ÄNTLIGEN! High school-betygen får ny omräkning

24 februari 2023

Vi kan nu sätta punkt för det här påverkansarbetet. Den 27 juni meddelade Universitets- och högskolerådet, UHR, att de kommer att justera omräkningen av gymnasiebetyg från USA. Det är en stor seger för alla utlandssvenska ungdomar som vill fortsätta sina högre studier i Sverige.

Så här gick arbetet till.

Den 1 augusti 2020 trädde nya bestämmelser om värdering av high school-betyg i kraft. Ändringen tillämpades för första gången i antagningen till sommarkurserna 2021.

I och med de nya bestämmelserna tappade de amerikanska betygen i värde när de räknades om till den svenska betygsskalan jämfört med hur det var tidigare.

Det ledde till en flodvåg av mejl under våren 2021. Föräldrarnas oro och ilska låg sedan till grund för vår debattartikel i SvD 19 maj 2021. Den i sin tur resulterade i att utbildningsutskottet kallade in UHR:s generaldirektör för att diskutera frågan. Därefter skickades två interpellationer till ansvarig minister, och de följdes upp med en interpellationsdebatt i riksdagen. Generaldirektören deltog sedan på Utlandssvenskarnas parlament 2021 och därefter initierade UHR en intern utredning av high school-betygen.

*Debattartikeln i SvD var startskottet på påverkansarbetet.*

Allt detta ledde fram till att vi träffade avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor på UHR för att återigen diskutera frågan.

Under 2022 påbörjade UHR en fördjupad konsekvensanalys, och i februari 2023 bjöds vi återigen in till UHR som presenterade resultatet av konsekvensanalysen. Deras slutsats var att omräkningen borde ses över.

Under våren 2023 tog därför UHR fram en ny omräkningstabell för de som söker svensk högskoleutbildning med gymnasiebetyg från USA (skala 1–4). Den tidigare omräkningstabellen med viktade medelvärden för amerikanska gymnasiebetyg fick kritik för att studenter med toppbetyg i alla ämnen inte kunde få mer än 19,0 poäng vid antagning till svensk högskoleutbildning.

UHR skickade ut förslaget på remiss och vi återkopplade med ett remissyttrande att vi på det stora hela var nöjda.

*Interpellationsdebatt mellan ministern för högre utbildning Matilda Ernkrans (S) och andre vice ordförande i utbildningsutskottet Kristina Axén Olin (M)* *den 16 september 2021.*

Att betygsfördelningen har varit så ojämn för amerikanska gymnasiebetyg beror i hög grad på att UHR har använt viktade medelvärden vid meritvärderingen. Vid analys av de amerikanska gymnasiebetygen fann UHR att 16 procent av de som sökt utbildning i Sverige hade maxvärdet 4,00. Men räknat på faktiska betygsvärden fördelade på tre år nådde bara tre procent maxvärdet. Detta ska jämföras med svensk elevstatistik som visar att 0,6 procent av de som har en högskoleförberedande gymnasieexamen har maxbetyget 20,00.

UHR:s analys bekräftas också av officiell amerikansk betygsstatistik: National Center for Education Statistics (NCES) visar att 3,2 procent av gymnasiestudenter i USA når upp till maxbetyg när man räknar på ursprungliga meritvärden.

Den 14 juni tog UHR:s styrelse beslut om att den nya omräkningstabellen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildningar som påbörjas efter den 31 december 2023.

Vinnare och förlorare

Sökande som har högsta betyg utan att ”weighted GPA” räknas in kommer att få ett högre omräknat meritvärde jämfört med nuvarande omräkningstabell. Det vill säga, har studenten A i alla ämnen får studenten 4,00 i ”unweighted GPA” vilket motsvarar ett meritvärde på strax under 20 i det svenska systemet (jämförelsen exkluderar meritpoäng).

Sökande som har betyg baserat på ”weighted GPA” och når upp till maxvärdet trots att studenten inte har A i alla ämnen kommer nu att få ett lägre betygsmedelvärde än vad det omräknade värdet före 1 augusti 2021 gav. Det vill säga, har studenten ett lägre betyg än A i alla ämnen kan studenten inte komma upp till 4,00 eftersom det enbart är betyget för prestationen som räknas – inte skolans val av viktade ämnen. Studenten kan med andra ord inte komma upp till 4,00.