Dialogmöte om e-recept och patientöversikter inom EES
Delad patientinformation och e-recept som kan tas ut inom EES stärker patientsäkerheten. Svenskar i Världen har deltagit i dialogmöte med utredaren för att få med utlandssvenskarnas behov och perspektiv i utredningen.
I mitten av juli 2020 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda vad som krävs för en patientsäker och effektiv process för elektroniska recept inom EES. Till särskild utredare valdes tidigare generaldirektören på Läkemedelsverket, Catarina Andersson Forsman.
Genom ett tilläggsdirektiv 2021 utökades uppdraget med att även utreda vad som krävs för ett gränsöverskridande utbyte av patientöversikter inom EES. Uppdraget ska redovisas senast den 12 januari 2023. Sverige är ett av få länder i EU som ännu inte har beslutat om att ansluta sig till tjänsten för patientöversikter.
Utredningens uppdrag baseras på ett EU-gemensamt arbete gällande tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
Tjänsten syftar till att stärka patientsäkerheten genom att en person som söker planerad eller oplanerad vård inom ett annat EES-land efter samtycke ska kunna ge den behandlande hälso- och sjukvårdspersonalen, utanför hemlandet, möjlighet att ta del av en patientöversikt med utvald klinisk information från hemlandet.
Förmedlingen av patientöversikten över landsgränser ska ske via respektive lands kontaktmyndigheter för e-hälsa, som i Sverige är E-hälsomyndigheten. Vilka informationsmängder som är obligatoriska respektive valfria fastställs av Nätverket för e-hälsa där även Sverige finns representerad.
Utlandssvenskarnas perspektiv lyftes
Svenskar i Världen har nu deltagit i ett dialogmöte med den särskilda utredaren Carina Andersson Forsman och hennes kolleger där vi lyfte utlandssvenskarnas behov och perspektiv.
I korthet lyfte vi fram följande:
- Utredningen måste beakta att många utlandssvenskar saknar tillgång till svensk e-legitimation, att många har inaktivt personnummer i SPAR vilket gör att vården, myndigheter och företag inte kan få upp information om dem. Flera av utlandssvenskarna har även samordningsnummer.
- Det behöver vara tydligt vilken access en svensk medborgare bosatt i ett tredje land har. Exempelvis kan en svensk medborgare som är folkbokförd i ett tredje land få vård i ett EES-land (som akutvård i Sverige under semesterbesök) och kan komma att behöva hämta ut medicin/få vård i Sverige eller annat EES-land.
- Det behöver finnas tydlig information om att man som patient har möjlighet att själv välja vilken information som tas med i systemet. Exempelvis kan en svensk medborgare bosatt i ett EES-land göra laglig abort i Sverige, men i det land där kvinnan bor kan abort vara förbjudet och därmed få konsekvenser.
Vi är medvetna om att utredningen begränsas till att täcka EES-länder, men vi underströk ändå vikten av att bredda scoopet då världen är större än EES.
Svenskar i Världen har varit inkopplade i frågan under en längre tid. Bland annat har vi utöver detta möte haft ett möte med utredningens sekreterare men också skickat in ett remissyttrande.
Kommittédirektiv (Dir. 2020:80)
Tilläggsdirektiv till utredningen om e-recept inom EES (Dir. 2021:91)
Delbetänkande e-recept inom EES (SOU 2021:102)
Svenskar i Världens remissyttrande gällande e-recept inom EES (SOU 2021:102)
Möte med utredningssekreterarna i september 2021
Foto: Pexels
