Regeringskansliet svarar på resolutioner
Svenskar i Världen arbetar med en stor mängd frågor som påverkar utlandssvenskar. Under Utlandssvenskarnas parlament 2021 hanterades flertalet frågor som resulterade i 24 resolutioner. Dessa skickades till departement, myndigheter, politiker och andra beslutsfattare. Regeringskansliet har nu svarat på de resolutioner som berör dem.
I väntan på ett fysiskt möte med flera departement har Regeringskansliet nu skickat ett skriftligt svar på de resolutioner som berör dem. Dessa är ”Underlätta vid ansökan om nytt pass utomlands”, ”Fler sidor i passet”, ”Utöka antalet utlandsmyndigheter och dess behörighet”, ”Särskild valkrets för utlandssvenskar”, ”E-röstning från utlandet”, ”Svenskt medborgarskap efter 22 års ålder”, ”Uppehållstillstånd för medföljande” och ”Barns resebegränsningar pga. dubbelt medborgarskap med fokus på Kina”.
Underlätta vid ansökan om nytt pass utomlands och Utöka antalet utlandsmyndigheter och dess behörighet
Många utlandssvenskar har problem när det kommer till att förnya sitt pass men även gällande andra konsulära tjänster. Svenskar i Världen anser att bör underlätta vid ansökan om nytt pass utomlands, samt utöka antalet utlandsmyndigheter och dess behörighet.
Justitiedepartementet kommenterar att UD, utifrån sitt uppdrag, kontinuerligt ser över sin utlandsorganisation och bedömer hur den ser ut i förhållande till förändringar i världen och ändrade förutsättningar angående bevakning och service. UD måste anpassa utlandsorganisationen till sin budgetram och leva upp till de effektiviseringskrav som gäller för alla departement och myndigheter.
Fler sidor i passet
Flera utlandssvenskar som befinner sig i regioner där man fortfarande frekvent stämplar i passen vittnar om att sidorna i det svenska passet är för få. Svenskar i Världen uppmanar därför Justitiedepartementet att se över om det går att införa fler sidor i passet.
Regeringskansliet svarar att ”Passmyndigheterna bedömer att det inte är möjligt att genomgående öka antalet sidor i det befintliga passet på ett kostnadseffektivt sätt”. Det svenska passet är även i enlighet med den EU-standard som finns.
Svenskt medborgarskap efter 22 års ålder
Svenskar i Världen har länge lyft frågan gällande att svenska barn födda utomlands idag aktivt måste ansöka om att behålla sitt svenska medborgarskap från att de fyller 18 år men innan de fyller 22 år. Vi anser att svenskar som är bosatta utomlands och som erhållit svenskt medborgarskap vid födseln inte ska behöva ansöka om att behålla medborgarskapet efter 22 års ålder. Vidare anser vi att dessa barn inte ska kunna fråntas sitt medborgarskap. Det är även av yttersta vikt att informationsinsatserna i denna fråga blir bättre för att minska risken för att personer blir av med sitt svenska medborgarskap utan vetskap om denna lag.
Regeringskansliet svarar att ”Bestämmelsen i fråga har till syfte att förhindra att barn till utlandssvenskar generation efter generation bibehåller svenskt medborgarskap trots att samhörigheten med Sverige, som medborgarskapet står för, har förlorats. Det bör särskilt noteras att en svensk medborgare som är född utomlands och som aldrig bott i Sverige inte alltid förlorar sitt svenska medborgarskap vid 22 års ålder även om han eller hon inte ansöker om att behålla det”. Regeringskansliet hänvisar även till de andra nordiska länderna som har liknande lagar.
Regeringskansliet framför även att Svenskar i Världen förslag om att ambassader/konsulat ska skicka ut information till berörda svenskar är inte görligt eftersom det inte finns något samlat register att utgå ifrån vilket gör det svårt att förverkliga. De understryker även att information redan finns tydligt på Sweden Abroad samt att utlandsmyndigheterna idag informerar om denna regel vid passansökningar.
Uppehållstillstånd för medföljande
Som många dessvärre har upplevt finns det ett flertal problem när det kommer till processen för ansökan om uppehållstillstånd för medföljande. Regeringskansliet svarar att man genom de nya reglerna som trädde i kraft 2021 har gjort det enklare för svenskar med väletablerade förhållanden att ta med sin make/maka eller sambo till Sverige, genom att de nu undantas från försörjningskravet vid anhöriginvandring.
Regeringskansliet understryker att det är viktigt att svenskar som lever utomlands ska kunna flytta tillbaka till Sverige med sin familj utan att behöva vara separerade under ansökningsprocessen. Men anledning av detta har regeringen i årets regleringsbrev till Migrationsverket varit tydlig med att Migrationsverket fortsatt ska prioritera en ökad effektivitet inom tillståndsprövningen. Däremot ser de inte att det finns en anledning att skapa en särskild kö för dessa ärenden.
Barns resebegränsningar pga. dubbelt medborgarskap med fokus på Kina
Gällande frågan om barn med dubbla medborgarskap i Kina och möjligheten att utfärda viseringar till dessa, svarar Regeringskansliet att svenska utlandsbeskickningar inte utfärdar enhetliga eller territoriellt begränsade viseringar till EU-medborgare. Detta följer viseringskodex. Ett barn som är svensk medborgare bedöms vara svensk oavsett om denne innehar ett svenskt pass eller ej.
Frågan är inte helt okomplicerad och Sverige har därför bett Europeiska kommissionen om klargöranden i frågan, men inte erhållit det ännu. Således gäller fortsatt bedömningen att Sverige inte utfärdar Schengenviseringar till svenska medborgare med hänvisning till gällande EU:s viseringskodex.
Särskild valkrets för utlandssvenskar
Svenskar i Världen har under lång tid drivit frågan om särskild valkrets för utlandssvenskar som ett sätt att öka utlandssvenskarnas valdeltagande. Regeringskansliet meddelar att regeringen i mars 2020 beslutade att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utreda vissa delar av valsystemet. I uppdraget till kommittén ingick att de skulle utreda behovet av att ytterligare stärka skyddet av fria och hemliga val och öka tillgängligheten för vissa väljargrupper. I detta ingick bland annat att kommittén skulle överväga och lämna förslag till åtgärder som kan bidra till att förenkla för utlandssvenskar att delta i riksdagsval och val till Europaparlamentet och därmed även öka valdeltagandet bland utlandssvenskar. I kommitténs uppdrag ingick dock inte att undersöka möjligheterna till att införa en särskild valkrets för utlandssvenskar.
E-röstning från utlandet
Svenskar i Världen har framfört önskemål om att göra e-röstning möjligt för utlandssvenskar, då det markant skulle underlätta för utlandssvenskar att delta i de allmänna valen. I Regeringskansliets svar meddelar de att införandet av e-röstning vid allmänna val övervägdes av 2011 års vallagskommitté. I sitt slutbetänkande lämnade kommittén inte något förslag om elektronisk röstning men föreslog att en ny kommitté skulle tillsättas med uppdrag att närmare överväga förutsättningarna för att införa ett e-röstningssystem och, om krav på säkerhet kan uppfyllas, redovisa de förutsättningar som bör gälla för e-röstning i ett försök i begränsad omfattning vid de allmänna valen 2018.
Frågan om att tillsätta en ny kommitté bereddes därefter på Regeringskansliet, men ledde inte till något förslag om att utreda frågan vidare. Regeringen har i senare uttalanden lyft svårigheterna med att upprätthålla skyddet för valhemligheten och säkerställandet att väljarna inte utsätts för någon påverkan i sitt val. Frågan har därefter inte varit föremål för nya initiativ till att reformera valsystemet och införa en möjlighet till e-röstning.
Regeringskansliet skriver även att riskerna för informationspåverkan och hot mot valens genomförande har ökat på senare tid, och därmed har frågan om att införa e-röstning även i ett internationellt perspektiv fått minskad prioritet.
Läs hela Regeringskansliets svar på våra resolutioner här.
Samtliga resolutioner hittar du här: Underlätta vid ansökan om nytt pass utomlands, Fler sidor i passet,Utöka antalet utlandsmyndigheter och dess behörighet, Särskild valkrets för utlandssvenskar, E-röstning från utlandet, Svenskt medborgarskap efter 22 års ålder, Uppehållstillstånd för medföljande, Barns resebegränsningar pga. dubbelt medborgarskap med fokus på Kina.
