Liberalerna svarar på 10 frågor som berör utlandssvenskar

11 maj 2022

Inför riksdagsvalet har Svenskar i Världen ställt tio frågor till samtliga riksdagspartier. Frågorna berör områden som är viktiga för utlandssvenskarnas liv och vardag, såsom uppehållstillstånd för medföljande partner, särskild valkrets för utlandssvenskar och behov av fler utlandsmyndigheter och längre giltighetstid på passen.

Här har vi sammanställt Liberalernas svar på de tio frågorna. Är du intresserad av att ta del av mer innehåll från Liberalerna kan du även se Svenskar i Världens intervju med Joar Forssell där han besvarar utlandssvenskarnas frågor.

1. Fler utlandsmyndigheter

Att förnya sitt pass utomlands är ofta förenat med stora kostnader och logistikutmaningar, inte minst för att det krävs personlig inställelse. I geografiskt stora länder där avståndet till ambassaden eller generalkonsulatet är stort kan det kräva inrikesflyg för att ansöka om passet och sedan hämta ut det. Vissa länder saknar helt utlandsmyndigheter vilket innebär att man behöver resa till grannlandet för att få konsulär hjälp. För att möta upp det behov som finns anser Svenskar i Världen att antalet utlandsmyndigheter bör öka, likaså deras behörighet att utfärda konsulär hjälp. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Liberalerna delar föreningens uppfattning att det kan finnas skäl att göra en översyn av behörighetsnivåer, delade resurser, ökad digitalisering och ökad samverkan mellan de nordiska beskickningarna. Gemensamma lokaler mellan de nordiska ambassaderna som i Berlin är ett gott exempel. Att återöppna ett konsulat i L A är ett annat. Även samarbetet mellan EU-länder gällande konsulärt stöd till EU-medlemmar kan utvecklas.

2. Förläng passets giltighetstid

Giltighetstiden för svenska pass är idag 5 år (vuxna). Flera länder vars pass också klassas som ”säkra och attraktiva” har en giltighetstid på 10 år, exempelvis Japan, Tyskland, Danmark, Frankrike och Nederländerna. Att förlänga giltighetstiden på de svenska passen till 10 år skulle minska kostnaden och administrationen för både passinnehavare och myndigheter, och bör införas. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Giltighetstiden för pass har kortats till 5 år för att minska risken för missbruk av stulna eller förkomna pass. Vi tycker det är en rimlig ändring.

3. Sänkning av SINK

Svenskar i Världen anser att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta, SINK, återigen bör sänkas till 20 procent. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: År 2018 höjdes skattesatsen i SINK från 20 procent till 25, vilket är en kännbar höjning. Liberalerna ställer sig kritiska till denna höjning och vår kritiska hållning kvarstår

4. Personnummer istället för samordningsnummer

Fram till den 1 januari 2000 fick svenska barn födda utomlands ett personnummer vid födseln. Sedan dess tilldelas barn som föds utomlands till minst en svensk förälder ett samordningsnummer i stället för ett personnummer. Samordningsnummer ska indikera en mindre stark koppling till det svenska samhället. Eftersom samordningsnummer inte fungerar i flertalet IT-system kan inte skolor, förskolor eller Pliktverket ta emot deras ansökningar och de drabbade kan inte använda sig av exempelvis BankID. Svenskar i Världen anser att dessa barn ska tilldelas ett svenskt personnummer istället för ett samordningsnummer, på samma vis som det gjordes före år 2000. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Vi har inte lagt några förslag i denna riktning. Personnummer ges till den som folkbokförs i Sverige, och vi är inte beredda att ändra på den principen. Vi ser gärna andra sätt att få bukt med de problem ni tar upp, och som ni själva tar upp håller systemet med samordningsnummer att reformeras nu. Förhoppningsvis kan det bidra till att lösa de problem ni pekar på.

5. Uppehållstillstånd för medföljande partner

Utlandssvenska familjer där partnern kommer från ett land utanför EU/EES stöter ofta på stora problem när de vill flytta hem till Sverige. Trots att bostads- och försörjningskravet för den svenska medborgaren togs bort i samband med att den tillfälliga lagen ersattes, kvarstår stora utmaningar.

Bland annat utgör det nya kravet att kunna visa på en ”manifesterad avsikt” att flytta till Sverige ett minst lika stort hinder. En ytterligare utmaning är den varierade kunskapsnivån hos handläggare på Migrationsverket om ändringarna; Svenskar i Världen har uppmärksammats på att bostads- och försörjningskravet fortfarande efterfrågas. Därtill är Migrationsverkets handläggningstider på upp emot 18 månader inte ovanliga. Svenskar i Världen anser att alternativet att kunna ansöka om uppehållstillstånd på plats i Sverige ska vara möjligt. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Svenskar i Världen föreslår att Migrationsverket skapar en egen kö för dessa ärenden. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Det är ett intressant förslag som vi gärna tittar närmare på.

Svenskar i Världen vill att Migrationsverket ser över och förtydligar sina interna rutiner för att minska oklarheter och faktiska fel i anknytningsärenden. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

6. Behålla svenskt medborgarskap efter 22-års ålder

Barn födda till minst en svensk medborgare får automatiskt svenskt medborgarskap vid födseln, oavsett om barnet föds i Sverige eller utomlands. Om barnet fortsättningsvis bor utomlands och bara har en begränsad koppling till Sverige, behöver barnet ansöka om fortsatt svenskt medborgarskap från det att personen är 18 år men senast innan den fyller 22. Om inte det görs så förloras det svenska medborgarskapet, givet att hen har ett annat medborgarskap. Ingen kan göras statslös.

Svenskar i Världen anser att personer som erhållit svenskt medborgarskap vid födseln inte ska behöva ansöka om att behålla medborgarskapet efter 22-års ålder. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Vi har inte lagt några förslag om att ta bort kravet på att den fötts utomlands och som aldrig bott i Sverige före 22 års ålder förlorar sitt svenska medborgarskap om man inte aktivt ansöker om att behålla det. Däremot ser vi gärna att informationen om reglerna förbättras. Ni tar upp flera konkreta idéer som låter intressanta.

7. Medförande av skolpeng utomlands och utökat statsbidrag

Vissa kommuner godkänner att barn och ungdomar som är folkbokförda i kommunen får ta med sig sin skolpeng till svenska utlandsskolor, medan andra kommuner nekar motsvarande. Det innebär att den som bor i ”fel” kommun får högre skolkostnader jämfört med den som bor i ”rätt” kommun. Svenskar i Världen föreslår därför att en statligt fastställd skolpeng ska kunna tas med till svenska utlandsskolor oavsett i vilken kommun man bor i. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

8. Mer rättvis bedömning av high school-betyg

Från och med antagningen till höstterminen 2019 ändrade Universitets- och högskoleverkets (UHR) sina föreskrifter, vilket får till följd att omräkningstabellerna missgynnar elever som har studerat vid ett amerikanskt high school. Betygen från high school får nu ett lägre värde när det konverteras till den svenska betygsskalan. Det innebär att eftertraktade utbildningar på svenska universitet inte är tillgängliga för dessa studenter, medan dörrarna står öppna på universitet utanför Sverige. Svenskar i Världen anser att UHR ska göra om omräkningstabellen så att betyg från high school får en mer rättvis konvertering. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: Liberalerna menar att det är helt avgörande att det ska både gå fort, vara enkelt och samtidigt rättvist när UHR hanterar och konverterar utländska betyg. Det är inte minst av stor vikt för att stärka internationaliseringen och undanröja hinder för svenskar att både bo, leva och självfallet även studera i andra länder. UHR har fått i uppdrag att undersöka frågan, och vi kommer att följa deras hantering noggrant på nationell nivå.

9. E-röstning från utlandet

Av de uppskattningsvis 660 000 svenskar som bor utomlands är cirka 170 000 röstberättigade. Om alla bodde i samma kommun skulle det motsvara en kommun strax över Linköpings storlek. Statistik från SCB visar att utlandssvenskarnas valdeltagande ökade i senaste riksdagsvalet, från knappt 33 till nära 40 procent. Men sett till valdeltagandet i Sverige är siffran låg. Elektronisk röstning är implementerat i Estland. Svenskar i Världen vill att det ska vara möjligt att rösta elektroniskt från utlandet. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning

Kommentar: Liberalerna arbetar aktivt för att underlätta valdeltagandet bland utlandssvenskar, och vi har också drivit på för ett tillkännagivande om detta från riksdagen. Den parlamentariska utredning som haft i uppdrag att arbeta med frågan har lagt flera förslag som vi hoppas ska bli verklighet. Vi tror dock inte att e-röstning är rätt väg framåt. Svårigheterna att garantera informationssäkerhet (= skydd mot manipulation, t.ex. från främmande aktörer) i kombination med absolut valhemlighet är större än de fördelar detta skulle ge.

10. Särskild valkrets för utlandssvenskarna

Fram till och med 1994 var utlandssvenskarna upptagna i en särskild röstlängd och tillhörde ett specifikt valdistrikt i varje riksdagsvalkrets. Sedan dess hör utlandssvenskarna till det valdistrikt där de senast var folkbokförda. Flera länder har valt att införa system för särskild representation för utlandsboende, exempelvis i Frankrike där man har elva valkretsar uppdelade efter olika regioner utomlands. Andra länder där detta har införts är Portugal och Italien. Svenskar i Världen anser att utlandssvenskarna ska tillhöra en egen valkrets. Håller ert parti med?

Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.

Kommentar: I dag registreras utlandssvenskars röster i den valkrets i Sverige där de senast var folkbokförda. Att införa en särskild valkrets för utlandssvenskar skulle visserligen vara ett sätt att tydliggöra denna väljargrupp. Nackdelen är dock att en sådan valkrets skulle bli ganska liten och sannolikt omfatta sju mandat, vilket gör att det främst skulle bli de allra största partierna som skulle ta mandat i valkretsen. De utlandssvenskar som röstar på andra partier skulle inte få någon representation. Vi är öppna för att titta på för- och nackdelar med en sådan reform.