Möte med Moderaterna i socialförsäkringsutskottet

14 februari 2023

Garantipensionen stod överst på agendan i vårt möte med socialförsäkringsutskottets ordförande Viktor Wärnick (M) och hans partikamrater i utskottet, Ulrika Heindorff, Magnus Resare och Caroline Högström. Svenskt medborgarskap efter 22-års ålder, problemen med samordningsnummer och behovet av vilande SGI lyftes också.

I socialförsäkringsutskottets sammanträdesrum i riksdagen tog ordförande Viktor Wärnick, Ulrika Heindorff (ledamot), Magnus Resare (ledamot) och Caroline Högström (suppleant), samtliga med partibeteckningen M, emot Svenskar i Världen för att diskutera ett antal frågor som berör utlandssvenskarnas liv och vardag.

Pensionärer kan tappa uppehållsrätten

Först ut var garantipensionen som sedan årsskiftet inte längre betalas ut till pensionärer bosatta utanför Sveriges gränser – med undantag för pensionärer i Kanada och de som är födda 1937 eller tidigare. Trots undantagen berörs närmare 58 000 pensionärer. För många av dem är en flytt tillbaka till Sverige inte ett alternativ på grund av sociala, ekonomiska eller hälsomässiga skäl.

Utan garantipensionen får de drabbade pensionärerna stora problem med att klara kostnaderna för hyra, mediciner och andra räkningar. Dessutom riskerar de att bli av med uppehållsrätten i landet de bor i.

För att som EU-medborgare få uppehållsrätt som pensionär krävs att personen i fråga ska kunna försörja sig utan bidrag från boendelandet. Därtill ska de ha en heltäckande sjukförsäkring. Utan garantipensionen får nu många problem med att leva upp till de ekonomiska kraven som uppehållsrätten kräver och de riskerar därmed att inte få bo kvar. De pensionärer som har bott mer än fem år kontinuerligt i ett EU-land har fått permanent uppehållsrätt och behöver inte lämna landet.  

Idag får de drabbade pensionärerna beskedet från Pensionsmyndigheten att de istället för garantipensionen måste ansöka om bidrag från boendelandet – något som alltså går emot grunden för uppehållsrätten.

Frågan ställdes hur övriga länder gör i frågan, och det korta svaret är att det skiljer sig åt. Enligt Viktor Wärnick är det svårt för Sverige att gå emot EU-beslutet.

– Det skulle i så fall krävas en ny förhandling. Men jag förstår problemen, och vi tar med oss synpunkterna.

Svenskar i Världen tog även nyligen upp frågan med justitieutskottets vice ordförande Ardalan Shekarabi (S). Shekarabi var socialförsäkringsminister då beslutet fattades.

– Att uppehållsrätten skulle äventyras genom att pensionärerna inte längre har rätt till garantipensionen är ny fakta som påvisar en rättslig effekt av förändringen. Frågan bör därför lyftas med socialförsäkringsutskottet och samtliga partier, kommenterade då Ardalan Shekarabi informationen.

Svenskar i Världens förslag är att pensionärer bosatta utomlands som redan har beviljats garantipension utifrån den tillfälliga lagen ska få behålla den livet ut, precis som pensionärer som är födda 1937 eller tidigare får. På så vis kan de fortsätta sina liv utifrån de premisser som var gällande då de blev pensionärer. I gengäld kan det finnas en acceptans att inte nytillkomna pensionärer i motsvarande situation får garantipension. Denna lösning ger nuvarande pensionärer utomlands en rimlig chans att fortsätta sina liv som planerat och kommande pensionärer kan fatta beslut om sin framtid utifrån dessa premisser.  

Risken att tappa det svenska medborgarskapet som 22-åring

Barn födda till minst en svensk medborgare får efter den 1 april 2015 automatiskt svenskt medborgarskap vid födseln, oavsett om barnet föds i Sverige eller utomlands. Om barnet fortsättningsvis bor utomlands och bara har en begränsad koppling till Sverige behöver personen i fråga ansöka om att behålla sitt svenska medborgarskap. Ansökan kan göras från dess att personen är 18 år men innan personen fyller 22 år. Den som inte ansöker om att behålla sitt svenska medborgarskap kan bli av med det, men enbart om personen också är medborgare i ett annat land.

Kan man bli statslös om man bara har det svenska medborgarskapet fast man är född och bosatt utomlands? Svaret på den frågan är att det beror på vilken lagstiftning som gällde dagen då man fyller 22 år. Den som fyller 22 år efter den 1 juli 2001 förlorar inte sitt svenska medborgarskap om personen enbart har svenskt medborgarskap.

Det är dock viktigt att känna till att barnet även kan påverkas av sitt födelselands medborgarskapslag, detta även om båda föräldrarna är svenska medborgare. Exempelvis så får i princip alla som föds i USA per automatik amerikanskt medborgarskap.

Det är såklart viktigt att informationen når ut ordentligt.

Det ställs idag ett stort ansvar på utlandssvenskarnas kännedom om svensk medborgarskapslag för att utlandssvensken ska kunna bevaka sin rätt att behålla sitt svenska medborgarskap.  

Svenskar i Världen anser att svenskar som erhållit svenskt medborgarskap vid födseln inte ska behöva ansöka om att behålla medborgarskapet efter 22 års ålder. I de fall då det svenska medborgarskapet har återtagits, anser Svenskar i Världen att processen för att återigen bli svensk medborgare borde vara betydligt enklare än vad som är fallet idag med tanke på att personen i fråga har varit svensk medborgare sedan födseln.

– Det är såklart viktigt att informationen når ut ordentligt, betonar Viktor Wärnick.

Svenskar i Världen diskuterade härom veckan även frågan med justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD). Sverigedemokraternas uppfattning är att 22-årsgränsen är väl avvägd, men informationsinsatserna måste bli bättre.

– Jag vill understryka att det aktiva sökandet ändå är viktigt så att inte medborgarskapet kommer av hävd, utan att man faktiskt har en ordentlig koppling och vill vara svensk. Men det kräver såklart att du får kännedom om valet både tidigt och tydligt så att du kan välja. Det är en väg som vi skulle kunna gå, kommenterade han då.

Svenskar i Världen har även lyft frågan med Ardalan Shekarabi (S). Shekarabi uttryckte då förvåning över att det inte finns något register över svenskar boendes utomlands som myndigheter kan använda sig av för att kommunicera med dem.  

– Endera så behövs en lagändring, vilket inte görs i en handvändning, eller så behöver berörda myndigheter ta fram en ny administrativ rutin för att säkerställa att berörda personer verkligen får informationen i god tid, konstaterade Ardalan Shekarabi och poängterade att frågan borde diskuteras i socialförsäkringsutskottet och eventuellt också i konstitutionsutskottet.  

Samordningsnummer problematiskt i en globaliserad och digitaliserad värld

Med tanke på den ökande globaliseringen och digitaliseringen växer utmaningarna för svenska barn som föds utomlands eftersom de får samordningsnummer istället för personnummer vid födseln.

Fram till den 1 januari 2000 fick svenska barn som föddes utomlands ett personnummer, men sedan dess får de istället ett samordningsnummer. Samordningsnumret ska indikera en mindre stark koppling till det svenska samhället. 

Vi förstår problematiken och tar frågan med oss.

Förutom att samordningsnummer numera har en dålig klang, kan flertalet IT-system inte hantera dem. Bland annat kan det bli problem när man vill ställa barnen i kö till förskola och skola i samband med hemflytt till Sverige.

En annan konsekvens är att svenska ungdomar födda utomlands inte kan ansöka om att göra militärtjänstgöring utan att först skriva in sig i Sverige för att få svenskt personnummer – detta eftersom inte heller Plikt- och prövningsverkets IT-system kan behandla samordningsnummer.  

Utlandssvenskar med samordningsnummer saknar också möjlighet att skaffa BankID, vilket komplicerar tillvaron rejält i takt med att ungdomarna behöver – och vill – nyttja digitala samhälls- och företagstjänster.

Och som om samordningsnummer inte redan var krångligt; den 18 juni 2021 trädde nya bestämmelser i folkbokföringslagen i kraft. Bland annat har vilandeförklarande av samordningsnummer införts. Ett samordningsnummer är numera aktivt i fem år, därefter måste en anmälan om att förnya samordningsnumret göras. 

– Vi förstår problematiken och tar frågan med oss, lovar Viktor Wärnick.

Vilande SGI för vissa, men inte andra

När en svensk medborgare skriver ut sig från Sverige nollställs den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, med undantag för vissa. I korthet kan det summeras som att orättvisan består i vilken arbetsgivare du har.

Det finns särskilda skyddsregler för att omfattas av svensk socialförsäkring vid längre utlandsvistelse genom att vila SGI, samt att få ett efterskydd som är längre än det generella tremånadersskyddet.

Dessa regler gäller idag enbart statligt utsända som därmed kan ha kvar sin SGI. Detta gäller dock inte deras medföljande partner. På samma sätt finns det specialbestämmelser för biståndsarbetare och deras familjemedlemmar. Den utsände biståndsarbetaren anses vara bosatt i Sverige i upp till fem år. Deras familjemedlemmar anses också vara bosatta i Sverige, men har inte samma skydd som den utsände vad gäller den arbetsbaserade försäkringen.

Såklart måste även förutsättningarna kopplat till en global arbetsmarknad utvecklas, så det kommer att bli viktigt att hålla det här i minnet.

De som däremot är utsända av privata företag har inte motsvarande skydd som de som skickas ut från staten eller är biståndsarbetare, så inte heller deras medföljande partner.

I dagens relativt jämlika Sverige då oftast båda i förhållandet har var sin karriär, kan det vara svårt att få den medföljande partnern att ta tjänstledigt eller säga upp sig från sitt jobb. Både den anställda och medföljande partnern hamnar på detta sätt utanför socialförsäkringen, vilket kraftigt spär på den redan befintliga svårigheten med att få ut folk på utlandsuppdrag.

– Just nu pågår en utredning om SGI:n som ska redovisas i vår, berättar Caroline Högström. Såklart måste även förutsättningarna kopplat till en global arbetsmarknad utvecklas, så det kommer att bli viktigt att hålla det här i minnet.

– Till syvende och sist blir det mesta i slutändan en budgetfråga, konstaterar Viktor Wärnick efter att tiden för mötet runnit ut. Vi uppskattar all input som vi har fått idag, ni lyfter viktiga frågor som vi tar med oss och vi ser fram emot en fortsatt dialog.

Näst på tur står ett möte med vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, Ida Gabrielsson (V), för att lyfta utlandssvenskarnas behov och perspektiv i olika frågor som påverkar deras liv och vardag.