SINK-skattens upprinnelse och partiernas åsikter
En sänkning av SINK-skatten ligger högt upp på många utlandssvenskars önskelista. Vi har rett ut vilken som varit den egentliga skattesatsen genom tiderna och kontaktat flera partier kring frågan om sänkning.
För att kunna bli beskattad enligt lagen om särskild inkomstskatt för utlandsbosatta, allmänt förkortad SINK, får man inte vistas stadigvarande i Sverige eller ha en väsentlig anknytning till Sverige. Alternativet till SINK är att beskattas med vanlig inkomstskatt.
SINK-skatten trädde i kraft 1992. Dessförinnan gällde GD-beskattning – alltså kommunalskatt för det så kallade Gemensamma Distriktet för personer som saknade svensk hemortskommun. År 1991 höjdes GD-skatten till 25 procent och den statliga skatten på inkomster till begränsat skattskyldiga togs bort. Avdragsrätten för kostnader relaterat till dessa inkomster togs också bort, och vissa kostnadsersättningar blev skattefria.
Från och med 1992 lyftes dessa regler ur kommunalskattelagen och in i en ny lag, nämligen särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, förkortat SINK. SINK blev samtidigt en definitiv källskatt, vilket innebar att en ansökan om SINK behövde göras samt beslut erhållas, och att individen därefter inte behövde lämna någon inkomstdeklaration för dessa inkomster.
Detta innebär alltså att skattesatsen för SINK samt dess tidigare motsvarighet GD har legat på 25 procent från år 1991 fram till 2014, då den sänktes till 20 procent – ett glädjebesked för många utlandssvenskar. Dessvärre är SINK-skatten sedan 2018 tillbaka på 25 procent.
Det många utlandssvenskar reagerar på kopplat till skattesatsen på 25 procent är att de betalar skatt i Sverige, men ändå bara har begränsade möjligheter att ta del av det svenska socialförsäkringssystemet. Givet de omständigheterna hade det känts mer rimligt om nivån låg på 20 procent.
En ny sänkning till 20 procent ligger högt upp på många utlandssvenskars önskelista och Svenskar i Världen kommer att fortsätta driva frågan. Inför valet fick samtliga riksdagspartier frågan hur de ställde sig till en sänkning av SINK till 20 procent. Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna ställde sig då alla positiva till en förändring. Vi har nu efter valet följt upp deras svar för att se hur de kan agera i frågan.
Vi kommer även att lyfta frågan på Utlandssvenskarnas parlament. Frågan ligger med andra ord kvar på vårt bord.
Läs mer om vårt tidigare arbete med fokus på SINK
Riksdagspartiernas ställningstagande till sänkt SINK inför valet 2022
Livefika Valspecial där SINK lyftes med samtliga riksdagspartier
Möte med Skatteutskottet 2019
Svenskar i Världens resolution om SINK
