Erfarenheter och förslag från förparlamenten
Under våren har Svenskar i Världen arrangerat hela 14 förparlament. Över 200 utlandssvenskar har bidragit med insikter och erfarenheter i frågor som rör utlandssvenskars liv och vardag, och lösningsförslagen har vridits och vänts på utifrån alla möjliga vinklar och vrår.
Tanken med förparlamenten var att säkerställa att vi har uppdaterad information om behov och önskade lösningsförslag i ett antal frågor som berör utlandssvenskarnas liv och vardag. Förparlamenten tog upp frågorna om e-röstning och valkrets, medborgarskap, uppehållstillstånd och resebegränsningar, personnummer, samordningsnummer, SPAR och folkbokföring, garantipension, utlandsmyndigheter och deras befogenheter, passhantering, körkortsförnyelse, SINK och slutligen sjukvårdsförsäkringar.
Mötena engagerade över 200 svenskar världen över som lyfte sina erfarenheter i dessa frågor, och diskuterade olika lösningsförslag. Erfarenheterna och lösningsförslagen kommer att utgöra grunden för de resolutioner som ett antal arbetsgrupper ska ta fram på Utlandssvenskarnas parlament den 20 juni. Svenskar i Världens påverkansarbete kommer under följande två år att i huvudsak baseras på dessa resolutioner.
Bankbekymmer
Mobilt BankID är en fråga som berör alla svenskar, oavsett skattehemvist och bosättningsland. I dagens digitala värld är en exkludering från digitala lösningar närmast att likna med att vara utelåst från det egna hemmets ytterdörr.
För att kunna skaffa ett BankID måste du ha ett svenskt personnummer, vara kund i någon av de banker som ger ut BankID och ha identifierat dig med en godkänd svensk ID-handling. Den som står utan svenskt bankkonto kan därmed inte få tillgång till BankID.
Utan BankID är det svårt, för att inte säga näst intill omöjligt, att använda svenska myndigheters och många företags digitala tjänster och man kan inte heller använda sig av den betaltjänsten Swish.
Somliga alternativ finns, bland annat Freja eID och Zeal ID lyftes under diskussionen. Dessa faller dock ofta på mållinjen eftersom många myndigheter kräver tilläggstjänster såsom Freja eID+ som är ett tillägg som idag inte är tillgängligt för alla utskrivna svenskar.
Även om du har BankID kan åtkomsten gå förlorad. Det gäller bland annat förnyelse av BankID efter att ha blivit gallrad ur SPAR, något som inträffar vid utlandsvistelse längre än tre år.
Den som har ett svenskt bankkonto bör därför behålla en bra relation med sin bank för att undvika senare trubbel. Enligt uppgift ska den som önskar öppna ett svenskt bankkonto få göra det enligt betalkontodirektivet så länge man befinner sig inom EU/EES.
Skattefrågor
En sänkning av SINK-skatten står högt upp på mångas önskelista. Om skattesatsen inte sänks till 20 procent är ett önskemål att man åtminstone ska kunna göra avdrag för RUT och ROT, något som idag kräver vanlig inkomstbeskattning.
För att förstå den ljumma politiska inställningen till frågan är det bra att veta att SINK-skatten även historiskt legat på 25 procent, och att det var den tillfälliga sänkningen till 20 procent som var undantaget snarare än regeln. Läs mer om det här.
Kommunikation med myndigheter
Kommunikationen med myndigheter kan vara svår från utlandet. De flesta upplever att det är enklast är att kontakta myndigheterna via telefon för att få direkt respons och råd. Men, i många fall behövs mer omfattande handläggning, exempelvis i ärenden som ligger på Skatteverkets bord. Det som besvärar då är att det krävs att information och blanketter skickas brevledes. Postgången i många länder är ofta undermålig, och det råder inga garantier för att posten faktiskt kommer fram. Processen med att skicka informationen och därtill få beslut tillbakaskickat kan dröja månader – och behövs komplettering tar det ännu längre tid.
Uppehållstillstånd för medföljande
Under förparlamenten som rörde uppehållstillstånd ansåg deltagare att Svenskar i Världens resolutioner från år 2021 väl sammanfattar de önskemål på lösningar som presenteras där.
Bland annat anser Svenskar i Världen att den anhöriga bör kunna ansöka om uppehållstillstånd från Sverige samt även göra intervjun i Sverige. Den sökande bör även få möjlighet att befinna sig i Sverige under handläggningstiden – detta för att förhindra att familjen splittras under den uppemot 18 månader långa handläggningstiden. Därtill bör dessa ärenden ha en egen kö.
En förenklad hemflytt för svenska medborgare och deras familjemedlemmar skulle vara gynnsamt för Sverige som lider av kompetensbrist inom många områden. Idag innebär den orimligt långa handläggningstiden en enorm påfrestning för familjer som därmed inte kan planera långsiktigt vad gäller såväl arbetsliv, boende och barnens utbildning.
Svenskar i Världen har under åren arbetat intensivt för att bostads- och försörjningskravet skulle exkluderas dessa familjer, något som numera har justerats. Bostads- och försörjningskraven har i Migrationsverkets riktlinjer ersatts med kravet på att visa på ”manifesterad avsikt” att flytta till Sverige (läs mer om det här). Detta upplevs inte ha förbättrat ansökningsprocessen utan snarare bidragit till ökad frustration. I Migrationsverkets ansökningsformulär inkluderas fortfarande frågorna, vilket skapar förvirring. Att kunna erhålla uppehållstillståndet som ett första steg och därefter söka jobb och bostad i Sverige, vore därför mycket önskvärt jämfört med nulägets omvända ordning.
Vissa förbättringar i ansökningsprocessen har dock gjorts. Numera går det att skicka in ansökan och sedan komplettera den löpande, något som även Migrationsverket uppmuntrar till (läs artikel om anknytningsärenden här). Idag finns det ett snabbspår för handläggning av arbetstillstånd för certifierade arbetsgivare. Många upplever det som närmast chockerande att ett liknande snabbspår inte finns för svenska medborgare som vill flytta till Sverige med sina utländska partner.
En oro uttrycktes även kring dagens politiska diskussion om hur länge en utländsk person med uppehållstillstånd behöver bo i Sverige innan hen kan ansöka om svenskt medborgarskap. I dagsläget är det tre år för medföljande, och fem år för övriga grupper, men efter ett uttalande från migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) befaras det öka till åtta år. Många betonade vikten av att deras medföljande partner fullt ut ska kunna bli en del av det svenska samhället eftersom de är en del av en svensk familj. Svenskar i Världen har ställt frågan om årskravet till migrationsministern, men ännu inte fått svar.
I samband med förändringen kommer även medborgarskapsansökan att kompletteras med ett grundläggande språk- och kunskapstest. Testet ska göras för att säkerställa att den som ansöker om medborgarskap har en grundläggande förståelse för, och intresse av, Sverige som land. Testet kommer inte göras för de som söker uppehållstillstånd.
Passhantering och utlandsmyndigheter
Frågan om passens relativt korta giltighetstid som idag är på 5 år, berör många som bor utanför Sveriges gränser. Prislappen för att förnya sitt pass utomlands är fyra gånger så hög som priset för att förnya passet i Sverige. Om man vill undvika den höga prislappen är tipset att förnya passet i Sverige, men den resan innebär såklart höga kostnader samt krav på semesterdagar. Och ju längre bort man bor – desto svårare blir utmaningen med semesterdagar och kostnader. För många äldre är en lång resa inget alternativ.
En ökad flexibilitet kring utlandsmyndigheternas öppettider för passansökan är också önskvärt. Ett lösningsförslag som diskuterades är att först samla in de dokument som behövs för passansökan, och att sökanden därefter kan komma in och lämna de biometriska uppgifterna. Foto och fingeravtryck skulle då kunna tas på en mycket kort tid – uppskattningsvis några minuter per ansökan. Det skulle frigöra värdefull tid och möjliggöra hantering av många fler ansökningar än vad som i dagsläget kan göras. Extra fördelaktigt vore det förstås om familjebokningar vore möjligt, så att familjemedlemmar kan förnya sina pass vid samma tillfälle. Ett annat förslag är att utöka öppettiderna till att ha kvälls- eller helgöppet någon dag i månaden, för att möjliggöra ansökningar för personer som inte kan ta sig dit under dagtid.
Med tanke på den höga säkerheten som de biometriska passen har i kombination med att dessa pass kan utfärdas på allt färre platser (bland annat finns inte längre den mobila passenheten i USA) ansåg många att en förlängd giltighetstid borde vara ett rimligt krav.
USA är det land där flest utlandssvenskar valt att bosätta sig, och avsaknaden av fler utlandsmyndigheter i ett land med så stor geografisk yta skapar höga kostnader och långa väntetider.
Medborgarskap och samordningsnummer
Barn födda utomlands till svenska föräldrar och som har minimal kontakt med Sverige kan i särskilda fall förlora sitt medborgarskap vid 22 års ålder, givet att de har dubbelt medborgarskap. Det gäller personer som så gott som aldrig har besökt Sverige, och inte längre bedöms ha någon anknytning till landet. Idag informerar personal på utlandsmyndigheter om detta vid passförnyelse eller vid andra ärenden, men för den som passar på att förnya sitt pass i Sverige får inte alltid den informationen. För den som ansöker om att behålla sitt medborgarskap efter 22 års ålder, tipsar en deltagare om att säkerställa med Migrationsverket har tagit emot blanketten – en miss här kan ställa till med stora problem.
Även frågor som rör medborgarskapsutredningen som görs vid passansökan lyftes. Läs allt du behöver veta om utredningen här.
Ett annat ämne som berör är barns resebegränsningar på grund av dubbelt medborgarskap. I en resolution från Utlandssvenskarnas parlament 2021 lyfte vi de problem som drabbar svensk-kinesiska barn i Kina. Svenskar i Världen har nu varit i kontakt med kinesiska ambassaden i Stockholm och har lyckats hitta en lösning för barn som tidigare omfattats av begränsningarna (ta del av lösningen här). Under diskussionen beslöts det att omformulera frågan till att hitta lösningar för personer som, på grund av det andra medborgarskapet, kan förhindras resa hem till Sverige oavsett bosättningsland.
Samordningsnummer krånglar till det för många. Dels är samordningsnumren förvirrande lika personnummer, men den stora utmaningen är att samordningsnummer inte godtas i flera digitala sammanhang. Som lök på laxen blir samordningsnummer vilandeförklarat vart femte år, något som kräver en anmälan till Skatteverket. Läs mer om vilande samordningsnummer och de nya bestämmelserna i folkbokföringslagen här.
SPAR, Thailand, körkort och abonnemang
Sjukvårdsförsäkringar i Thailand diskuterades flitigt under ett av förparlamenten. Frågan planeras åter igen tas upp på Utlandssvenskarnas parlamentet den 20 juni. En annan aktuell fråga är den om förnyelse av svenska körkort. En remiss på ett nytt körkortsdirektiv har nu utformats av EU-kommissionen och Svenskar i Världen bevakar ärendet.
En annan stor fråga gäller problemen som uppstår vid gallring ur Statens personadressregister, SPAR, efter tre år som utskriven. När detta sker kan inte myndigheter och företag komma åt den utskrivnes personuppgifter. Myndigheterna kan då inte längre kommunicera med personen via hens personnummer. Det innebär bland annat att den som är begränsat skattskyldig i Sverige måste använda ett GD-nummer för att deklarera. Läs mer om GD-nummer och gallring ur SPAR på vår hemsida och kontakta Skatteverket vid ytterligare frågor. Vid återflytt och inskrivning i folkbokföringen så kommer man på nytt in i SPAR eftersom uppgifterna baseras på folkbokföringen.
Att skaffa telefonabonnemang och kontantkort i Sverige då man är utskriven väcker många frågor. Läs våra tips här.
Välkommet forum för diskussioner och tankar
Förparlamenten väckte många diskussioner och tankar. De utgjorde utmärkta tillfällen att berätta om problem och svårigheter, såväl som lösningar och tips. Överlag var det dock tydligt – deltagarna var mycket nöjda med Svenskar i Världens arbete och har sett positiva förändringar i flertalet frågor. Vi delar ett citat från en diskussionsdeltagare: ”Det finns mycket matnyttig information på Svenskar i Världens hemsida och vi känner oss stolta att vara medlemmar i föreningen. Förparlamenten var en trevlig chans att få träffa och prata med andra medlemmar.”
Här kan du läsa de resolutioner som togs fram under Utlandssvenskarnas parlament 2021.
