Kristdemokraterna svarar på 10 frågor som berör utlandssvenskar

27 april 2022

För att öka intresset för valet och göra det enklare att rösta har vi ställt tio frågor som är viktiga för utlandssvenskar till samtliga riksdagspartier. Frågorna spänner mellan ämnen som uppehållstillstånd för medföljande partner till passens giltighetstid, sänkning av SINK och e-röstning.

I detta inlägg har vi sammanställt Kristdemokraternas svar på de tio frågorna. Är du intresserad av att ta del av mer innehåll från Kristdemokraterna kan du även se Svenskar i Världens intervju med Kristdemokraternas gruppledare i riksdagen, Andreas Carlson där han över besvarar utlandssvenskarnas frågor.

1. FLER UTLANDSMYNDIGHETER

Att förnya sitt pass utomlands är ofta förenat med stora kostnader och logistikutmaningar, inte minst för att det krävs personlig inställelse. I geografiskt stora länder där avståndet till ambassaden eller generalkonsulatet är stort kan det kräva inrikesflyg för att ansöka om passet och sedan hämta ut det. Vissa länder saknar helt utlandsmyndigheter vilket innebär att man behöver resa till grannlandet för att få konsulär hjälp. För att möta upp det behov som finns anser Svenskar i Världen att antalet utlandsmyndigheter bör öka, likaså deras behörighet att utfärda konsulär hjälp. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Det är viktigt att Sverige upprätthåller sin diplomatiska och konsulära närvaro på olika platser i världen. Utrikesdepartementet gör en kontinuerlig översyn av antalet utlandsmyndigheter. Kristdemokraterna vill inte föregå den processen. När det gäller utökade behörigheter för utlandsmyndigheter att utfärda konsulär hjälp, så måste detta vägas mot andra prioriteringar. Sedan 2008 är inte alla ambassader och generalkonsulat automatiskt passmyndigheter. Istället är det UD som avgör vilka konsulära tjänster som ska tillhandahållas på de enskilda beskickningarna, utifrån där behoven är som störst. Det var inget riksdagsparti som motsatte sig den förändringen när den infördes 2008.

2. FÖRLÄNG PASSETS GILTIGHETSTID

Giltighetstiden för svenska pass är idag 5 år (vuxna). Flera länder vars pass också klassas som ”säkra och attraktiva” har en giltighetstid på 10 år, exempelvis Japan, Tyskland, Danmark, Frankrike och Nederländerna. Att förlänga giltighetstiden på de svenska passen till 10 år skulle minska kostnaden och administrationen för både passinnehavare och myndigheter, och bör införas. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Det är uppenbart att passhanteringen måste förändras. Vårens och sommarens passhanteringskris visar på detta med all önskvärd tydlighet. Passhantering har också stramats åt väsentligt de senaste åren. Numer innehåller de också biometrisk data, något som borde innebära att passens giltighetstid kan förlängas. Vi är beredda att se över frågan.

3. SÄNKNING AV SINK

Svenskar i Världen anser att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta, SINK, återigen bör sänkas till 20 procent. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Kristdemokraterna vill sänka den särskilda inkomstskatten, även kallat för SINK-skatt, som betalas av personer bosatta utomlands. Regeringen har höjt den till 25 procent, vi har tagit höjd för en sänkning tillbaka till 20 procent i vår budget.

4. PERSONNUMMER ISTÄLLET FÖR SAMORDNINGSNUMMER

Fram till den 1 januari 2000 fick svenska barn födda utomlands ett personnummer vid födseln. Sedan dess tilldelas barn som föds utomlands till minst en svensk förälder ett samordningsnummer i stället för ett personnummer. Samordningsnummer ska indikera en mindre stark koppling till det svenska samhället. Eftersom samordningsnummer inte fungerar i flertalet IT-system kan inte skolor, förskolor eller Pliktverket ta emot deras ansökningar och de drabbade kan inte använda sig av exempelvis BankID. Svenskar i Världen anser att dessa barn ska tilldelas ett svenskt personnummer istället för ett samordningsnummer, på samma vis som det gjordes före år 2000. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

5. Uppehållstillstånd för medföljande partner

Utlandssvenska familjer där partnern kommer från ett land utanför EU/EES stöter ofta på stora problem när de vill flytta hem till Sverige. Trots att bostads- och försörjningskravet för den svenska medborgaren togs bort i samband med att den tillfälliga lagen ersattes, kvarstår stora utmaningar. Bland annat utgör det nya kravet att kunna visa på en ”manifesterad avsikt” att flytta till Sverige ett minst lika stort hinder. En ytterligare utmaning är den varierade kunskapsnivån hos handläggare på Migrationsverket om ändringarna; Svenskar i Världen har uppmärksammats på att bostads- och försörjningskravet fortfarande efterfrågas. Därtill är Migrationsverkets handläggningstider på upp emot 18 månader inte ovanliga.

Svenskar i Världen anser att alternativet att kunna ansöka om uppehållstillstånd på plats i Sverige ska vara möjligt. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Svenska medborgare som bor utomlands möts inte sällan av olika hinder när de ska återvända till Sverige med sin familj, i de fall då övriga familjemedlemmar är tredjelandsmedborgare. Kristdemokraterna vill ändra på detta. Vi vill utreda möjligheten för en utlänning som sammanlevt med en svensk medborgare att söka uppehållstillstånd i Sverige, och hur dessa förfaranden kan påskyndas.

Svenskar i Världen föreslår att Migrationsverket skapar en egen kö för dessa ärenden. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: I ovan nämnda utredning ryms detta. Utredningen ska se över hur förfarandet kan gå fortare i dessa anknytningsärenden.

Svenskar i Världen vill att Migrationsverket ser över och förtydligar sina interna rutiner för att minska oklarheter och faktiska fel i anknytningsärenden. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Kristdemokraterna vill att Migrationsverket kontinuerligt ser över och förtydligar sina interna rutiner i syfte att motverka fel och oklarheter i alla anknytningsärenden.

6. Behålla svenskt medborgarskap efter 22-års ålder

Barn födda till minst en svensk medborgare får automatiskt svenskt medborgarskap vid födseln, oavsett om barnet föds i Sverige eller utomlands. Om barnet fortsättningsvis bor utomlands och bara har en begränsad koppling till Sverige, behöver barnet ansöka om fortsatt svenskt medborgarskap från det att personen är 18 år men senast innan den fyller 22. Om inte det görs så förloras det svenska medborgarskapet, givet att hen har ett annat medborgarskap. Ingen kan göras statslös. Svenskar i Världen anser att personer som erhållit svenskt medborgarskap vid födseln inte ska behöva ansöka om att behålla medborgarskapet efter 22-års ålder. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning

Kommentar: Det är bara den som är född utomlands och som aldrig bott i Sverige som kan bli av med sitt svenska medborgarskap. Du förlorar det bara om du är medborgare i ett annat land. De fyra år en person har på sig att ansöka om att få behålla det anser vi fullt tillräcklig.

7. Medförande av skolpeng utomlands och utökat statsbidrag

Vissa kommuner godkänner att barn och ungdomar som är folkbokförda i kommunen får ta med sig sin skolpeng till svenska utlandsskolor, medan andra kommuner nekar motsvarande. Det innebär att den som bor i ”fel” kommun får högre skolkostnader jämfört med den som bor i ”rätt” kommun. Svenskar i Världen föreslår därför att en statligt fastställd skolpeng ska kunna tas med till svenska utlandsskolor oavsett i vilken kommun man bor i. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Skollagen anger ingen skyldighet för kommunen att bevilja att elever får ta med sig sin skolpeng till utlandsstudier, men kommunerna bör fortsatt få fatta beslut om det.

8. Mer rättvis bedömning av high school-betyg

Från och med antagningen till höstterminen 2019 ändrade Universitets- och högskoleverkets (UHR) sina föreskrifter, vilket får till följd att omräkningstabellerna missgynnar elever som har studerat vid ett amerikanskt high school. Betygen från high school får nu ett lägre värde när det konverteras till den svenska betygsskalan. Det innebär att eftertraktade utbildningar på svenska universitet inte är tillgängliga för dessa studenter, medan dörrarna står öppna på universitet utanför Sverige. Svenskar i Världen anser att UHR ska göra om omräkningstabellen så att betyg från high school får en mer rättvis konvertering. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Vi anser att de nya beräkningarna inte ska missgynna elever som läst utomlands, och självklart håller vi med om att erfarenhet från internationella skolor och utbildningsinstitutioner ska tas till vara och värderas i Sverige. UHR har regeringens uppdrag att se till att det är rättvisa och likvärdiga regler för antagning till högskolan. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att man regelbundet ser över hur de utländska betygen jämförs med de svenska betygen i antagningen, så att det är de kunskaper som betygen reflekterar som också avgör vilka chanser elever har att komma in på en viss utbildning. Vi följer denna fråga noga.

9. E-röstning från utlandet

Av de uppskattningsvis 660 000 svenskar som bor utomlands är cirka 170 000 röstberättigade. Om alla bodde i samma kommun skulle det motsvara en kommun strax över Linköpings storlek. Statistik från SCB visar att utlandssvenskarnas valdeltagande ökade i senaste riksdagsvalet, från knappt 33 till nära 40 procent. Men sett till valdeltagandet i Sverige är siffran låg. Elektronisk röstning är implementerat i Estland. Svenskar i Världen vill att det ska vara möjligt att rösta elektroniskt från utlandet. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning

Kommentar: Vi anser att det borde göras mer för att få utlandssvenskar att rösta i svenska val. Men det får inte ske på bekostnad av valsystemets säkerhet, något som e-röstning anses äventyra. I dagsläget anser vi att det skulle medföra för stora risker, men det är en fråga vi är beredda att se över om det finns nya, säkrare system som inte äventyrar valsystemets säkerhet.

10. Särskild valkrets för utlandssvenskarna

Fram till och med 1994 var utlandssvenskarna upptagna i en särskild röstlängd och tillhörde ett specifikt valdistrikt i varje riksdagsvalkrets. Sedan dess hör utlandssvenskarna till det valdistrikt där de senast var folkbokförda. Flera länder har valt att införa system för särskild representation för utlandsboende, exempelvis i Frankrike där man har elva valkretsar uppdelade efter olika regioner utomlands. Andra länder där detta har införts är Portugal och Italien. Svenskar i Världen anser att utlandssvenskarna ska tillhöra en egen valkrets. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Ett högt valdeltagande utgör grunden för den demokratiska legitimiteten. Vi är positiva till att pröva tanken om valkrets för utlandssvenskar och ser således att detta bör utredas. Vi tror att detta skulle kunna öka valdeltagandet hos denna grupp.