College of Europe – en dörröppnare för en framtida EU-karriär
Universitetet College of Europe brukar räknas till en av världens främsta utbildningar inom EU-frågor och Europastudier. Med flera campus runt om i Europa, framstående föreläsare och dess nära koppling till EU:s inre maskineri anses utbildningen vara en utmärkt start på en internationell EU-karriär. Möt två av de svenska studenterna.
Under flera år har College of Europe varit en viktig dörröppnare för unga svenskar som siktar på en karriär inom EU – men antalet svenskar per läsår är långt färre än antalet studenter från andra EU-länder.
Intresset bland svenskar för att jobba inom EU har varit svalt under en lång tid. Det har lett till att Sverige idag är underrepresenterat bland anställda inom EU-systemet. Problemet väntas dessutom växa i takt med att många svenskar som jobbat inom EU:s institutioner sedan Sverige gick med i EU 1995 kommer gå i pension under de kommande åren.
För att vända trenden genomförs nu flera insatser såväl från svenskt håll som EU för att locka en ny generation svenskar att söka sig till en EU-karriär. Ett steg i rätt riktning är regeringens beslut att utöka stipendiesumman till universitetet College of Europe (CoE) för att uppmuntra fler svenskar att söka sig till EU:s institutioner i framtiden. Beslutet innebär att sju svenska studenter får sin studieavgift täckt via stipendiet som ges ut via Universitets- och högskolerådet (UHR), och som därmed har möjlighet att genomföra en påbyggnadsutbildning vid något av universitetets campus i Brygge, Warszawa eller Tirana. Tidigare täckte stipendiet endast en hel studieavgift för en person, och om flera svenskar blev antagna fick stipendiet delas på flera studenter, vilket inte sällan ledde till att en del valde att avstå utbildningen mot bakgrund av den betydande studieavgiften.
Svenskar i Sverige har tillsammans med föreningen Swedish International Students and Alumni (SISA) intervjuat Anna Ruuth som tog examen från CoE 2023, och Christopher Andersson, nuvarande student vid CoE, för att få en djupare förståelse för hur utbildningen öppnar dörrar till karriärmöjligheter inom EU.
En internationell och berikande studiemiljö
Både Anna Ruuth och Christopher Andersson hade bott och jobbat i Bryssel innan de valde att söka in till olika masterprogram vid College of Europe:s campus i Brygge, Belgien. Anna berättar att hon dels sökte utbildningen för att hon ville ha närhet till Bryssel, dels för att hon ville jobba inom EU. Hon studerade tidigare Politik och Historia vid London School of Economics and Political Science (LSE) och därefter genomförde hon en praktiktermin vid Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Efter examen från CoE sommaren 2023 blev hon uttagen till EU-kommissionens traineeprogram Blue Book och jobbar fram till mars 2024 vid generaldirektoratet för sysselsättning, sociala frågor och integration.
Christopher Andersson, utbildad jurist från Lunds universitet, flyttade till Bryssel efter sin examen och jobbade som trainee vid såväl en svensk som en internationell advokatbyrå, för att sedan få möjlighet att genomföra en så kallad Schuman-praktik på Europaparlamentet där han jobbade i kabinettet till EU-parlamentets talman Roberta Metsola. Christopher har studerat vid CoE sedan hösten 2023 och berättar om sin första tid i Brygge:
– ”Tiden vid CoE har hittills varit väldigt intensiv. Det är många timmar med plugg och föreläsningar om dagarna, och sociala aktiviteter om kvällarna. Vi har många olika nationaliteter vid universitetet, där studenter kommer från Europas alla hörn och Nordafrika, och samtliga studenter uppmuntras att gå på alla sociala evenemang. Det är ett stort socialt utbyte med personer från andra kulturer, vilket både är berikande och utmanande. ”
Han fortsätter:
– ”Universitetet är tämligen unikt och utbildningens nära koppling till Bryssel är väldigt närvarande. I samband med EU-toppmöten i Bryssel kommer ibland en eller flera stats- och regeringschefer och gästföreläser, och EU-kommissionärer kommer ofta och talar för oss studenter i Brygge. CoE:s rektor är ingen mindre än EU:s tidigare utrikeschef, Federica Mogherini. För egen del har utbildningen gett mig en breddad förståelse för Europas historia och EU:s uppkomst, men även en ökad förståelse för olika länders framtidsvisioner för EU – som ofta präglas av ländernas olika kulturer och historia. ”
I samband med EU-toppmöten i Bryssel kommer ibland en eller flera stats- och regeringschefer och gästföreläser, och EU-kommisionärer kommer ofta och talar för oss studenter i Brygge.
Christopher Andersson
Anna berättar att universitetets nära koppling till EU:s institutioner, med framstående politiska ledare och EU-tjänstemän som föreläsare, har skapat ett starkt varumärke för CoE. Universitetet i Brygge är även ett internat, vilket gör att de cirka 300 studenter som äter frukost, lunch och middag ihop lär känna varandra väl:
– ”Man lever och andas Europa. Det finns ingen annan liknande utbildning och jag tror att det är denna spets som gör CoE så populär. ”
“Franska-kravet kan nog avskräcka en del svenskar”
Ansökningsprocessen till College of Europe är relativt annorlunda än ansökan till andra masterprogram. Varken Anna eller Christopher tyckte att ansökningsprocessen var särskilt komplicerad, däremot är det bra att vara medveten om att ansökan kräver två akademiska referenser från tidigare studier, och att många antagna studenter redan har en masterexamen.
– ”Jag kan förstå att många svenskar, som först läser en kandidatutbildning på tre år och sedan en tvåårig master i Sverige, inte känner att det är värt att påbörja ytterligare en masterutbildning – som dessutom kostar mycket pengar, säger Anna. Som enda svensk under mitt läsår är min erfarenhet däremot att det inte är ett absolut krav med en master sedan tidigare. Universitetet vill ha en bred representation av studenter från olika länder och min upplevelse är att svenskar därför har lättare att bli antagna då det är mindre konkurrens om platserna.”
Hon fortsätter:
– ”Franskan kan nog avskräcka en del svenskar, men även det kravet bör man ta med en nypa salt. När jag hade min intervju till CoE hade jag bara pluggat franska i två veckor. Det är viktigare att våga prata än att det ska vara perfekt. Jag upplevde intervjun som väldigt bra och avslappnad. Efter att jag blev antagen pluggade jag franska stenhårt under sommaren och därefter hade jag lärt mig språket på den nivå som behövdes för utbildningen, där en del moment av undervisningen sker på franska.”
När jag hade min intervju till CoE hade jag bara pluggat franska i två veckor. Det är viktigare att våga prata än att det ska vara perfekt. Jag upplevede intervjun som väldigt bra och avslappnad.
Anna Ruuth
Behovet av fler svenskar inom EU
Anna och Christopher betonar CoE:s viktiga roll för att öppna dörrar till framtida karriärmöjligheter inom EU, och båda vill gärna fortsätta bo och jobba i Bryssel i framtiden. Anna berättar att den akademiska kvaliteten är annorlunda vid CoE jämfört med hennes studier vid LSE i London, men den främsta styrkan med CoE är att utbildningen ger goda praktiska erfarenheter och ett värdefullt kontaktnät.
Både Anna och Christopher lyfter även fram vikten av fler svenskar inom EU:s institutioner, inte minst inom EU-kommissionen där lagförslag tas fram och formas. Trots kommissionens opolitiska tjänstemän så formas ändå politiken till viss del av tjänstemännens olika bakgrunder och perspektiv. Om Sverige vill vara med och påverka EU:s framtid anser de båda att det är viktigt att fler svenskar finns representerade.
– ”Det finns ett relativt stort ointresse för EU-frågor och Europapolitik i Sverige, och det är väldigt synd i och med att en så stor del av vår lagstiftning beslutas i EU, säger Christopher. Jag tror att det delvis kan bero på den svaga EU-bevakningen. Det finns få svenska journalister som följer EU-politiken och då är det svårt för allmänheten att förstå vilken påverkan EU har på Sverige.”
Anna anser också att svenska aktörer borde informera mer om hur förmånligt det är att jobba inom EU.
– ”Det är väldigt dåligt att vi inte har fler svenskar inom EU:s institutioner. Det är oerhört viktigt att bidra med det svenska perspektivet, inte minst inom politikområden där Sverige har en annorlunda syn än andra EU-länder, exempelvis inom arbetsmarknads- eller skogspolitiken.”
Utöver behovet av bättre kommunikationsinsatser om karriärmöjligheter och de förmåner som erbjuds av EU anser både Anna och Christopher att svenska politiker och myndigheter bör underlätta för svenskar som väljer att bo och arbeta inom EU. Detta kan bland annat ske genom att förbättra tillgängligheten till bolån och banktjänster för utlandssvenskar, eller erbjuda särskilda insatser för medföljande till personer som väljer att vara utsända från Sverige till EU.
__________________________________
Är du intresserad av att studera vid College of Europe? Läs mer på UHR:s hemsida https://www.studera.nu/studera-utomlands/europastudier-for-internationellt-yrkesliv/college-of-europe/. Ansökan till läsåret 2024/2025 är öppen till den 16 januari 2024.
Text: Hanna Waerland-Fager, styrelseledamot, Svenskar i Världen
Klara-Josefin Ehrnst, påverkansansvarig, Swedish International Students and Alumni – SISA
Foto: Canva, Privata
