Centerpartiet svarar på 7 frågor
Inför EU-valet har Svenskar i Världen ställt sju frågor till samtliga riksdagspartier. De handlar bland annat om möjligheten att förnya körkortet utomlands, den borttagna garantipensionen, skatteavtal med samtliga EU-stater och att införa e-röstning.
1. Inför e-röstning till EU-valet
Det svenska valdeltagandet i Europavalen har historiskt varit betydligt lägre än i riksdagsvalen, bland såväl bosatta i Sverige som utlandssvenskar. Ett sätt att få fler att rösta är att införa e-röstning, något som redan implementerats på ett framgångsrikt sätt i Estland. E-röstning skulle lösa utmaningen med dålig postgång och därmed eliminera risken med att brevrösterna inte kommer fram i tid. Det skulle även adressera problemen med långa avstånd till närmaste vallokal, ett av utlandssvenskarnas främsta hinder för att delta i val. E-röstning kan också vara ett sätt att nå unga väljare som är vana vid digitala lösningar.
Svenskar i Världen anser att e-röstning bör införas som alternativ i EU-valet. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Röstdeltagandet bland utlandssvenskar är lågt och tröskeln att utnyttja sin demokratiska rätt att rösta kan höjas av t.ex. långa avstånd till ambassaden. Detta är såklart ett problem, och något vi vill hitta vägar fram med. Samtidigt är det viktigt att upprätthålla de säkerhetskrav som krävs för ett säkert, tillförlitligt och demokratiskt val. Vad gäller e-röstning är vi ännu helt säkra på hur t.ex. valhemligheten kan garanteras. Redan nu finns möjligheten att brevrösta för personer som befinner sig utanför Sveriges gränser. Arbetet i 2020 års valutredning, där vi deltar, pågår just nu och där fokuserar man bland annat på frågan om hur det går att underlätta för utlandssvenskar att delta i riksdagsval och val till Europaparlamentet. Det är en angelägen fråga att komma framåt i, och vi kommer att fortsätta att driva frågan.
2. Ge utlandsbosatta möjlighet att förnya det svenska körkortet utomlands
Den 1 maj 2017 trädde nya lagändringar i körkortslagen i kraft om förnyelse av körkort från utlandet. De tillkom som en konsekvens av EU:s körkortsdirektiv. Det innebär att förnyelse av svenskt körkort endast är möjligt för den som är permanent bosatt i Sverige eller sedan minst sex månader studerar här. Möjligheten för utskrivna svenskar att förnya sitt svenska körkort är därmed borttagen.
Tidigare kunde utlandssvenskar förnya sina svenska körkort vid en utlandsmyndighet alternativt på plats i Sverige. Enligt det tredje körkortsdirektivet får en stat endast utfärda och förnya körkort för personer boende permanent i landet, eftersom den staten anses ha bäst förutsättningar att bedöma den enskildes förhållanden. Problem med att erhålla lokala körkort utomlands kan bland annat uppstå till följd av juridiska och språkliga begränsningar, lokala bestämmelser, samt varierande anställnings- och boendeformer.
Svenskar i Världen anser att utlandssvenskar ska ha möjlighet att förnya sitt svenska körkort oavsett i vilket land de bor. De ska även ges möjlighet att förnya det svenska körkortet på plats i Sverige trots utskrivning ur folkbokföringen. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Vi anser att det är en viktig fråga för människors fria rörlighet att personer verksamma utanför EES ska få det enklare att förnya sitt svenska körkort. Vi anser att regeringen bör ge Transportstyrelsen i uppdrag att finna en lösning på problemet.
3. Återinför rätten till garantipension för pensionärer bosatta inom EU
Vid årsskiftet 2022/23 upphörde rätten att ta med garantipensionen utanför Sverige, något som drabbade närmare 58 000 pensionärer boendes i ett annat EU/EES-land.
Utöver utmaningen med att få pengarna att räcka till mat, hyra, räkningar och mediciner står uppehållsrätten i landet de bor i på spel. För att få uppehållsrätt som EU-medborgare och tillika pensionär krävs nämligen förmågan att kunna försörja sig utan bidrag från boendelandet, samt en heltäckande sjukförsäkring.
I utredningen ”Grundpension – några anslutande frågor” (SOU 2020:32) står:
”Att personer som har planerat inför pensionen utifrån hittillsvarande tillämpning och personer som redan har garantipension, ska hamna i en situation där de ekonomiska förutsättningarna ändras utan någon möjlighet till framförhållning bedömdes som orimligt”.
Den femtonde principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter lyder:
”Pensionerade arbetstagare och egenföretagare har rätt till en pension som motsvarar deras avgiftsinbetalningar och som garanterar en tillräcklig inkomst. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att förvärva pensionsrättigheter. Alla äldre har rätt till resurser som garanterar ett värdigt liv.”
Mot bakgrund av utredningens slutsats i kombination med den femtonde principen anser Svenskar i Världen att riksdagens beslut om borttagande av garantipensionen, som togs i riksdagen den 22 juni 2022, är oskäligt.
I första hand vill Svenskar i Världen att den som beviljas svensk garantipension ska kunna ta med den till ett annat EU-land. Som en kompromiss föreslås att pensionärer bosatta inom EU/EES som redan hade beviljats garantipension ska få den åter och behålla den livet ut. Det ger dem en skälig möjlighet att fortsätta sina liv utifrån de premisser som var gällande när de blev pensionärer. I gengäld kan det finnas en acceptans att nytillkomna pensionärer i motsvarande situation inte får garantipension. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Det är baserat på en EU-dom där garantipensionen kategoriserats som en minimiförmån och som då bara får betalas ut i det land där man beviljats förmånen. Sverige har tidigare haft ett undantag och vi anser att undantaget inte längre ska gälla. Det fanns en bred uppslutning att både ha undantaget under några år och även att avsluta undantaget vid årsskiftet 2022/2023.
4. Förhandla fram avtal med fler tredjeländer för att säkerställa att EU-medborgare har rätt till social trygghet
Många svenskar har bosatt sig i länder utanför EU/EES. I dagsläget saknas det emellertid både socialförsäkringsavtal och sjukvårdskonvention mellan Sverige och många av dessa tredjeländer vilket gör att det krävs privat sjukvårdsförsäkring för att ha ekonomiskt skydd vid sjukdom eller olycka.
En konsekvens av detta är att utlandssvenskar boendes i tredjeland måste teckna en egen, ofta väldigt kostsam, försäkring alternativt förlita sig på att arbetsgivaren tillhandahåller en försäkring. Denna försäkring kan sägas upp vid första sjukdomsfall vilket kan försätta ekonomiskt utsatta människor i en svår situation eftersom de kan bli utan vård.
Svenskar i Världen anser att Sverige bör driva frågan med övriga EU-länder om fler avtal med tredjeländer för ökad social trygghet för EU-medborgare. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Vi instämmer i att sådana avtal skulle underlätta för utlandssvenskar boendes i tredjeland men menar att det inte är en uppgift för EU.
5. Öka antalet svenska studenter utomlands
Det finns många fördelar med att studera utomlands. En person som studerat utomlands tar med sig färdigheter som interkulturell kompetens, utifrånperspektiv och internationella kontakter som är till nytta för individ, företag och samhälle.
Trots fördelarna studerar förhållandevis få svenskar utomlands. I Universitetskanslerämbetets statistik från den senaste tioårsperioden (2002/03–2022/23) framgår att antalet examinerade som har studerat utomlands var som högst 15 procent (2016/17) för att därefter dala till knappt 9 procent (2022/23). Sverige missade därmed med råge det uppsatta EU-målet som sattes 2011 att medlemsstaterna skulle få upp andelen till var femte student (20 procent) till år 2020. Pandemin har med stor sannolikhet bidragit till extra låga siffror.
Behovet av att stödja Sveriges internationalisering har uppmärksammats på regeringsnivå. 2017 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå nya mål och en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor. Resultatet blev den så kallade Internationaliseringsutredningen ”En strategisk agenda för internationalisering” (SOU 2018:3) i vilken utredaren föreslår en strategi med åtta mål för att stödja Sveriges internationalisering:
- Internationalisering präglar styrningen av och vid universitet och högskolor.
- Sverige har hög attraktionskraft som studie- och kunskapsnation.
- Alla studenter som tar examen från högskolan har utvecklat sin internationella eller interkulturella kompetens.
- De anställda vid universitet och högskolor, inklusive doktoranderna, har god internationell erfarenhet och starka internationella kontaktnät.
- Villkoren för universiteten och högskolorna att öka strategiskt internationellt samarbete och samverkan är goda.
- Universitetens och högskolornas möjligheter att bidra till global utveckling och till att lösa globala samhällsutmaningar är goda.
- Myndighetsstödet för internationalisering av universitet och högskolor är anpassat efter lärosätenas behov.
System för uppföljning och utvärdering av internationalisering är väletablerade. Svenskar i Världen anser att det krävs en tydlig politisk signal för att säkerställa att målen uppfylls så att andelen svenskar som studerar utomlands når det uppsatta EU-målet. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Vi lever i en alltmer global värld. Många länder konkurrerar på en helt ny nivå, inte minst i Asien. Därför behövs en ny linje för Sverige som kunskapsnation. En kompetenslinje som premierar internationella kompetenser och stärker Sveriges konkurrenskraft. Där är det internationella utbytet en viktig komponent.
6. Stärkt konsulärt stöd
Behovet av fler utlandsmyndigheter är stort. I de länder där svenska utlandsmyndigheter saknas hänvisas svenskarna till ett grannland. En sådan resa är i många fall förenad med logistikutmaningar och kostnader. I oroliga tider, som under pandemin, kan inreseförbud mellan länder sätta stopp för möjligheten att ta sig till en svensk ambassad eller ett konsulat i grannlandet. Det kan också vara stora avstånd inrikes till svenska utlandsmyndigheter.
Det finns en bred uppfattning bland utlandssvenskarna om att utlandsmyndigheterna inte är tillräckligt tillgängliga genom begränsade öppettider. En ökad befogenhet för konsulaten för att få hjälp med konsulära frågor – inte minst passförnyelse – efterfrågas också bland utlandssvenskarna.
För att möta upp det behov som finns anser Svenskar i Världen att antalet utlandsmyndigheter bör öka, likaså deras behörighet att utfärda all konsulär hjälp. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Antalet utlandsmyndigheter är ytterst upp till regeringen att besluta om och det finns också möjlighet att samverka med andra länders ambassader för att öka tillgängligheten. Ett sätt att få ner kostnaderna för att skaffa nytt pass skulle kunna vara att göra processen mer digital förutsatt att säkerheten kan upprätthållas. Det kan vara ett sätt att både sänka kostnaden och underlätta att ansöka om nytt pass. Men vi driver även på för att kunna återskapa möjligheterna till mobila passenheter.
7. Skatteavtal med samtliga EU-länder
Dubbelbeskattning inträffar när en person eller ett företag beskattas för samma inkomst i två olika länder till följd av internationella skatteregler och avsaknaden av bilaterala eller multilaterala inkomstskatteavtal.
Dubbelbeskattningen kan inträffa om:
- En person bosatt i Sverige har inkomster från utlandet, till exempel lön från arbete, pension eller kapitalvinster. Då kan det hända att både Sverige och det andra landet kräver beskattning av dessa inkomster.
- En person anses vara bosatt i både Sverige och ett annat land enligt respektive länders interna lagstiftning. Då kan båda länderna kräva skatt på den globala inkomsten.
Av EU:s 27 medlemsstater har Sverige skatteavtal med samtliga länder förutom med Grekland och Portugal vilka sagts upp och är saknade av många svenskar boendes i länderna. Beskattning sker nu enligt respektive lands lag utan någon begränsning av ett skatteavtal.
Svenskar i Världen anser att Sverige ska ha skatteavtal med alla EU-länder för att minska risken för dubbelbeskattning. Håller ert parti med?
Ja, vi håller med och vill driva igenom en förändring.
Nja, vi håller delvis med men inte fullt ut.
Nej, vi håller inte med.
Vi har inte tagit ställning.
Motivering: Vi bör ha fungerande skatteavtal med alla EU-länder. Den fria rörligheten är en av EU:s viktigaste styrkor och dubbelbeskattning istället för enkla och tydliga regler hämmar rörelse över landsgränser inom EU.
