eller kan åtminstone känna sig som, en främmande fågel i ett annat samhälle.
Smidig röstning på militär bataljon
Själva röstningsförfarandet har Alexander Koistinen aldrig haft några problem med och har uppfattat det som smidigt och flexibelt. Han har själv röstat från många olika länder, bland annat Spanien, Bosnien och Belgien. Personligen föredrar han att gå till en vallokal för att rösta eftersom brevröstningen upplevs som mindre tillförlitligt och krångligare.
– Jag har nästan uteslutande röstat på ambassad eller motsvarande. Poströstning är inte lika ceremoniellt eller traditionsenligt som att lägga rösten i lådan. Det är också ett socialt tillfälle eftersom man ofta träffar bekanta ansikten och byter några ord med dem. Att gå till valurnan blir därmed även en gemenskapsmarkering, förklarar Alexander Koistinen.
Alexander har aldrig upplevt utlandsröstning som komplicerad. Istället beskriver han den svenska förvaltningen och valsamordningen som smidig, säker och enkel med tydlig struktur och processer. Till och med när Alexander tjänstgjorde på den svenska bataljonen i Bosnien 1998 anordnade den svenska militären en röstningslokal på förläggningen. Röstningen gick lika lätt där som hemma.
– Det är ett speciellt minne att ha varit med och röstat i Bosnien under de förutsättningar som rådde där och då.
Hur var den upplevelsen, gick det smidigt?
– Ja, absolut. Eftersom det är val vart fjärde år och Sverige sedan länge har haft trupper utomlands som exempelvis på Cypern och i Libanon så finns det en lång organisatorisk vana när det kommer till röstförfarandet. Ja, det var väldigt väl genomfört.
Sverige duktiga på att ordna val
När samtalet går över till att jämföra hur val genomförs i andra delar av världen kom Alexander Koistinen in på en anekdot om sin fru, vars erfarenheter av nationella val har varit väldigt annorlunda.
– Min hustru har rötterna i ett östafrikanskt land och där får man avsätta en hel dag för att rösta. Ofta utlyses allmän helgdag eftersom det kan vara flera timmar långa köer. Det gör därmed röstandet nästan ännu större. När det är val i Sverige så blir det snarare ”jag ska gå och rösta och är tillbaka om en timma”. Och då inkluderar jag både resan till och från vallokalen inklusive tiden för själva röstandet. Min fru kan inte förstå hur det kan gå så snabbt. Det ger lite perspektiv, jag tror vi är ganska duktiga på att ordna val, både i Sverige och utomlands, säger Alexander Koistinen.
Vi börjar därefter diskutera huruvida Alexander tycker politiker gör tillräckligt för att nå ut till utlandssvenskarna.
– De gör absolut inte sitt yttersta för utlandssvenskar och de vanliga frågorna som berör utlandssvenskarna tas inte upp särskilt ofta, menar han.
Men, det har inte så stor betydelse för Alexander; han är mer mån om att rösta för det alternativ som är bäst för Sverige i sin helhet i stället för det alternativ som eventuellt skulle gynna honom mest.
– Det är trots allt fler som bor kvar i Sverige än som har flyttat utomlands. Men över lag visar politikerna inte så stort intresse för gruppen utlandssvenskar, kanske för att vi inte är så många i jämförelse med hur många röstberättigade som bor i Sverige.
Andelen röstberättigade svenskar utomlands som faktiskt röstar ligger endast på cirka 40 procent, en siffra som Svenskar i Världen hoppas kunna bidra till att öka. Det låga valdeltagandet hos utlandssvenskar var en nyhet för Alexander och han blev förvånad över att inte fler går till vallokalen eller poströstar.
”Politikerna behöver visa ett engagemang även för våra frågor – det tror jag är ett sätt att vinna utlandsröster.”
Hur tror du att partierna kan locka fler att rösta utomlands?
– Det gäller nog att lyfta frågor som är angelägna för utlandssvenskar, politikerna behöver visa ett uppriktigt engagemang – det tror jag är ett sätt att vinna utlandsröster. Frågan om sänkt SINK är en klassiker, likaså anhöriginvandring och återinflyttning. Så det finns definitivt ett öppet fält där de kan positionera sig, menar Alexander Koistinen.
Helhetsgrepp före vallöfte
Samtidigt höjer Alexander ett varnande finger; utlandssvenskarna vill inte känna sig utnyttjade i samband med valen.
– Det kan upplevas som lite påklistrat när politikerna kommer springande med utskick strax före ett val. Moderaterna gav det intrycket vid ett av de senaste valen genom att komma några veckor före valdagen för ”plötsligt var det angeläget att nå ut till utlandssvenskarna”. Men under de övriga tre åren och tio månaderna kändes vi inte lika angelägna. Jag tror att partierna skulle vinna mer på att bygga ett politiskt program som tar ett helhetsgrepp, en strategi, kring utlandssvenskarnas frågor snarare än att kasta fram ett vallöfte i sista sekund.
För Alexanders del är det viktigt att ha ett helhetstänk och en förmåga att blicka framåt när det kommer till vilket parti man lägger sin röst på.
– Hur Sverige mår, fungerar och styrs inom gränserna är viktigare än hur många procent i SINK man betalar. Riksdagen är ju där för att styra landet och Sverige upphör ju vid riksgränsen. Som utlandssvensk vill man kanske någon gång flytta tillbaka till Sverige och då vill man flytta till ett land som är välmående och som inte ligger i ruiner. Jag tror ett sådant perspektiv är viktigare än om jag ska betala 20 eller 25 procent i SINK, säger Alexander och menar att åsikten delas av hans svenska vänner i Belgien.
Josefin Jacobsson