Så undviker du att din brevröst underkänns

Svensk medborgare med svenskt pass och rätt ålder, men ändå får du inte rösta? Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist förklarar vad som krävs för att brevröster inte ska ogiltigförklaras och varför Valmyndigheten inte har i uppdrag att få fler att rösta. I EU-valet 2019 var 13,9 procent av brevrösterna felaktiga.

I EU-valet 2019 var det strax över 55 procent av svenskarna som röstade, vilket var en ökning med drygt 4 procent sedan valet dessförinnan. Det svenska valdeltagandet i EU-valet har ökat för varje val, konstaterar Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist till Svenskar i Världen, men säger samtidigt att det inte går att säga om det är en trend.

Hur är det då, ingår det i Valmyndighetens uppdrag att bidra till ökat valdeltagande, eller ligger det enkom på partierna att entusiasmera väljarna?

– Det är ett klart och tydligt nej, vi har inte i uppdrag att öka valdeltagandet, svarar Anna Nyqvist. Däremot ingår det i vårt uppdrag att se till så att alla som har rösträtt ska få möjlighet att utöva sin demokratiska rättighet genom att tydligt informera var, när och hur man kan rösta.

Vi har inte i uppdrag att öka valdeltagandet.

För Valmyndigheten är det därmed uteslutet att medvetet rikta sin information till grupper som brukar ha lågt valdeltagande, så kallade soffliggare, eftersom det skulle kunna gynna vissa partier.

– Det ligger däremot i partiernas egenintresse att nå ut till dessa väljargrupper för att få fler röster.

I det brevröstningsmaterial som Valmyndigheten skickar ut till de utlandssvenskar som finns upptagna i röstlängden är rösterna blanka och väljaren behöver själv skriva till namnet på det parti som hen vill rösta på. Vilka riksdagspartierna är har nog alla koll på, men hur ska man få information om vilka andra alternativ som finns?

– På val.se listas alla partier och kandidater som det är möjligt att rösta på. Däremot tillhandahåller vi ingen information om vad de står för, det måste du leta reda på själv, förklarar Anna Nyqvist.  

Posta inte brevrösten i Sverige

Som utlandssvensk finns det ett antal röstningsalternativ. Förtidsrösta på en utlandsmyndighet eller brevrösta är de alternativ som de flesta känner till. Men den som finns med i röstlängden kan även förtidsrösta i Sverige och även rösta på valdagen i Sverige om man befinner sig i landet. Däremot får man inte posta sin brevröst i Sverige, eftersom den då ogiltigförklaras. Varför är det så?

– Det är inte tillåtet för någon att brevrösta i Sverige, det står tydligt i vallagen. Brevröstningen är ett sätt att underlätta för utlandssvenskar att rösta från utlandet eftersom antalet röstningslokaler utomlands är begränsat jämfört med hur det är i Sverige, och det kan därmed vara långt till närmaste röstningslokal.

Så en brevröst postad i Sverige ogiltigförklaras därmed. Vilka andra orsaker finns det för att en brevröst inte ska räknas? Enligt Anna Nyqvist finns det ingen statistik över detta, men hon kan ändå räkna upp flera anledningar till att en brevröst ogiltigförklaras.

– Brevrösten kommer in för sent eller är felaktigt iordninggjord. Ett annat fel är att brevrösten saknar vittnen eller på annat vis inte har fyllts i korrekt eller att information som efterfrågas inte är ifylld. Ett annat fel är att brevrösten är postad för tidigt.

Till årets EU-val är det tidigaste datumet att posta brevrösten den 25 april. Om poststämpeln visar på ett tidigare datum, så gills den alltså inte.

– Lägg därför absolut inte brevrösten på brevlådan förrän den 25 april, men gärna så snart därefter för att säkerställa att den hinner komma fram i tid, uppmanar Anna Nyqvist.

Lägg därför absolut inte brevrösten på brevlådan förrän den 25 april, men gärna så snart därefter för att säkerställa att den hinner komma fram i tid.

Ibland händer det att en brevröst har postats av någon som inte har rösträtt, och då tas den också bort. För att ha rösträtt måste du vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år – och du måste dessutom någon gång ha varit folkbokförd i Sverige. Den svensk som är född utomlands och har samordningsnummer har därmed inte rösträtt, detta trots att personen är svensk medborgare och har svenskt pass.

– Till EU-valet finns dessutom ytterligare en anledning till att en röst ogiltigförklaras, nämligen om personen i fråga är upptagen i ett annat EU-lands röstlängd. Det går att byta röstlängd från Sverige till ett annat EU-land och vice versa, men du behöver anmäla bytet i tid för att säkra din röst i det land du vill rösta i.

Som utlandssvensk kan du alltså välja att tillhöra röstlängden i det EU-land där du är skriven. I EU-valet 2019 valde 14 772 svenskar att tillhöra röstlängden i ett annat EU-land. Motsvarande siffra för EU-medborgare skrivna i Sverige som valde den svenska röstlängden var 45 827.

Stort antal underkända röster

Den statistikintresserade kanske undrar hur många röster som brukar ogiltigförklaras, och om det skiljer sig åt beroende på om det är en brevröst till EU-valet eller till det svenska riksdagsvalet?

Vid EU-valet 2019 var det 1 331 brevröster som underkändes av valnämnderna, att jämföra med 2 164 underkända brevröster vid valen 2022. Procentuellt sett skiljer det sig inte mycket mellan valen; 6,8 procent vid EU-valet 2019 och 6,3 procent vid valen 2022.

– Dessutom ogiltigförklarade Valmyndigheten ytterligare 912 brevröster i EU-valet 2019 på grund av att väljaren inte var, och inte heller skulle bli, upptagen i röstlängden eller där det inte var möjligt att utreda i vilken röstlängd väljaren var upptagen därför att personnummer saknades eller var ofullständigt. Dessa röster skickas inte vidare utan ogiltigförklaras direkt, förklarar Anna Nyqvist.

Därutöver var det 710 röster som kom fram för sent i EU-valet 2019. Totalt skickades 21 226 brevröster varav 2 953 var felaktiga, vilket motsvarar 13,9 procent.

Tanken är att man ska känna igen sig när man röstar oavsett om det är i EU-valet eller i de nationella valen

I samband med ett EU-val finns det ett antal regler som gäller i samtliga EU-länder. Dessa preciseras i EU:s valrättsakt. Men huvudsakligen är det ländernas nationella lagstiftning som styr. I vissa länder får du rösta i EU-valet redan som 16-åring och i Sverige har vi alltid valdag på söndagar.

– Tanken är att man ska känna igen sig när man röstar oavsett om det är i EU-valet eller i de nationella valen, förklarar Anna Nyqvist.

Den obeslutsamme som är van vid att Sverige tillåter ”ångerröstning”, det vill säga att du kan förtidsrösta i de svenska riksdagsvalen och sedan ångra dig och rösta i vallokalen på valdagen kanske vill ha samma möjlighet i EU-valet. Är det möjligt, tro?

– Du kan ångerrösta i EU-valet i Sverige, men bara på valdagen. Om du röstar i andra EU-länder så tillåts inte ångerröstning.

Mer information

Läs mer om EU-valet på val.se

Missade du Svenskar i Världens Livefika EU-Valspecial Med Anna Nyqvist och Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet för några veckor sedan? I så fall kan du se den här. 

Du som är intresserad av vad partierna har för åsikter i frågor som berör utlandssvenskarnas liv och vardag kan se våra intervjuer med riksdagspartiernas toppkandidater och se vad partierna har svarat. Du hittar all information här.

Foto: Fialotta Bratt