Richard Jomshof (SD) vill se fler lösningar på utlandssvenskarnas utmaningar
Det finns ett antal brännande frågor för utlandssvenskarna som ligger inom justitieutskottets verksamhetsområde. Vi har därför träffat ordförande för justitieutskottet, Richard Jomshof (SD), för att diskutera några av dem.
Det är i riksdagens 15 olika utskott som ledamöterna förbereder förslag som sedan riksdagen fattar beslut om. Ordförande för justitieutskottet är sedan valet i fjol Richard Jomshof (SD) och vid sin sida har han vice ordförande Ardalan Shekarabi (S).
Svenskar i Världen har haft ett möte med Richard Jomshof för att diskutera några av de frågor som påverkar utlandssvenskarnas liv och vardag.
Svenskt medborgarskap efter 22 års ålder
Barn födda till minst en svensk medborgare erhåller automatiskt svenskt medborgarskap vid födseln, oavsett om barnet föds i Sverige eller utomlands. Om barnet fortsättningsvis bor utomlands och bara har en begränsad koppling till Sverige, behöver personen i fråga ansöka om att behålla sitt svenska medborgarskap. Ansökan måste göras från dess att personen är 18 år men innan personen fyller 22 år. Om inte det görs så förloras det svenska medborgarskapet, givet att personen i fråga har ett annat medborgarskap.
Jag vet inte var regeringspartierna står i den här frågan, men jag kommer verkligen att ta en diskussion med dem. För har vi en gemensam linje är det en rimlig fråga att driva.
Det ställs idag ett stort ansvar på utlandssvenskarnas kännedom om svensk medborgarskapslag för att utlandssvensken ska kunna bevaka sin rätt att behålla sitt svenska medborgarskap.
Svenskar i Världen anser att svenskar som erhållit svenskt medborgarskap vid födseln inte ska behöva ansöka om att behålla medborgarskapet efter 22 års ålder.
– Föds man som svensk medborgare och har kontakt med Sverige så till vida att Sverige är ens hemland oavsett var man bor, är det såklart viktigt att de kontakterna ska kunna finnas kvar. Men trots allt så är Sverigedemokraternas uppfattning att vi tycker att 22-årsgränsen är väl avvägd, säger han.
Richard Jomshof utvecklar:
– Däremot behöver Sverige bli bättre på att informera om vad det är för regelverk som de facto gäller. Jag vet inte var regeringspartierna står i den här frågan, men jag kommer verkligen att ta en diskussion med dem. För har vi en gemensam linje är det en rimlig fråga att driva.
Om man har haft ett svenskt medborgarskap från födseln och som i detta fall behöva ansöka om att behålla det, så borde man ha en kortare handläggningstid.
Många finner dagens handläggningstider som är på uppemot 18 månader besvärande. I de fall då det svenska medborgarskapet har återtagits, anser Svenskar i Världen att processen för att återigen bli svensk medborgare borde vara betydligt enklare än vad som är fallet idag. Richard Jomshof instämmer.
– Om man har haft ett svenskt medborgarskap från födseln och som i detta fall behöva ansöka om att behålla det, så borde man ha en kortare handläggningstid, anser Richard Jomshof.
Med dagens lagstiftning måste berörda myndigheter ta ett större ansvar för att säkerställa att informationen har nått fram, anser Svenskar i Världen.
– Det är intressant att ta del av detta, och det förvånar mig att informationen ut har varit så dålig. Jag har själv en förälder från Finland och blev av den anledningen erbjuden att även få ett finskt medborgarskap – något som jag tackade nej till. Men jag minns att informationen var väldigt tydlig till mig vad som gällde, berättar han.
Richard Jomshof fortsätter:
– Jag vill understryka att det aktiva sökandet ändå är viktigt så att inte medborgarskapet kommer av hävd, utan att man faktiskt har en ordentlig koppling och vill vara svensk. Men det kräver såklart att du får kännedom om valet både tidigt och tydligt så att du kan välja. Det är en väg som vi skulle kunna gå.
Resebegränsningar för svenska barn i Kina
Kina är ett av de länder som inte tillåter dubbelt medborgarskap, vilket sätter käppar i hjulen för de barn som går på kommunala skolor i landet, och har en svensk och en kinesisk förälder och vill resa till Sverige.
Att släppa det kinesiska medborgarskapet för dessa barn är i praktiken inte görbart om familjen ska bo kvar i Kina. För att få behörighet att gå i en kinesisk kommunal skola, måste de ha kinesiskt medborgarskap. Barn utan kinesiskt medborgarskap är begränsade till internationella skolor med skyhöga avgifter, något som starkt begränsar barnens utbildningsmöjligheter. Det kinesiska medborgarskapet är dessutom nödvändigt för att kunna ärva land, och en annan konsekvens av att säga upp det kinesiska medborgarskapet är att barnen inte får bo och arbeta i Kina efter 18 års ålder eftersom det krävs en kandidatexamen och två års relevant arbetslivserfarenhet efter examen, i kombination med ett jobberbjudande för att kvalificera sig för ett arbetstillstånd.
Det är helt klart att vi måste ha ett regelsystem som adresserar svenskarnas behov och som är rimligt i sammanhanget.
Kina tillåter inte att kinesiska medborgare lämnar landet med ett utländskt pass. Dessutom måste de ha ett giltigt visum till slutdestinationen. Sverige å sin sida tillåter inte utfärdande av Schengenvisum i det kinesiska passet för barn som är svenska medborgare, vilket dessa barn är utifrån svensk lagstiftning.
Richard Jomshof har med egna ögon sett omfattningen och betydelsen av svenska företag i Kina, då han besökte landet tillsammans med utbildningsutskottet 2012.
– Det var först då som jag på riktigt förstod vidden av hur många svenska företag som är verksamma i Kina och hur viktiga de är för oss. Så det är helt klart att vi måste ha ett regelsystem som adresserar svenskarnas behov och som är rimligt i sammanhanget, säger Richard Jomshof.
Det finns länder i motsvarande situation som har funnit en lösning. Länder som Frankrike, Belgien, Italien, Slovenien och Schweiz utfärdar visum i kinesiska pass till sina medborgare för att de ska kunna resa ut ur Kina. Storbritannien har löst det genom att barnet kan ansöka om ett ”Temporary Suspension of Citizenship” och USA utfärdar ett så kallat ”Proforma Visa”. I dessa fall behövs visumet för att barnen ska kunna resa ut ur Kina, och sedan kan man resa in i hemlandet på hemlandets pass.
– Vi förstår problemet. Om det redan finns lösningar i andra länder är det ganska enkelt att för oss att kopiera den lösning som vi anser vara bäst för Sverige. Det här ser jag som helt okontroversiellt att hitta en väg framåt, säger Richard Jomshof.
Förstår problematiken gällande garantipensionen
En högaktuell fråga som lyftes var den borttagna garantipensionen för de närmare 58 000 pensionärer bosatta utomlands. Det är inte enbart utmaningen med att få pengarna att räcka till mat, hyra, räkningar och mediciner som är ett reellt hot – de riskerar dessutom att mista uppehållsrätten i landet de bor i om de har bott mindre än fem år i landet.
Bristen på socialt skydd i kombination med potentiell förlust av uppehållsrätten kan på sikt leda till att de drabbade pensionärerna inte har någon annan utväg än att flytta hem till Sverige, vilket innebär en stor personlig kostnad för en redan ekonomiskt utsatt grupp. Dessutom innebär hemvändande pensionärer en ökad belastning på det svenska sjukvårdssystemet och därmed höga vårdkostnader – en kostnad långt högre än utbetalandet av garantipensionen för utlandspensionärer.
Beslutet fattades i riksdagen i juni i fjol och Svenskar i Världen har sedan dess lyft behovet av en pragmatisk lösning som tar hänsyn till EU-domen samtidigt som den tar hänsyn till de drabbade. Svenskar i Världens förslag är därför att pensionärer bosatta utomlands som redan har beviljats garantipension utifrån den tillfälliga lagen ska få behålla den livet ut, precis som de pensionärer som är födda 1937 eller tidigare får. På så vis kan de fortsätta sina liv utifrån de premisser som var gällande då de blev pensionärer. I gengäld kan det finnas en acceptans att inte nytillkomna pensionärer i motsvarande situation får garantipension.
Denna lösning ger nuvarande pensionärer utomlands en rimlig chans att fortsätta sina liv som planerat och kommande pensionärer kan fatta beslut om sin framtid utifrån dessa premisser.
Richard Jomshof har själv blivit kontaktad av berörda pensionärer i Portugal. Frågan ligger inte på hans bord, men han förstår problemet och lovar att sätta sig in i problematiken ytterligare.
– Jag minns att det fanns de inom partiet som hade starka uppfattningar i frågan, men att vi ändå valde att gå på den linje som lades fram och som var en bred överenskommelse bland flera partier. Det här är ingen fråga som jag jobbar med alls, men jag tar gärna och läser in mig ytterligare på frågan, säger han.
Möjlighet till e-röstning – ett tilläggsuppdrag för kommitté?
Ett högt valdeltagande är en hörnsten för en fungerande demokrati. I valet 2018 var det knappt 40 procent av utlandssvenskarna i röstlängden som röstade. Några praktiska omständigheter som bidrar till lågt röstdeltagande är att det kan vara långt till närmaste ambassad eller konsulat där man kan förtidsrösta och att öppettiderna är begränsade både till klockslag och antal dagar. Det varierar dessutom kraftigt länderna emellan när sista dagen för förtidsröstningen inträffar. Hade Sverige haft ett val under pandemin hade möjligheterna till förtidsröstning varit extremt begränsade.
Det skulle kunna vara en god idé att ge kommittén ett tilläggsuppdrag att även titta på det här med e-röstning.
Därtill finns det många länder med undermålig postgång. I 2022-års val kom det till Svenskar i Världens kännedom att röstkuverten som skickades från Valmyndigheten redan var igenklistrade när brevröstningsmaterialet kom fram på grund av det fuktiga klimatet i Thailand och därmed kunde man inte posta sin brevröst.
Kort sagt; att rösta från utlandet innebär inte bara logistikutmaningar för utlandssvenskarna utan riskerar också att påverka demokratin eftersom deras röster inte med säkerhet når fram, och det i tid.
En lösning på detta skulle vara möjligheten att rösta elektroniskt, något som bland annat är möjligt i Estland. Svenskar i Världen har tidigare diskuterat möjligheten till e-röstning med Valmyndigheten som hänvisar till en låg politisk vilja.
Frågan är inte ny för Richard Jomshof, och han bekräftar det låga politiska engagemanget.
– Jag vet inte hur många gånger vi har pratat om den här frågan, i stort sett inför varje val känns det som. Vad jag känner till så finns det ingen som driver frågan inom något parti – inte vi heller även om vi har många inom partiet som tycker att det vore en god idé med e-röstning. Primärt handlar det om oro kring säkerheten.
Han utvecklar:
– Vi har ändå väl fungerande valsystem trots allt, om än något lite byråkratiskt. Man kan lita på att rösterna i 99,9 – om inte 100 fall – kommer dit de ska och i tid. Det finns många länder, även demokratier, där det inte alltid funkar som det borde göra.
Sverigedemokraterna har historiskt haft kritik riktat till själva valsedelsystemet, enligt Jomshof. För att komma åt problemet med alltför många olika valsedlar som representerar både etablerade och mindre partier och att valsedlar ibland försvinner i röstningslokalerna har Sverigedemokraternas förslag varit att göra som i Danmark, nämligen att bara ha en valsedel. Kritiken mot valsedelsystemet har dock ingen koppling till e-röstning, poängterar han.
– De som har rätt att rösta borde såklart få göra det. Sedan är frågan hur man på bästa sätt löser det. Vi har en överenskommelse i Tidöavtalet som handlar om att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att se över dagens valsystem. Det skulle kunna vara en god idé att ge kommittén ett tilläggsuppdrag att även titta på det här med e-röstning. Jag kommer att lyfta det med de andra partierna och höra vad de säger. Personligen tycker jag att alla ska kunna rösta digitalt bara att vi kan garantera att det faktiskt är säkert.
Vill se möjligheter att utöka konsulär hjälp
Att förnya sitt pass utomlands är ofta förenat med stora kostnader och logistikutmaningar. Vissa länder saknar helt utlandsmyndigheter vilket innebär att man behöver resa till grannlandet, något som var omöjligt att göra under delar av pandemin. Och i geografiskt stora länder där avståndet till ambassaden eller generalkonsulatet kan vara stort kan det kräva inrikesflyg. I USA fanns det tidigare en mobil passenhet som togs ur bruk 2019 vilket satte svenskarna boendes på västkusten i en rävsax. Finland använder sig däremot av mobila passenheter.
Jag förstår inte ens att det ska vara ett problem, det tycker jag borde vara jätteenkelt att lösa.
Många utlandssvenskar efterfrågar fler utlandsmyndigheter alternativt att konsulaten skulle få större befogenheter för att därigenom kunna hjälpa till med fler konsulära frågor. Den återkoppling som utrikesminister Tobias Billström kom med i december i fjol i samband med att han gästade Svenskar i Världens Livefika var att vissa konsulära uppgifter enligt lag enbart fick uträttas av svenska medborgare, och den riggen är det bara ambassader och generalkonsulat som har.
Richard Jomshof konstaterar att Sverigedemokraterna inte har diskuterat frågan om att det ska finnas fler utlandsmyndigheter. Men han är ändå positiv till att Sverige ska kunna bistå med mer konsulär hjälp.
– När man ser på det här med att kunna erbjuda mer konsulär hjälp så anser jag att man måste kunna titta på det. Att samarbeta med andra nordiska länder eller att ha mobila passenheter som vissa länder har tycker jag låter väldigt intressant. Jag förstår inte ens att det ska vara ett problem, det tycker jag borde vara jätteenkelt att lösa.
Jag lovar att ta med mig detta till de regeringspartierna för att hålla dem informerade, men också till utskottet.
Richard Jomshof fortsätter:
– Jag kommer absolut att lyfta frågan gällande behörighet och konsulär hjälp tillsammans med de andra partierna. Det är ju inte så att den sortens hjälp kommer att bli mindre viktig i framtiden, utan snarare tvärt om. I mina öron låter det som en ekonomisk fråga.
Drygt 40 minuter senare har det blivit dags att avrunda mötet.
– Det här har varit väldigt intressant. Det är klart att jag har känt till några av de frågor som vi har pratat om här idag, men jag har kanske inte riktigt satt mig in i dem själv. Det var intressant och givande att läsa igenom era PM och diskutera dem med er. Jag lovar att ta med mig detta till de regeringspartierna för att hålla dem informerade, men också till utskottet.
– Fördelen nu för tiden är att vi har direktkontakt med justitiedepartementet och Gunnar Strömmer, vilket innebär att vi kommer att kunna ha helt andra diskussioner rent allmänt nu framöver, så det är klart att jag kan nämna det där också, avslutar Richard Jomshof.
Relaterade artiklar
Ida Gabrielsson (V) om utlandssvenskarnas frågor
Möte med Moderaterna i Socialförsäkringsutskottet
Ardalan Shekarabi (S) om garantipensionen och svenskt medborgarskap efter 22 år
Om SINK, SPAR och samordningsnummer med Niklas Karlsson (S)
Resolutionerna i sin helhet
Svenskt medborgarskap efter 22 års ålder
Barns resebegränsningar pga dubbelt medborgarskap med fokus på Kina
Borttagen rätt till garantipension för pensionärer bosatta utomlands
Underlätta vid ansökan om nytt pass utomlands
Utöka antalet utlandsmyndigheter samt deras befogenheter
Foto: Sveriges Riksdag (Richard Jomshof). Melker Dahlstrand/Sveriges Riksdag (Riksdagshuset). Pexels (Händer). Ninni Andersson/Regeringskansliet (Gunnar Strömmer).
